Nyhet

Fondens miljoner hjälper forskningen

Donationer för miljoner och flera viktiga steg mot att förstå coronaviruset fullt ut. Efter tre år har Pandemifonden nått en bit på vägen mot målet att ge sjukvården bättre verktyg i kampen mot virusinfektioner.

Sju forskningsprojekt har hittills finansierats med pengar från Pandemifonden. Sex av dem enligt principen ”senior forskare nominerar yngre lovande forskare”.

– En forskare har till exempel med hjälp av anslaget fått kunskap om vad det är som kan vara så farligt med covid. Det visade sig att lungorna fylls av ett vattenbindande ämne, hyaluron, som drar vatten till lungorna och som ledde till att många dog i onödan av covid i början, säger Pandemifondens generalsekreterare Niklas Arnberg.

Det är inte utan en viss stolthet i rösten han berättar om det arbete som Pandemifonden har åstadkommit hittills. För de många utdelade forskningsanslagen är långt ifrån det enda man har hunnit bocka av på sin långa to do-list under fondens tre första år.

– Vi har initialt satsat mycket pengar på att bygga upp själva skelettet i organisationen och skapat ett affärssystem, en fungerande hemsida och på att registrera oss som ideell förening på exempelvis Facebook, begravningsbyråer och andra plattformar där det är möjligt att skänka pengar till oss.

Men även kunskapsdelning har varit en viktig punkt på listan och inom en överskådlig framtid lanserar Pandemifonden en sajt vid namn viruskollen.se, berättar Niklas Arnberg vidare.

– Där riktar vi oss till en bred allmänhet med information om olika sorters virus. Här kommer man också att kunna lära sig om olika tidigare pandemier samt kring vad vi har att vänta oss framöver.

Vi fick in en miljon kronor av en privatperson som själv är en före detta virusforskare.Niklas Arnberg, generalsekreterare Pandemifonden

Donationerna hittills har överträffat alla förväntningar. Från Knut och Alice Wallbergs stiftelse kom till exempel ett uppstartsbidrag på osannolika tre miljoner kronor.

– De pengarna fick inte användas till forskning utan var öronmärkta för organisationsutveckling, så de har vi använt till andra saker i själva uppstartsarbetet.

Men även privatpersoner har förstått vikten av en förstärkt virusforskning och har varit oerhört givmilda, berättar Niklas Arnberg.

– Vi fick in en miljon kronor av en privatperson som själv är en före detta virusforskare och den pengen har vi använt till att dela ut forskningsanslag till yngre forskare, ungefär 100 000 per person. Det betyder mycket för dem att kunna skriva i sitt cv att deras forskargärning har uppmärksammats av andra forskare och belönats av Pandemifonden. Förhoppningsvis leder detta till många viktiga upptäckter framåt på det här området.

När det kommer till företagssamarbeten gick det lite trögt i början, berättar Niklas Arnberg.

– Jag var kanske lite naiv i början och försökte efterlikna de samarbeten som exempelvis Cancerfonden har haft med Ica och liknande företag. Men nu har vi landat lite mer i det och lyckats sätta ihop en hel del partnerskap framför allt med företag som själva ser ett stort värde av att samarbeta med oss.

Förutom lanseringen av viruskollen.se ligger event i Almedalen närmast på agendan.

– Där kommer vi bland annat att sprida kunskap om Pandemin genom att lansera pandemirapporten 2,0, där version 1,0 redan finns att ladda ner från vår hemsida. Målet med rapporterna är att samla kunskap och berättelser från pandemin. Tanken är att den ska finnas kvar som ett legacy så vi inte glömmer bort det vi alla har varit med om och på så sätt bygger en beredskap inför nästa pandemi.

Men trots att donationerna har varit generösa hittills, finns det ändå ett stort behov av mer pengar till virusforskningen, avslutar Niklas Arnberg.

– Utifrån behoven hade det behövts betydligt mer forskning på det här området. Sjukhus och sjukvård går på knäna varje vinter – och en av de största orsakerna till det är olika sorters virus. Antingen drabbas människor av akuta virussjukdomar – eller också av sekundära följdsjukdomar av infektionerna som hjärt- och kärlsjukdomar, typ-1 diabetes, astma som blir betydligt värre, äldre som har KOL som får RS och så vidare. Vi har ju också lyckats belägga kopplingar mellan exempelvis körtelfeber och andra allvarliga sjukdomar som lymfom och leukemi. Och samma virus ökar risken för MS 32 gånger.

Sjukhus och sjukvård går på knäna varje vinter – och en av de största orsakerna till det är olika sorters virus. Niklas Arnberg

Målet med fonden är att ge sjukvården ännu bättre verktyg i form av vaccinationer, antivirala läkemedel men också diagnostik så man kan koppla ihop särskilda virus med vissa sjukdomar.

– I dagsläget skickar man sällan i väg prover när det visar sig vara virus – för vi har ändå inte några antivirala läkemedel att tillgå. Det blir ett Moment 22.

Om det skulle komma en ny pandemi imorgon – vilka verktyg finns då nu som inte fanns sist?

– Dels har vi hunnit få betydligt bättre kunskap om coronavirus och en hel del kunskap om hur vi kan behandla sjukdomen som vi kallar covid-19. Men framför allt har vi ju utvecklat helt nya typer av vacciner som förhoppningsvis hjälper oss nästa gång. Men – om nästa pandemi orsakas av till exempel ett nytt poliovirus eller mässlingvirus med helt nya egenskaper – som kanske ger sig på barn i första hand. Då kanske vi skulle behöva börja om från början på många sätt. Men jag kan ändå säga att vi från Pandemifondens sida skulle vara i ett betydligt bättre läge. Vår organisation är up and running och vi skulle kunna samla in pengar till forskning och fördela dem mycket snabbare och mer effektivt så att vi kan göra ännu mer nytta även på kort sikt.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Sjukhusläkaren

Nyheter, debatter & reportage från sjukhusvärlden

Prenumerera