När plastikkirurgen Ebba Lindqvist drabbades av covid-19 ägnade hon en stor del av sjukdomstiden hemma till att sammanställa behandlingsrekommendationer som omplacerade läkare nu kan använda i arbetet med virussmittade patienter. Sammanställningen har fått stor spridning och är till nytta för läkare runt om i landet.

• 23 april 2020
• 0
• AV: Adam Öhman

Ebba Lindqvist, specialistläkare i plastikkirurgi, arbetar till vardags med rekonstruktiv kirurgi på Karolinska universitetssjukhuset. Sedan mitten av mars jobbar hon och hennes kollegor emellertid på en covid-19-avdelning, eftersom den största delen av kirurgin – vid sidan av akut plastikkirurgi som exempelvis hudtumörer och brännskador – har fått stå åt sidan i och med att Region Stockholm på ett genomgripande sätt har ställt om för pandemin.

I samband med att ledningen i mars meddelade att läkarna på plastikkirurgen på Karolinska sannolikt skulle vara med och bidra till vården av covid-19-patienter insjuknade Ebba Lindqvist själv i vad som av allt att döma var covid-19. Hon fick feber, hosta och ont i halsen, och sjukskrevs under en period. Eftersom hon just hade fått höra om omplaceringen ägnade hon en betydande del av sin sjukdomstid hemma till att läsa allt som hon hittade om viruset och sjukdomen.

– När jag hade kommit ur den första feberdimman ville jag dels förberedda mig själv, dels hjälpa andra: mina kollegor, och andra läkare som blivit omplacerade till att jobba på akuten eller vårdavdelningar för covid-19-patienter, säger hon.

Ebba Lindqvist gjorde först en resursmapp på Dropbox till sig själv och de närmaste kollegorna. Hon sparade relevanta behandlingsrekommendationer och annan central information som hon hittade.

– Det var ganska osorterat till en början. Det var lite svårt att veta vilken information som var pålitlig och inte, i och med att viruset är så pass nytt. Men ganska snart började jag samla den viktigaste informationen i en powerpoint-presentation.

Sammanställningen ”Covid-19 för kirurger” fick snabbt spridning. Först på hela Karolinska universitetssjukhuset, där kompendiet lades upp på sjukhusets intranät. Därefter spreds det runt om i Stockholm och vidare till andra kirurgklinikerna i Sverige.

Ebba Lindqvist säger att många omplacerade läkare har hört av sig till henne och sagt att underlaget många gånger har varit det enda som de har haft i utbildningsväg när de snabbt blivit satta i nya funktioner.

Jag har lagt ner många timmar, och då är det glädjande att den kommer många till del. Ebba Lindqvist, plastikkirurg

– Framför allt kirurger, men även exempelvis öron-näsa-hals-läkare, ortopeder och urologer, har hört av sig. Det är väldigt roligt! Jag har lagt ner många timmar på att göra den här sammanställningen, och då är det glädjande att den kommer många till del. Jag är en stark anhängare av FOAM, Free open access medical education, som ju bygger på att all medicinsk kunskap ska vara fritt tillgänglig. Jag tycker att det är en fantastisk devis.

Vid sidan av utpräglat vetenskaplig kunskap – inte minst från inflytelserika Lancet och New England Journal of Medicine, som har lagt upp sidor med information om viruset på nätet – har Ebba Lindqvist inhämtat information i olika forum i sociala medier. Kollegor från stora delar av världen har löpande delat med sig av behandlingserfarenheter och andra tankar kring covid-19.

– Jag har ett ganska stort internationellt nätverk av läkare på Twitter. Därigenom har jag fått mycket erfarenhetsbaserad kunskap från Kina, USA, Storbritannien och Italien, säger hon.

En tredje källa har varit de promemorior som så småningom har kommit från Karolinska universitetssjukhuset centralt.

– De kom lite senare i förloppet, men jag har sedan dess införlivat dem i min sammanställning. De första tre veckorna uppdaterade jag dagligen. Efter det har det blivit kanske två, tre gånger i veckan, säger Ebba Lindqvist.

Just riskfaktorerna tycker jag personligen är mest intressant kliniskt. Ebba Lindqvist, plastikkirurg

De största oklarheterna, som följaktligen har debatterats en hel del, har inte minst handlat om hur många av de som blir infekterade av viruset som faktiskt blir svårt sjuka, och vilka riskfaktorer för svår sjukdom som finns.

– Just riskfaktorerna tycker jag personligen är mest intressant kliniskt. Vi vet ju att många inte blir så svårt sjuka, och det är högintressant att identifiera vilka som faktiskt blir det. Vilka egenskaper eller andra sjukdomar gör att man löper större risk att bli svårt sjuka? Vet man vilka det rör sig om så kan man vara mer proaktiv med inläggning och behandling för dessa patienter, säger Ebba Lindqvist, som i sin egen forskning studerar riskfaktorer för komplikationer efter olika typer av kirurgi.

Hon betonar att det är borde vara självklart att ställa om och skära ner på verksamhet som inte är nödvändig. Hon förstår inte hur vissa privata kliniker kan fortsätta med skönhetsoperationer i den rådande situationen.

– Om jag hade haft en privat verksamhet och jobbat med estetisk plastikkirurgi hade jag direkt ställt både resurser och personal till vårdens förfogande.

Här kan du ta del av Ebba Lindqvists sammanställning ”Covid-19 för kirurger”.