"Jag vill påstå att den dagen vi börjar följa regelverket till punkt och pricka, varje dag – när vi stämplar in och ut när klockan ringer som vid ett löpande band – kommer svensk sjukvård att haverera totalt. Effekten skulle till och med vara betydligt värre än en organiserad strejk", skriver Elin Karlsson i sin ledare.

• 09 april 2024
• 1
• AV: Elin Karlsson

Vi är inne i en tid då arbetsmiljön på många håll är katastrofal. Samtidigt som befintlig verksamhet fortgår ska EU-direktivet angående dygns- och veckovila implementeras. Visst vill de flesta av oss ha mer tid till återhämtning, men tyvärr innebär det inte automatiskt en förbättring – speciellt inte i en verklighet där arbetsgivarna sett oss som utbytbara och inte kompetensförsörjt för framtiden.

Regelverket som ska skydda riskerar istället att försvåra möjlighet till sammanhängande återhämtning. Och att få ihop sommarschemat kan vara en mardröm för våra kollegor som är chefer och schemaläggare. Dessutom är ekonomin i regionerna usel och det hotas om varsel. Och vi är i skrivande stund mitt i avtalsrörelsen.

Svensk sjukvård förtjänar en långsiktighet med blocköverskridande överenskommelser. Vi ska inte behöva springa på olika bollar eller jaga pinnar. Vi måste få tid och mandat att lyfta blicken och säkerställa en vård av hög medicinsk kvalitet idag, och samtidigt sträva mot att morgondagens sjukvård blir ännu bättre. För sjukvården har varken en början eller ett slut. Samtidigt råder helt andra regler för styrningen, där regionpolitiker lever i cykler om fyra år och en ständig jakt på röster.

När Håkan Kalzén, verksamhetschef och överläkare, föreläste under vårt fullmäktige om finit och infinit sjukvård gav han oss nya termer, och en förklaringsmodell till detta. För när sjukvården, som är infinit, styrs kortsiktigt och som en finit verksamhet uppstår stora problem. En vård med långsiktighet kräver medicinsk kompetens och psykologisk trygghet – att individer i teamet kan ta sociala risker utan att råka ut för negativa konsekvenser. Vi måste kunna känna tillit och en möjlighet att göra det bästa för dagens och morgondagens patienter.

Vi måste få tid och mandat att lyfta blicken och säkerställa en vård av hög medicinsk kvalitet idag, och samtidigt sträva mot att morgondagens sjukvård blir ännu bättre. Elin Karlsson, ordförande Sjukhusläkarna

Men vårdens pressade situation leder till att vi ständigt tänjer på regelverket – vi konsulterar varandra i hissar, vid fikapauser och ringer varandra utanför arbetstid för att få goda råd för att kunna göra det bästa för våra patienter. Vi tänker på arbetet på väg till och från. Vi föreläser, handleder och forskar. Många engagerar sig i specialitetsföreningarna – utan dem hade såväl ST-utbildning som fortbildning och forskning havererat, då arbetsgivarna inte tar sitt ansvar. Arbetet specialitetsföreningarna utför är fullständigt nödvändigt för svensk sjukvård, men de får varken resurser från stat eller region utöver viss arbetstid med chefens goda minne.

Vi går inte på rast när klockan ringer – vi lämnar inte patienter och kollegor på det sättet. Vi gör helt enkelt väldigt mycket som är svårt att mäta med pinnar – och som får vården att fungera.

Så om arbetsgivaren börjar granska oss för att se om arbete sker utanför arbetstid eller om privata samtal sker under arbetstid är vi farligt ute.

Jag vill påstå att den dagen vi börjar följa regelverket till punkt och pricka, varje dag – när vi stämplar in och ut när klockan ringer som vid ett löpande band – kommer svensk sjukvård att haverera totalt. Effekten av att följa regelverket till punkt och pricka skulle till och med vara betydligt värre än en organiserad strejk.

Vi gör helt enkelt väldigt mycket som är svårt att mäta med pinnar – och som får vården att fungera. Elin Karlsson

Vår lojalitet ligger hos patienterna. Jag är läkare – jag jobbar inte bara som det – och jag har ett etiskt regelverk att förhålla mig till. Det väger tyngst och är ryggraden i verksamheten. Chefer som ser det – och som är trygga nog i att mäta kvalitet istället för pinnar – skapar en tryggare och mer välfungerande arbetsplats.

Men också cheferna måste få vara trygga, och ha mandat att leda arbetet. Just nu kan vi följa ett fall där en chef anklagas för illojalitet, för att ha arbetat utanför arbetstid, och mailat privat under arbetstid – missat att anmäla bisyssla korrekt samt använt varumärket som tillhör arbetsplatsen i andra sammanhang.

En utredning påbörjades, enligt utsago efter en anonym anmälan om otillgänglighet, där man med juridikens svart eller vitt gått igenom chefens arbete och mailkonversationer. Man ifrågasätter privata mail under arbetstid – trots att chefer normalt har förtroendearbetstid och inte arbetar efter stämpelklocka. Man ifrågasätter ideellt engagemang i stiftelser och styrelser. Man räknar pinnar och mail – men har ingen kritik på patienthandläggning. Jag har själv ingen aning om hur många mail jag skickar om dagen – framför allt i hissen går såväl privata som fackliga mail iväg.

Oavsett varför man från arbetsgivarhåll har valt att gå denna väg är det fullkomligt oacceptabelt. Hanteringen skapar en enorm stress, oro och ilska bland personal runt om i landet. Och om vi börjar följa regelverket slaviskt – med en rädsla för en kultur med repressalier – där det räcker med att någon anger eventuella privata samtal eller mail under arbetstid – då är vi riktigt illa ute.

—

Från Sahlgrenska har vi uppmanats att hissa röd flagg vid patientsäkerhetsbrister, och på Boubou Hallbergs uppmaning skall vi gå vidare uppåt i hierarkin om närmaste chef inte lyssnar. Mycket klokt – och något vi gärna efterlever. Min förhoppning är att löftena om att lyssna har någon form av substans bakom sig. Upp till bevis!

—

Detta nummer har tema AI. När nya digitala metoder införs borde det vara lika självklart att professionen ska vara delaktig som när man tar in kirurgiska instrument. Man ser genast det absurda i att politiker eller tjänstemän skulle besluta vilka kirurgiska instrument som används, men när det gäller digitalisering och AI verkar insikten saknas. AI och digitala verktyg är ingen frälsning – det är arbetsredskap.