Ju större glappet är mellan behov, förväntningar och tillgängliga resurser, desto mer ökar stressen, menar forskaren Emma Brulin på Karolinska institutet.

• 06 november 2023
• 0
• AV: Eva Nordin

Stressrelaterad psykisk ohälsa är vanligt bland läkare, men stigma utgör ett hinder för att söka läkarvård, menar Emma Brulin, forskare och docent i arbets- och miljömedicin vid Karolinska institutet.

– Vår forskning visar att mellan 2021 och 2022 har den stressrelaterade ohälsan bland läkare ökat med tre procentenheter. Det handlar om symtom på mild till svår depression.

I genomsnitt uppnådde fyra procent av läkarna som deltog i studien, en enkät som forskarna slumpvist skickat till utvalda yrkesaktiva läkare, kriterierna för depression. Och cirka 25 procent uppvisade milda till svåra symtom på utmattning.
– Utmattning är mer utbredd bland kvinnliga läkare, men också bland juniora utbildningsläkare.

I stället för att söka vård för stressrelaterade ohälsa väljer många läkare att självmedicinera med alkohol eller psykofarmaka. Manliga och äldre läkare självbehandlade i större utsträckning.
– Självmedicinering kan leda till försämrade symtom som i sin tur kan leda till att fler läkemedel självförskrivs. Tidigare studier har även visat att självmord är mer vanligt bland läkare än andra grupper, säger Emma Brulin.

Detsamma gäller narkotikaklassade läkemedel, menar hon.
– Vi vet att 60 procent av dem som äter psykofarmaka skriver ut till sig själva, och att 60 procent av de läkare som tar narkotikaklassade läkemedel självförskriver. Vilken typ av narkotikapreparat vet vi ännu inte, men det vi vet är att självförskrivning av läkemedel kan leda till missbruk. Det är högst allvarligt att så pass många läkare självmedicinerar med narkotikaklassade läkemedel. Det kan ha negativa långsiktiga effekter på individnivå och för svensk sjukvård i stort.

Resultaten publicerades i den vetenskapliga tidskriften Occupational medicine i maj 2023.
– Så vitt vi vet har ingen tidigare studie utforskat ämnet självbehandling relaterat till psykiska problem bland svenska läkare. Därför vill vi utforska sambanden mellan självskattad depression, användningen av psykofarmaka och omfattningen av självbehandling bland svenska läkare.

Forskargruppen undersöker också om en stödjande kultur av chefer och kollegor kan motverka det stigma som är förknippat med att söka professionell vård, och därmed förebygga självbehandling relaterad till psykiska problem.
– Det handlar bland annat om stöd för att hantera stress och förbättra mentalt välbefinnande. Det skulle också kunna mildra de övergripande symtomen på depression och förbättra mentalt välbefinnande. Eftersom hälso- och sjukvårdspersonal är en särskilt utsatt grupp i arbetslivssammanhang behöver kunskapen om riskfaktorer, men också friskfaktorer öka.

Det är högst allvarligt att så pass många läkare självmedicinerar med narkotikaklassade läkemedelEmma Brulin

Emma Brulins forskning har fokus på fysiska och psykosociala riskfaktorer i arbetsmiljön, symtomutveckling vid stressrelaterad ohälsa, samt rehabilitering för återgång i arbete vid sjukskrivning för utmattningssyndrom.
Hon leder det övergripande forskningsprojektet Hållbar hälso- och sjukvård.
Det omfattar flera delprojekt, bland annat projektet: ”Skadligt bruk av alkohol och droger bland hälso- och sjukvårdspersonal i Sverige”.
– Vi vill undersöka sambanden mellan psykisk ohälsa och det skadliga bruket samt identifiera riskfaktorer i arbetsmiljön som kan bidra till det skadliga bruket samt undersöka effekterna på patientarbetet.

En annan delstudie handlar om att genomföra och utvärdera en rehabiliteringsmodell för återgång i arbete vid sjukskrivning för stressrelaterad ohälsa. Studien är ett regeringsuppdrag.
– Modellen har tidigare testats bland lärare med god effekt. Nu har vi fått i uppdrag att testa modellen på läkare och sjuksköterskor och jämför behandlingsgruppen med en kontrollgrupp.

Det finns i dag en relativt god kunskap om vad som orsakar ohälsa bland medarbetare i vården: Ju större glappet är mellan behov, förväntningar och tillgängliga resurser, desto mer ökar stressen, menar Emma Brulin.
– Genom att identifiera hur olika typer av belastning och resurser i arbetet samspelar får vi kunskaper som ger möjlighet att förbättra arbetsmiljön för medarbetare i vården.

Emma Brulins forskargrupp använder data från tre olika källor: Försäkringskassans sjukfrånvaroregister, enkät med validerade frågor om hälsa och arbetslivsfaktorer samt kvalitativa intervjuer.
– Under föregående vecka skickade vi tillsammans med SCB ut en uppföljande enkät till läkare i Sverige. Genom att be läkare att upprepade gånger svara på vår enkät har vi möjlighet att undersöka orsakssamband samt kartlägga trender över tid.

Resultat från de olika delprojekten från ”Hållbar hälso- och sjukvård” presenteras löpande.

– Vårt övergripande fokus är att bidra till en mer hållbar hälso- och sjukvård där personalens arbetsmiljö och hälsa blir ett nationellt prioriterat område som speglar kvalité i vården, säger Emma Brulin.