Beata Oscarsson är Årets Visslare
För att visa på värdet av akutmottagningen i Lidköping gjorde Beata Oscarsson och hennes kolleger en lista över akutpatienter som kunnat räddas till livet. Trots det stängdes akuten och hon polisanmäldes för dataintrång. Nu prisas hon som Årets Visslare.
Men att få motta ett visselblåsarpris genererar minst sagt dubbla känslor. Egentligen, menar Beata Oscarsson, är det inte speciellt kul att behöva vara just en visselblåsare.
– Vi som ändå visslar gör ju det för att vi känner att vi måste. Som läkare är man dessutom skyldig att rapportera patientrisker utifrån patientsäkerhetslagen – och om man gör det räknar man kanske inte med att bli polisanmäld, säger hon och fortsätter:
– Men det är naturligtvis också roligt. Och jag känner en viss stolthet över att man får credit för att man står upp för saker som man tycker är rätt.
Det hela grundar sig i en lång kamp för att få behålla akutmottagningen på Skaraborgs sjukhus i Lidköping. Under de 33 år som Beata Oscarsson har arbetat på sjukhuset – först som narkosläkare på SkaS i Lidköping och de senaste sju åren som smärtläkare i Skövde – har hon ständigt arbetat för att värja akutsjukvården mot hotet om nedläggning.
Som en del i den kampen började Beata Oscarsson och hennes narkosläkarkolleger att 2007 sammanställa en lista över patienter som kommit till akuten med livshotande tillstånd och som de bedömde inte hade överlevt en transport till Trollhättan eller Skövde. En ambulanstransport som tar minst 45 minuter. Sammanlagt uppdaterades listan fram till 2015. Då innehöll den totalt 35 patientfall, varav fler barn, och narkosläkarna kände att det fanns tillräckligt med bevis för att visa att akutmottagningen faktiskt räddar liv.
När nedläggningshotet förra året så på nytt blossade upp, och den här gången med ännu större styrka, skickades de 35 korta avidentifierade patientbeskrivningarna – och skälen till varför behandlade läkare gjorde bedömningen att de inte hade överlevt transporten – till SkaS sjukhusstyrelse, sjukhusdirektör, chefläkare och verksamhetschefen.
Trots kraftiga protester från både personal och invånare fattade sjukhusledningen under hösten beslut om nedläggning, och den 28 november 2023 stängdes akutmottagningen.
– Jag tycker faktiskt att det är sorgligt att man inte sätter patientsäkerheten före ekonomin. Om man inte kan göra det som chef eller ledare tycker jag att man ska ta konsekvenserna och hoppa av uppdraget. Men det gör man inte, och det har man inte gjort hos oss heller. Istället kör man över alla såna argument och struntar i det.
Dessutom, menar hon, visade den konsekvensutredning som Skaraborgs Sjukhus själva gjorde, dock efter att beslutet var fattat, knallröda siffror för dels ekonomin, dels patientsäkerheten, dels risken för kompetensflykt.
– Redan nu, tre månader efter stängningen, ser vi att alla de här tre faktorerna tycks bekräftas. Och den där rapporten som vi lämnade verkar inte ha fått något genomslag alls.
Jag tycker faktiskt att det är sorgligt att man inte sätter patientsäkerheten före ekonomin. Beata Oscarsson, Årets Visselblåsare
För Beata Oscarsson tog historien därefter ännu en vändning. I januari i år gjorde arbetsgivaren en polisanmälan gällande dataintrång mot Beata Oscarsson – trots att det enligt henne hela tiden varit behandlande läkare som skrivit in de anonymiserade beskrivningarna av de aktuella patienterna på listan. Att det var hon som skickade listan handlar om att hon varit den som sammanställt informationen på sin dator.
– Om syftet med polisanmälan var att tysta mig och övrig opinion kan man säga att de gjorde självmål. Jag har fått en enorm positiv supporting från alla håll. Första veckan efter att det blev känt var galen – jag fick sms, brev, telefonsamtal och blommor – och ingen hade synpunkter av något negativt slag. När det sen slogs upp nationellt ringde och skrev folk från hela landet som kände igen sig och ville stötta.
Samtidigt, säger hon, är det en besvikelse att hennes arbetsgivare sedan mer än 30 år tillbaka väljer att polisanmäla henne för en rapport som är tänkt att ge ett bättre underlag inför beslutet. Att hon dessutom fick beskedet om anmälan från en lokaltidningsreporter som hittat den i diariet, och inte från någon från arbetsgivarhåll, spär på den känslan.
– I stället för att göra en polisanmälan, kunde de kommit och knackat på min dörr eller skickat ett mail så hade jag kunnat förklara hur datainsamlingen gick till, något dataintrång har aldrig skett.
Inte heller när hon ett par dagar efter samtalet med reportern blev inkallad till verksamhetschefen fick hon veta mer än att det handlar om en utredning gällande dataintrång. För att få mer information hänvisades hon till polismyndigheten. Sedan dess har hon inte hört något – varken från polis, åklagare eller arbetsgivare.
Om syftet med polisanmälan var att tysta mig och övrig opinion kan man säga att de gjorde självmål. Beata Oscarsson
Precis som tidigare, då andra medier har rapporterat om frågan, vill sjukhusledningen för Skaraborgs sjukhus inte kommentera polisanmälan mot Beata Oscarsson alls. Istället hänvisar man till Polismyndigheten när Sjukhusläkaren ställer frågan. Och där ger man beskedet att det råder förundersökningssekretess. Åklagare Berit Andreasson, som är förundersökningsledare i ärendet, säger till Sjukhusläkaren att det ännu är tidigt i utredningsarbetet.
– Jag kan inte säga så mycket mer än att vi har fått in en anmälan och att vi just nu håller på att undersöka om det har begått något brott eller inte, säger hon.
