Debatt

”Grundläggande fel i metoderna för åldersbestämning”

I Sjukhusläkaren uppmärksammades nyligen synpunkter på att regeringen inte tillsatt en utredning av metoder för åldersbestämning av ensamkommande ungdomar. Däremot diskuteras inte sakfrågan: Är det möjligt att bestämma kronologisk ålder med metoder som bestämmer den biologiska utvecklingen?

Det grundläggande felet i de metoder som tillämpas för åldersbestämning är att de inte utvecklats för bestämning av kronologisk ålder utan för bedömning av biologisk ålder. Skelettåldern har bland annat använts för att avgöra hur långt den biologiska utvecklingen nått.

I Sverige, liksom internationellt används kronologisk ålder för att klassificera ungdomar. Alla 7-åringar, 14-åringar, respektive 18-åringar förutsätts följa undervisningen i samma klass i skolan. Detta trots att såväl den kroppsliga som intellektuella  och sociala mognaden skiljer sig väsentligt inom varje årskull – intill puberteten är avslutad i varje fall. Men puberteten både startar vid olika ålder och avslutas också vid helt skilda åldrar för olika individer. Hur kan man då tro att man skall kunna åldersbestämma ungdomar med metoder som mäter den biologiska åldern, inte den kronologiska åldern?

Kritiker av de metoder som använts av Rättsmedicinalverket har haft svårt att förklara att bedömning av tillväxtzonerna i lårbenet och tandundersökningar aldrig kan ge ett rättssäkert svar om den kronologiska åldern.

Enstaka individer startar pubertetsutvecklingen tidigt och enstaka sent. Spridningen kan illustreras av det diagram som dagligen används på svenska barn- och Ungdoms­medicinska mottagningar och avdelningar, Figur 1 (pojkar)(1) nedan. Slutningen av de långa rörbenens tillväxtzoner, till exempel, lårbenets nedre tillväxtzon, följer samma mönster som de yttre könskaraktärer som visas i tillväxtdiagrammet. Stadieindelningen och gränserna för olika stadier skiljer sig dock. Rättsmedicinalverket torde ha en gedigen samling data för att framställa liknande diagram för skelettmognad och utveckling av visdomständer.

Man kan inte använda skelettmognadsundersökningar för att bedöma den kronologiska åldern.

Mätning av yttre könskaraktärer kan inte användas för bedömning av kronologisk ålder, men lämpar sig väl för bedömning av individens grad av biologisk utveckling. För bedömning av hur långt pubertets­utveck­lingen har kommit kan man registrera sekundära könskaraktärer (Figur 1). Man kan komplettera med undersökning av benkärnor i handleden, mognaden av visdomständer, och graden av slutning av rörbenens tillväxtzoner. När tillväxtzonerna i de långa rörbenen slutits har i princip längdtillväxten avstannat. Man kan också utnyttja upprepade kroppslängdsdata för att avgöra om tillväxten avstannat. Men man kan inte använda sådana data för att avgöra den kronologiska åldern.

Bedömning av den biologiska utvecklingen görs till exempel för att avgöra om det finns möjlighet att påverka tillväxten, stoppa den i förtid hos ungdomar som inte önskar att bli ”onormalt” långa respektive som önskar hjälp att öka slutlängden.

Man kan inte använda skelettmognadsundersökningar för att bedöma den kronologiska åldern. Det framgår klart av Figur 1. Puberteten är genomgången när stadium 5 nåtts. Majoriteten pojkar har en utveckling av könsbehåring som nått stadium 5, vuxenbehåring, senare än 12,5 års ålder respektive har avslutat utvecklingen av könshår före 18,5 års ålder. Men enstaka pojkar kan vara färdigutvecklade före 12,5 års ålder, medan andra fortfarande inte nått full utveckling av könsbehåringen förrän efter 18,5 års ålder, alltså en variation på mer än 6 år. Av Figur 1 framgår också att det finns 12-åringar som nått full utveckling av yttre könskaraktärer (stadium 5) och därför kan bedömas som vuxna vid yttre besiktning. Ett och samma utvecklingsskede respektive röntgenbild kan fås vid undersökning av en pojke i tidig pubertet och en ung man som kronologist räknas som vuxen.

Det saknas säkra data på skelettmognaden hos ungdomar från de länder varifrån de ensamkommande ungdomarna kommer liksom entydiga data om inverkan av bristande nutrition, psykosociala faktorer, stress med mer.

Hur har det kunnat bli så här tokigt? Det förefaller mig som om politikernas önskan om klara besked har lett till att man avskrivit protester

Det är förståeligt att politiker önskar sig klara besked om de ensamkommande barnens eller ung­domarnas kronologiska ålder. Men det är då viktigt att professionen har modet att tala om att det inte är möjligt med de metoder som används av Rättsmedicinalverket för bedömning av den kronologiska åldern, avsedda för bedömning av den biologiska utvecklingen. Barn kan i stor utsträckning klassificeras som vuxna. Detta är ett brott mot svensk lag genom att nu FN:s Barnkonvention gjorts till svensk lag. Alla försök att bestämma kronologisk ålder med metoder som avgör den biologiska mognaden innebär en förfalskning, ger ”fejk information”.

En replik man ofta hör är: Jamen det ser man ju, han har skäggväxt och ser ut som en vuxen man. Jag föreställer mig att det är sådana subjektiva bedömningar som gör att Migrationsverket ibland ”skriver upp” ungdomars ålder. Men det får inte ske i ett rättssäkert samhälle.

Hur har det kunnat bli så här tokigt? Det förefaller mig som om politikernas önskan om klara besked har lett till att man avskrivit protester från bland annat Barnläkarföreningen och gett uppdraget till en lojal institution, Rättsmedicinalverket, vars namn låter förtroendeingivande, men som inte har sakkunskapen i denna fråga. Det är berömvärt att några rättsläkare orkat protestera.

Det är dags att tala klarspråk.

Figur 1.

Referenser

1. Wikland KA, Luo ZC, Niklasson A, Karlberg J. Swedish population-based longitudinal reference values from birth to 18 years of age for height, weight and head circumference. Acta paediatrica. 2002;91:739-54.

Fig 1. Pubertetsutveckling pojkar 5-18 år

Figur 1. Pojkars längdtillväxt och utvecklingen av sekundära könskaraktärer under puberteten. Könsbehåring och utveckling av könsorgan, åldersfördelning för stadium 2-5. Illustrationer av pubertala utvecklingsstadier på diagrammets baksida. Figur 1 grundar sig på Ref 1.

Sten Dreborg
Med dr, Professor emeritus, Barn- och ungdomsallergologi. Affilierad till Kvinnors och barns hälsa, Uppsala Universitet

Vill du debattera? Skicka ditt inlägg till debatt@sjukhuslakaren.se

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Sjukhusläkaren

Nyheter, debatter & reportage från sjukhusvärlden

Prenumerera