Coronakrisen och framtiden

Vid omfattande kriser ställs vikten av transparens, att våga kommunicera kring osäkerheter, på sin spets. Det säger kriskommunikationsforskaren Mats Eriksson, som ser hur nya utmaningar växer fram med de sociala mediernas algoritmer.

Organisationer i offentlig sektor måste förändra sin styrning och infrastruktur i fråga om IT för att påskynda den digitala omställningen och på så sätt stå bättre rustad för framtida kriser. Det säger Johan Magnusson, docent i informatik.

Sjukvården står i flera avseenden inför ett paradigmskifte i fråga om artificiell intelligens. Förutom att erbjuda nya verktyg som underlättar för läkare och annan sjukvårdspersonal kan AI-system framöver erbjuda goda möjligheter att ta fram olika scenarier för att vässa analyserna av vilka insatser som krävs vid kriser. Det framhåller Peter Funk, professor i AI/datavetenskap vid Mälardalens högskola.

För att sjukvården ska bli bättre rustad i fråga om informationsteknik och digitalisering måste vården på allvar få IT-stöd som kan ge praktiskt användbara beslutsstöd som gör det möjligt att ta del av de senaste evidensbaserade riktlinjerna. Det säger Gunnar Klein, professor i informatik med särskild inriktning på e-hälsa vid Örebro universitet.

Informationsteknik har en central roll i att skapa och upprätthålla en resilient sjukvård, som kan motstå och återvinna förmågan efter en kris. Det säger IT-forskaren Jonas Landgren.

Ju större osäkerheten är, desto bredare måste man håva in kunskap från många oli…

Att stänga ned hela ekonomin med så kallade ”lockdowns” som instrument är ett destruktivt sätt att göra en medicinsk kris till en kostsam katastrof för samhällsekonomin. Det säger Lars Jonung, professor i nationalekonomi, som har studerat de ekonomiska effekterna av en pandemi i Europa.

Erik Andersson, docent i freds- och utvecklingsforskning vid Göteborgs universitet, forskar om global politisk ekonomi. Han säger att coronakrisen sannolikt kommer att medföra minskat utrymme för globalisering.

Riskhanteringsperspektivet är lättfotat och politiskt drivet. Hur väl vi förbere…

Inom arbetsmiljöforskningen är höga krav och låg kontroll två välkända faktorer …

I decennier har hälso- och sjukvården byggt upp lager på lager av administration…

Johan Giesecke är egentligen pensionär, men så kom covid 19 och plötsligt befann…

Coronakrisen har tydligt visat att exempel med förstärkta medicinska resurser på särskilda boenden, mobila team och proaktiva arbetssätt minskar belastningen på akutsjukhusen och stärker vården av de mest sjuka äldre. Den slutsatsen drar Göran Stiernstedt, som understryker att vården bör fortsätta att arbeta på dessa sätt även framåt.

Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar, är idag mest känd för att vara en av en handfull TV-Corona-experter och för att ha riktat skarp kritik mot sjukvårdsregionerna och statens beredskap och för att inte ”stänga ner” Sverige mer.  Men Björn Olsen har ägnat ett helt liv åt att forska om potentiellt dödliga virus och hur vi ska försvara oss mot dem. För tio år sedan skrev han boken ”Pandemi – myter, fakta och hot" där han varnade för det som nu drabbat världen.