Inom arbetsmiljöforskningen är höga krav och låg kontroll två välkända faktorer som kan innebära risk för stressrelaterad ohälsa. Att sjukvårdspersonal får möjlighet till återhämtning och stöd i att bearbeta det de har varit med om är därför vitalt. Det menar Anna Nyberg, docent i psykologi, som också poängterar att det spelar en avgörande roll hur man gick in i krisen.

• 05 juni 2020
• 1
• AV: Anna Sofia Dahl

Att kraven på sjukvårdspersonalen ökat markant under coronakrisen är ingen nyhet. En ny sjukdom kräver ett konstant informationssökande och möjligheten att falla tillbaka på välkända rutiner saknas. I tillägg ska personalen hantera de känslomässiga krav som ställs när många patienter avlider och anhöriga inte har möjlighet till avsked.

– Det här är en situation där kraven på kort tid har ökat utan att man egentligen varit förberedd eller har valt det själv. Det är klart att det kommer att vara situationer som kommer att finnas med personer under väldigt lång tid. Man har fått vara med om saker som aldrig har varit med om, och som man inte heller trodde att man skulle vara med om, säger Anna Nyberg, legitimerad psykolog och docent i psykologi på Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap på Uppsala universitet.

Att krisen också innebär minskad kontroll över arbetet kan få de redan tunga kraven att kännas ännu tyngre. Arbetsmiljöforskning visar att man brukar kunna klara av höga krav om man har kontroll över situationen. Men i ett läge där vi vet väldigt lite – både om sjukdomen, hur belastningen ser ut om en vecka eller om sjukvården kommer att klara av krisen – är de två faktorerna i kombination ofta förenat med stress.

– Som buffert brukar man prata om att man har ett gott socialt stöd omkring sig. Jag tror att mycket i hur man har klarar av den här, åtminstone kortvarigt, försämrade arbetsmiljön är vilken typ av sammanhållning och stöd man har kunnat utveckla på arbetsplatsen. Både det strukturella och interpersonella stödet, säger Anna Nyberg som tillägger att det är viktigt att de personer som behöver bearbeta det man har varit med om fångas upp.

– Personalen utsätts för en enorm exponering av död, sorg, stress och brist på återhämtning. Det är viktigt att man uppmärksammar de symptom som tyder på att man inte mår riktigt bra och att man behöver ta ett steg tillbaka.

Personalen utsätts för en enorm exponering av död, sorg, stress och brist på återhämtning. Det är viktigt att uppmärksamma symptom som tyder på att man inte mår riktigt bra…Anna Nyberg

Risken är att viljan att hjälpa till när alla på arbetsplatsen sliter tungt sätts över det egna måendet, menar hon.

– Även när den värsta krisen är över är det viktigt att kunna erbjuda stödsamtal och att det finns en välfungerande företagshälsovård för de som behöver.

Hon tillägger att den stress som många inom sjukvården upplevt de senaste veckorna inte är farlig under en kortvarig period, men att det är viktigt att de som nu har arbetat länge inom vården får möjligheten att återhämta sig. Inte bara under sommaren, utan också mellan arbetspassen.

Även osäkerheten och oron för att själv bli smittad av covid-19 kan leda till stress som kan påverka sömnen och möjligheten till återhämtning, menar Anna Nyberg.

– Det är en viktig fråga om förtroendet för arbetsgivaren och villigheten att gå in i de här situationerna för att fortsätta jobba. Det här är en extrem situation – att inte ha kontroll eller känna att det finns en ordentlig trygghet på arbetsplatsen.

Vilka konsekvenser coronakrisen kommer att få på lång sikt menar Anna Nyberg beror på många olika saker – om vårdpersonalen har fått möjlighet att göra ett så bra jobb som situationen gör möjlig, om de har fått det stöd som har varit möjligt att ge, om de känner att arbetet de har gjort har varit meningsfullt och om de får möjlighet att vila. Men också hur man gick in i krisen.

– Redan innan krisen såg vi stora sjukskrivningstal inom hälso- och sjukvården. Går man in i en sån här situation när man har varit utsatt för stress under en lång tid och redan är på gränsen till utmattning blir det såklart tuffare. Det enkla svaret på att vara förberedd i framtiden är att ha en sjukvård med mer luft i systemen, så att man inte går in i en sån här kris på knäna.

Redan innan krisen såg vi stora sjukskrivningstal inom hälso- och sjukvården. Anna Nyberg

Hon lyfter också vikten av att behandla den kritik mot nedskärningarna inom sjukvården som fanns redan innan covid-19.

– Vad som händer med dem när krisen är över kommer också ha stor betydelse för hur den psykiska ohälsan påverkas. Och om det här leder till att man uppmärksammar hur vården är organiserad och tar de diskussionerna på större allvar, säger hon och fortsätter:

– Jag tror att många kan bli väldigt arga i efterhand om man inte för ett meningsfullt samtal om det här efter krisen – om man istället känner att alla som applåderade och hejade under tiden plötsligt försvann efteråt och nedskärningarna fortsätter.