Nytt system dröjer flera år
Bristen på läkemedel ökar och antalet restnoterade läkemedel växer. Läkemedelsverket arbetar för fullt med att hitta kreativa lösningar. Utlovade nya verktyg för att förskrivare snabbt ska få en tydlig lägesbild av bristsituationen dröjer dock.
Det handlar om brist på basala läkemedel som berör patienter med omfattande medicinska behov. Förskrivare vittnar om förtvivlade patienter, men också om att kliniker inte kunnat följa internationella riktlinjer när ett specifikt läkemedel inte varit tillgängligt. Onödigt mycket tid måste läggas på att försöka hitta ersättningspreparat som inte alltid är listade i Fass.
– Det är förstås en allvarlig och djupt olycklig situation. Vi har flera regeringsuppdrag och arbetar för fullt med att hitta kreativa lösningar, säger Björn Eriksson, generaldirektör för Läkemedelsverket.
Det har tidigare inte funnits en tydlig överblick över tillgång och tillgänglighet till olika läkemedel, varken på kort eller lång sikt, menar han.
– Det finns en skyldighet att rapportera om en hotande brist på godkända läkemedel. Men vi behöver ett mycket bättre system och nya verktyg som kan ge kliniker en tydligare lägesbild av aktuell och framtida läkemedelstillgång.
Under Almedalsveckan deltog han i en paneldiskussion om läkemedelsbristen. Då utlovade han att nya verktyg ska tas fram för att underlätta för förskrivare.
Björn Eriksson menar emellertid att verktygen måste införlivas i befintliga kunskapsstöd. I förskrivningsögonblicket behöver kliniker snabbt få en digital översiktlig lägesbild och konkret information om tillgänglighet och tillgång till läkemedel.
– Vid restnoteringar behövs verktyg som kan hjälpa förskrivare att snabbt hitta alternativa läkemedel som Läkemedelsverket i konsensus med experter godkänt. En förutsättning är förstås den fria förskrivningsrätten och att vi har vårdinformationssystem som kan integrera dessa verktyg på ett smidigt sätt.
Hur länge det dröjer innan verktygen kan vara på plats är svårt att säga, menar Björn Eriksson.
Jag tror, tyvärr, att det dröjer ett par år innan verktygen är implementerade Björn Eriksson
– Jag tror, tyvärr, att det dröjer ett par år innan verktygen är implementerade. Jag vet ju hur svårt det har varit att införa den nationella läkemedelslistan.
Den första juli trädde den nya lagen om sanktionsavgift på upp till 100 miljoner kronor i kraft; de företag som inte minst två månader i förväg meddelar Läkemedelsverket om att försäljningen av ett läkemedel upphör tillfälligt eller permanent riskerar sanktionsavgifter. Den nya lagen har haft stor effekt, menar Björn Eriksson.
– Redan innan lagen trädde i kraft märkte vi en klar förbättring. Hotet om sanktionsavgift har gjort att industrin insett allvaret och vi ser en snabbare och tydligare information om hotande brister.
Andra exempel på åtgärder som kan förbättra bristsituationen är en ökad regulatorisk flexibilitet, menar Björn Eriksson. Det handlar om att ge farmaceuter utökade mandat att vid behov bryta läkemedelsförpackningar för att kunna ge exakt antal tabletter, exempelvis vid antibiotikabehandling. Vinsten skulle bli att fler patienter får ta del av läkemedel under kritiska restsituationer.
I grund och botten har ändå Sverige en jämförelsevis god läkemedelsförsörjning, understryker Björn Eriksson, och pekar på att läkemedelsbristen omfattar cirka sex procent av de totalt 16 000 godkända läkemedel som finns i Sverige.
– Det är viktigt att komma ihåg att till 94 procent har vi inga störningar vad gäller läkemedelsförsörjningen.
Vilka är då grundorsakerna till läkemedelsbristen och hur ska Sverige bli bättre på att säkerställa tillgången på basala läkemedel?
Läkemedelsförsörjningen är beroende av en lång rad faktorer som många gånger är utanför Sveriges kontroll
– Läkemedelsförsörjningen är beroende av en lång rad faktorer som många gånger är utanför Sveriges kontroll. Det handlar bland annat om säkerhetspolitik, energipriser, transporter, kronkurs och marknadsbedömningar. Det kan också handla om produktionsstörningar på grund av problem i en tillverkningsfabrik, i exempelvis Indien.
– I vintras hade vi även flera stora virusutbrott samtidigt och efterfrågan på antibiotika ökade globalt, det gällde särskilt amoxcillin. Det uppstod då en bristsituation som ledde till att vissa länder började hamstra, vilket ytterligare förvärrade situationen, säger Björn Eriksson.
I regeringsuppdraget ingår även att kartlägga befintlig och möjlig svensk läkemedelsproduktion och samverkan med Norden, i syfte att stärka läkemedelsproduktionen och förstärka beredskapen.
Även inom EU pågår ett arbete för att säkerställa en bättre kontroll av läkemedelsförsörjningen inom unionen.
Björn Eriksson ingår i en styrgrupp av experter i Europa som på olika sätt arbetar för en stärkt beredskap och läkemedelsförsörjning.
– Vi listar preparat som står inför en bristsituation och vi har en kontinuerlig dialog med tillverkare om beredskap och produktionskapacitet för att öka tillgången.
I början av juni överlämnades Riksrevisorns årliga rapport (2023) till riksdagen. I den konstateras att regeringen och ansvariga myndigheter inte skapat tillräckliga förutsättningar för en välfungerande livs- och läkemedelsförsörjning; det behövs tydligare mål och ansvarsfördelning, samt system för systematisk uppföljning.
– Jag önskar att vi får uppdrag om att upprätta nationell översikt av tillgång och efterfrågan på läkemedel, att vi får uppdrag om att titta på fördelning och omfördelning av läkemedel, och att det även införs en obligatorisk lagerhållning i Sverige på flera olika nivåer. Det har jag framfört till min uppgradsgivare.
