Coronakrisen har tydligt visat att exempel med förstärkta medicinska resurser på särskilda boenden, mobila team och proaktiva arbetssätt minskar belastningen på akutsjukhusen och stärker vården av de mest sjuka äldre. Den slutsatsen drar Göran Stiernstedt, som understryker att vården bör fortsätta att arbeta på dessa sätt även framåt.

• 04 juni 2020
• 0
• AV: Adam Öhman

Göran Stiernstedt, flerfaldig statlig utredare med flera tunga ordförandeposter, beskriver sjukvårdens omställningen under pandemin som makalös. Men problemen inom äldrevården, som inte minst har handlat om hur coronaviruset har tagit sig in på äldreboenden, är samtidigt problematiska.

– Det är typiskt att det är ett system som fungerar dåligt i vardagen som inte klarar en pandemi. Regionerna måste vara otroligt mycket bättre på att stötta med medicinska insatser. Sedan handlar mycket om kompetens i den kommunala vården. Det är något som man måste jobba med, och som ju successivt har skett under pandemin. Det här är något som man måste dra lärdom av, säger han.

I slutredovisningen av den omtalade utredningen ”Effektiv vård”, som på många sätt banade väg för omställningen av hälso- och sjukvården till en mer nära vård, föreslog Göran Stiernstedt att primärvården skulle delas upp i två delar, dels en ”allmän primärvård” och dels en ”riktad primärvård”. Tanken var att den riktade primärvården, som ska vara mer uppsökande, ska ägna sig åt de mest sjuka äldre.

Det är typiskt att det är ett system som fungerar dåligt i vardagen som inte klarar en pandemi. Göran Stiernstedt

– Jag hoppas att frågan har fått en skjuts framåt av pandemin. Det känns så. De mest sjuka äldre är ju ett misslyckande som alla erkänner. Jag vill betona att äldrevården är en integrerad del av den nära vården. I ett primärvårdsuppdrag ska det naturligtvis ingå att även medicinskt ta hand om särskilda boenden. Ibland har det behandlats separat. I Stockholm är det till exempel många separat upphandlade läkarinsatser och så vidare. Det är inte långsiktigt hållbart.

Göran Stiernstedt har i omgångar belyst hur effektiviteten inom sjukvården till stor del förhindras av Sveriges ”sjukhustunga” sjukvårdssystem, som bland annat medför att medborgare söker sig till akuten när de är sjuka, i stället för till primärvården. Följden är att vården blir dyrare än nödvändigt.

En central slutsats i just ”Effektiv vård” var att de mest sjuka äldre som grupp tar en stor del av resurserna, om man räknar ihop kommun och region. Och fixar man en effektivare vård för denna grupp blir resultatet mer resurseffektivt, samtidigt som de äldre får en mer kvalitativ vård.

– Det finns ju hur många exempel som helst på hur mer proaktiva insatser minskar belastningen på sjukhus. Sjukhusen ska bara ägna sig åt det som kräver sjukhusets resurser. Jag har bäst insikt i Stockholm, och under pandemin har man till stor del lyckats att inte belasta sjukhusen i onödan, säger Göran Stiernstedt.

– Ibland känns det som att vi har lyckats arbeta mer som vi borde göra även i vardagen. Vi har förstärkt de medicinska resurserna på särskilda boenden, vi har inrättat mobila team som åker hem och tar hand om de mest sjuka. Detta är något som vi borde fortsätta med för att minska belastningen på akutsjukhusen och öka kvaliteten på vården av de äldre. Det är det yttersta målet. Målet är inte främst att spara pengar, men det brukar gå hand i hand.

Det finns ju hur många exempel som helst på hur mer proaktiva insatser minskar belastningen på sjukhus. Göran Stiernstedt

Under coronakrisen har Göran Stiernstedt i likhet med andra sett hur de digitala vårdinslagen har ökat inom primärvården, men också på sjukhusen, vid sidan av nätläkarnas verksamhet. I slutbetänkandet ”Digifysiskt vårdval” i utredningen ”Styrning för en mer jämlik vård”, som överlämnades i höstas, förslog Stiernstedt bland annat att vårdcentraler måste bli mer tillgängliga digitalt.

– Till min glädje har det ökat på det integrerade sätt som jag vill se. Det är de vanliga utövarna av primärvård som i stor utsträckning har börjat använda digitala vårdkontakter. Det är definitivt ett steg framåt, som vi bör bygga vidare på.

Regeringen presenterade för en tid sedan lagrådsremissen med de första förslagen i primärvårdsreformen. Det handlar om flera förslag till ändringar i hälso- och sjukvårdslagen för att ge primärvården en ny definition. Formuleringen om sånt som inte kräver sjukhusen medicinska resurser försvinner. Tanken är, i korthet, att primärvården blir navet i sjukvården samtidigt som patienterna ska erbjudas en fast läkarkontakt. Primärvården ska ansvara för behovet av medicinska bedömningar, medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering.

Det tog ganska lång tid innan olika typer av nationell samordning kom igång. Vi behöver ett mer nationellt sjukvårdssystem. Göran Stiernstedt

– Det är bra, men det är inte så stor skillnad mot vad man gör i dag. Skillnaden är mer att man har lagt fast det i lagen. Därför tycker jag att det är otroligt viktigt att det snabbt följs upp med andra delar. Det är ju ganska naturligt att jag vill inkludera en del av de förslag som jag har presenterat. Grundtanken i ”Digifysiskt vårdval” var ju en kontinuitetsbaserad vård, ett reformerat vårdval där valfriheten sker genom listning i förväg. Det vill jag exempelvis ska bli verklighet, säger Göran Stiernstedt, som var hjärnan också bakom lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård.

Har dina tankar kring sjukvården och dess organisation ändrats på något sätt mot bakgrund av pandemin? 

– Det finns mycket att lära av arbetet under pandemin. Det tog till exempel ganska lång tid innan olika typer av nationell samordning kom igång. Vi behöver ett mer nationellt sjukvårdssystem.