Nya regler kring dygnsvila – vad gäller?
Från den 1 februari 2024 kommer de nya reglerna för dygnsvila att gälla även för läkare. Kortfattat handlar bestämmelserna om att alla medarbetare som huvudregel ska ha minst elva timmars sammanhängande dygnsvila under varje enskild 24-timmarsperiod. Efter varje arbetspass ska det följa dygnsvila. För många inom sjukvården kommer de nya direktiven att skapa stor förändring.
Vi har ställt frågor till Läkarförbundet för att reda ut en del av frågetecknen.
Varför kommer de nya reglerna nu? Och vad vill man uppnå med dem?
EU ansåg att det tidigare kollektivavtalet inom region och kommun (som omfattar alla anställda inom sektorn) inte följde reglerna i EU:s arbetstidsdirektiv. Om ett kollektivavtal inte uppfyller minimikraven kan det ogiltigförklaras. Den svenska regeringen gav därför parterna i uppdrag att förhandla fram nya regleringar om dygnsvila som skulle leva upp till minimikraven enligt EU:s arbetstidsdirektiv.
Reglerna om dygnsvila är skyddslagstiftning och syftet med arbetstidsdirektivet är att säkerställa att alla får minst 11 timmars sammanhängande dygnsvila. Det är en viktig förutsättning för vila, återhämtning, långsiktig hälsa och möjlighet till ett hållbart arbetsliv.
Läkarförbundet har konstaterat att för vissa verksamheter/läkare (ex. läkare utanför storstäder, transplantationsläkare och internationella flygtransporter) är det omöjligt med 11 timmars dygnsvila och krävde därför och fick igenom ett antal undantag i avtalet
Finns det några oklarheter som behöver lösas innan 1 februari 2024?
Förbundet och SKR har olika syn på hantering av jourkompledighet och veckovila. Mer specifikt rör det jourkompledighet i förhållande till kompenserande vila samt veckovila som separat rättighet på 36 timmar i förhållande till dygnsvila på 11 timmar.
Vilka undantag kan göras?
Det finns ett antal tillfällen när undantag är tillåtna. Generellt gäller att det ska finnas särskilda skäl och gälla verksamhet som har ansvar för liv, hälsa och säkerhet.
Vem beslutar om undantag? Var vänder jag mig för att diskutera undantag?
För att undantag ska kunna göras måste arbetsgivaren förhandla med den lokala arbetstagarorganisationen, dvs lokalföreningen i respektive region. Det är i slutändan arbetsgivaren som beslutar om undantag ska tillämpas i verksamheten. Det är inget man som anställd kan bestämma.
Det är planerade undantag som måste förhandlas. Oförutsedda händelser (inklusive störningar under beredskap) är av förklarliga skäl inte möjliga att förhandla i förväg eftersom det är något som arbetsgivaren inte kan förutse.
Räknas jourkompledighet som vila?
Förbundet anser att jourkompledighet inte ska användas för att uppnå dygnsvila, veckovila eller kompenserande vila eftersom det var en av de saker som EU-kommissionen kritiserade vårt kollektivavtal för att det inte följde Arbetstidsdirektivet. Det vill säga att arbetstagaren ska kompenseras om att den inte får sina 11 timmars sammanhängande dygnsvila och i förhandlingarna var parterna överens om att medlemmarna själva inte skulle betala för den vilotiden.
Hur får man ut en 40-timmarsvecka om jourkompledighet inte får användas för att få kompenserande vila?
Jourkompledighet som läggs ut annan tid förutsätter att ordinarie arbetstid läggas ut först och detta är möjligt att göra under hela schemaperioden. 40 timmar i genomsnitt per helgfri vecka är ett genomsnitt för hela schemaperioden. Det kan tex innebära att en vecka bara har 35 timmar ordinarie arbetstid utlagd men en annan vecka har 45 timmar utlagd.
Ska kompenserande vila ges som betald arbetstid?
Ja.
Hur räknas störningar under beredskap (bakjour) och hur ska de kompenseras?
Om störningarna under beredskapen gör att du inte får 11 timmars sammanhängande dygnsvila ska du ges kompenserande vila för den faktiska arbetade tiden som bröt dygnsvilan. Kompenserande vila för störningar under beredskap ska som huvudregel förläggas till efterföljande dygnsvila, men går att skjuta på i upp till 14 kalenderdagar om det finns objektiva skäl. Läs mer om detta på Läkarförbundets hemsida.
Vad händer om exempelvis en operation drar ut på tiden och jag måste jobba över?
En operation som drar ut på tiden och som innebär att man jobbar över är att betrakta som en oförutsedd händelse enligt kollektivavtalets mening. Om den oförutsedda händelsen gör att du inte får 11 timmars sammanhängande dygnsvila ska du ges kompenserande vila för den faktiska arbetade tiden som bröt dygnsvilan. Kompenserande vila för en oförutsedd händelse ska som huvudregel förläggas till efterföljande dygnsvila, men går att skjuta på i upp till 14 kalenderdagar om det finns objektiva skäl. Läs mer om detta på Läkarförbundets hemsida.
Om det inte går att få ihop bemanningen, vad händer då?
Läkarförbundet har förhandlat fram möjlighet till dispens och undantag i vissa typer av verksamheter där man har sett att det inte är möjligt att kunna efterfölja det nya regelverket.
Förbundets bedömning är att både arbetsgivarna och ansvariga politiker kommer att behöva göra extra satsningar för att få tillämpningen av de nya reglerna att fungera.
Kompetensbrist kan vara skäl för att göra avsteg från reglerna. Men det förutsätter att arbetsgivaren prövat alla andra möjligheter bemanna verksamheten. Användning av planerade undantag från bestämmelser om dygnsvila ska dock årligen följas upp och kan då diskuteras i samverkan mellan parterna på lokal nivå. Syftet med den årliga uppföljningen är bl.a. att man ska se om det går att lösa bemanningen på annat vis och att man inte bara fortsätter tillämpa undantagen slentrianmässigt.
Kan man komma överens om lokala avsteg?
Nej, inte gällande dygnsvila
Vad händer om jag inte registrerar min arbetstid och istället skriver upp den likt ”samvetsflex”?
För att hantering av både arbetstid, vila och ersättningar ska bli rätt är det viktigt att all arbetstid registeras rätt.
Gäller det alla, även hyrpersonal?
Ja, alla omfattas av reglerna
Vad händer om jag har olika arbetsgivare, vilken dygnsvila räknas?
Det är arbetsgivarens ansvar att se till att du får det skydd som arbetstidslagen och EU:s arbetstidsdirektiv ger eftersom denne är ytterst ansvarig för din arbetsmiljö. Det innebär att arbetsgivaren är skyldig att samordna och hålla koll så att de inte bryter mot dygnsviloreglerna eller andra arbetstidsregler då du tar extra arbetspass i annan verksamhet hos samma arbetsgivare.
Har du olika arbetsgivare ska respektive arbetsgivare hålla koll på dygnsvila i sina verksamheter – de har ingen skyldighet att ansvara för arbetstid hos annan arbetsgivare.
Vad händer om man bryter mot reglerna?
EU-rätt är överordnad svensk rätt vilket innebär att Sverige är skyldiga att införliva och följa EU-lagstiftningen. Det är alltså inte möjligt att säga nej till att följa EU-lagstiftning, i det här fallet arbetstidsdirektivet.
Att fortsätta på de gamla reglerna hade inneburit ett brott mot EU-lagstiftningen. Då hade regeringen tvingats ingripa och lagstifta i frågan i stället. Detta skulle med all sannolikhet innebära regler som var dåligt anpassade till läkarnas arbetstider och Läkarförbundet skulle fått mycket svårt att påverka reglerna framöver.
Hur långt får ett arbetspass vara?
Ett arbets- eller jourpass kan som huvudregel vara max 13 timmar långt. Detta för att 11 timmars dygnsvila ska erhållas per 24-timmarsperiod. Vissa undantag från huvudregeln kan göras och det är i vissa fall möjligt med arbetspass på 15 timmar.
För mer information om när det är möjligt att göra avsteg från huvudregeln läs mer på Läkarförbundets hemsida.
