För att sjukvården ska bli bättre rustad i fråga om informationsteknik och digitalisering måste vården på allvar få IT-stöd som kan ge praktiskt användbara beslutsstöd som gör det möjligt att ta del av de senaste evidensbaserade riktlinjerna. Det säger Gunnar Klein, professor i informatik med särskild inriktning på e-hälsa vid Örebro universitet.

• 05 juni 2020
• 0
• AV: Adam Öhman

– I dag finns ju mycket som kunskapsstöd, men det tar alldeles för lång tid att gå igenom detta enorma material som i tider av pandemi snabbt uppdateras.

Nationella expertgrupper bör i stället arbeta snabbt och uppdatera behandlingsråd som är tillgängliga direkt i datorn i samband med patientarbetet.

– I första hand bör råden vara kopplade till journalsystemen. Socialstyrelsen och SKR:s olika expertgrupper måste lära sig att arbeta med informatiker för att utforma behandlingsråd som kan interagera med uppgifter om den enskilda patienten och ge skräddarsydda råd.

Gunnar Klein, som också arbetar som läkare inom primärvården, fokuserar i sin forskning på digital vård, IT-system och verktyg som medborgare kan nyttja för att förbättra sin hälsa, men också få en bättre kontakt med sjukvården.

Under våren har han i likhet med andra noterat hur antalet videomöten inom vården tydligt har ökat runt om i landet. Han upplever att diskussionen om brister med videomöten jämfört med fysiska möten på flera sätt har skjutits åt sidan när valet står mellan inget besök eller videobesök. Samtidigt har många olika aktörer, inte minst universitetsgrupper, tagit initiativ utan att vänta på myndigheternas beslutsvägar.

– Jag är övertygad om att en ökad användning av e-hälsa har kommit för att stanna, och att en stor majoritet är överens om att den gör mycket nytta särskilt när en del barnsjukdomar rensats bort.

Gunnar Klein ger ytterligare två konkreta exempel som han anser bör finnas i pandemiberedskapen framöver. Det handlar till del om appar som gör det möjligt för patienter att rapportera sina symtom på ett strukturerat sätt.

– Dessa kan vara mycket värdefulla när nya sjukdomar dyker upp. Självklart kan de behöva mindre anpassningar om man vill få in specifika symtom som är vanliga i den nya sjukdomen när vi börjar känna den, som till exempel nedsatt lukt och smak vid covid-19, säger han.

Smittskyddsmyndigheter bör vidare ta del av sådan strukturerad symtomrapportering vid pandemier.

– Likaså bör det finnas system för att kunna ta emot läkares bedömning om misstänkta fall av nya sjukdomar med olika grad av säkerhet även i avsaknad av laboratorieverifierat smittämne.