”Vi kan inte osthyvla oss ur krisen”
Förra året gick Region Östergötland back med 1,7 miljarder. Läget är tufft, men att springa snabbare är ingen hållbar väg framåt. Det menar Anders Kjellgren, verksamhetschef för infektionskliniken i Linköping, som tillsatt en läkargrupp för ett strukturerat processarbete med Kloka kliniska val och prioriteringar.
Arbetet är i sin linda, men förberedelserna har pågått en tid. Precis som för många andra verksamheter har infektionskliniken i Linköping inspirerats av diskussionen kring kloka kliniska val och möjligheterna som finns att identifiera åtgärder med liten, tveksam eller ingen patientnytta.
– Studier har visat att cirka 20 procent av alla undersökningar som görs inte har någon effekt på patientens vård, och som till och med kan vara skadliga. Det är rätt stora volymer det handlar om. Därför har jag och klinikens läkarchef, Jakob Paues, tillsatt en läkargrupp som ska titta på vad vi gör och vad vi behöver mönstra ut. Hela läkarkollegiet kommer på sikt att vara involverat i det här arbetet, säger Anders Kjellgren.
I ett första skede är det labb- och röntgenverksamheten som ska genomlysas.
– Vi behöver ställa oss frågan vilka labb- och röntgenundersökningar som är prioriterade i vården av patienter på kliniken. Med en prioritering hittar vi förhoppningsvis det som kan minskas i vårt arbete utan att det för den skulle påverkar kvaliteten negativt.
– Vi måste säkerställa att vi gör rätt saker med god kvalitet. Vi har fått data för att analysera hur mycket labb- och röntgenundersökningar vi gjorde 2023 och vi utvecklar även kvalitetsparametrar för uppföljning. Vi måste även bli bättre på att nyttja våra personalresurser på bästa möjliga sätt och värna om arbetsmiljön. Vi kan inte springa snabbare eller fortsätta som vi gör nu, då kommer varken resurser eller medarbetare att räcka till. Vi är tvungna att stanna upp och resonera om vad vi gör med de resurser vi har. Vi måste visa ett mycket större mod och våga placera bollen i kärnverksamheten där vården bedrivs.
Infektionskliniken, som totalt har 160 medarbetare, varav cirka 20 specialistläkare, har också vänt sig till Prioriteringscentrum i Linköping för att få stöd och hjälp i ett strukturerat prioriteringsarbete, utifrån de etiska principerna i hälso- och sjukvårdslagen. I höstas var Anders Kjellgren och andra verksamhetschefer som ingår i centrumledningen, på ett möte där Barbro Krevers från Prioriteringscentrum i Linköping föreläste.
– Det var många intressanta tankar som väcktes. Det är en stor utmaning att arbeta strukturerat med prioriteringar. I början av året bokade vi därför ett möte med Barbro och en annan medarbetare från Prioriteringscentrum för att bolla idéer om hur de kan vara ett stöd för oss i vårt fortsatta arbete. Kan den nationella modellen och prioriteringsverktygen vara till vår hjälp vill vi gärna testa dem.
I dag fattas många beslut långt ifrån där hälso- och sjukvård utförs. Men frågor och beslut om kloka kliniska val och prioriteringar måste i högre grad fattas av medarbetare på kliniknivå, i dialog med ledningen och utifrån de ramar som finns, menar Jakob Paues, läkarchef på infektionskliniken.
– Vi ska ta emot patienter med hög hastighet, samtidigt som alla förväntar sig en högkvalitativ vård. Men vad är sjukvård och vad är hälsovård, vem ska göra vad och vad ska vi inte göra? Det är frågor vi måste diskutera i mycket större omfattning.
Det övergripande ansvaret för vad vilken vård som ska utföras och vem som ska utföra vad ligger hos politikerna, menar Jakob Paues.
– Det är mycket viktigt att de diskuterar med medborgarna om vad sjukvården ska göra och vad som ska prioriteras. Vi kommer ju på kliniknivå aldrig kunna säga hur våra resurser ska fördelas mellan hjärtinfarkter, höftproteser, diabetes eller lunginflammationer. Däremot kan vi komma med expertkunskap i den processen.
Även beslut om de horisontella prioriteringarna behöver hamna i fokus, det vill säga val av åtgärder mellan verksamhetsområden, kliniker och även sjukdomsgrupper.
– Vi för exempelvis en dialog med flera akutmottagningar, bland annat i Linköping och Norrköping, för att tydliggöra vem som gör vad när en patient kommer in och ska läggas in på en infektionsavdelning. Infektionsspecialister har kontakt med många olika specialiteter och verksamhetsområden. En ganska stor del av våra resurser används för att hantera frågor från andra enheter. Därför är det viktigt att vi tittar horisontellt och inte fastnar i ekonomiska stuprör. Vår ambition med vårt arbete vi nu gör är att det ska hålla över tid och inte vara ett projekt med kort livslängd, som säger Jakob Paues.