EU:s mål: 60 miljoner cancerbilder
EU:s cancerplan går framåt med två stora nyheter: en satsning på HBV- och HPV-vaccinering plus flaggskeppet Cancer Image Platform. Med så småningom åtskilliga miljontals bilder inlagda, är det meningen att det ska bli ett viktigt redskap både för forskare och kliniskt arbetande läkare och Sverige finns med redan från början.
Arbetet mot cancer anses av EU-kommissionen som något av unionens viktigaste uppgifter inför framtiden. Därför satsas totalt 40 miljarder svenska kronor på de olika delarna i planen, som räcker fram till 2030. Det digitala arkivet av bilddiagnostik av cancer, Cancer Image Platform, har blivit verklighet, och EU-kommissionen har nu också lanserat en satsning för ökad vaccinering mot HPV och HBV.
Bildplattformen, som är ett av cancerplanens flaggskepp, kommer från projektet EUCAIM (European Federation for Cancer Images). Redan nu i början finns det över 200 000 bildserier på cirka 20 000 individer med olika typer av cancer. Så småningom ska hela projektet hjälpa till att bygga upp Atlas of Cancer Imaging, med mer än 60 miljoner anonymiserade cancerbilddata från över 100 000 patienter.
Sverige blev inbjuden att delta från början, och började arbeta med detta i februari förra året. Det finns 79 partners i olika EU-länder och i Sverige deltar Umeå universitet, Region Västerbotten, Uppsala universitet, Karolinska Institutet samt Linköpings universitet.
– Vi är bara i början, och än så länge är bara lite testmaterial upplagt. Man kan säga att verktygslådan är klar. Nu fortsätter processen med att fylla på med fler verktyg och material. Det kommer att ta tid innan detta fungerar fullt ut, konstaterar Katrine Riklund, professor och överläkare vid Institutionen för strålningsvetenskap vid Umeå universitet och samordnare för den svenska delen av European Cancer Imaging Initiative.
Man kan säga att verktygslådan är klar. Nu fortsätter processen med att fylla på med fler verktyg och material. Katrine Riklund, samordnare för den svenska delen
Målet i EUCAIM är att skapa en infrastruktur för forskning där varje land kommer att ha en nationell databas, med koppling till distribuerade databaser vid till exempel universitetssjukhus. De nationella databaserna går sedan in i den internationella EU-plattformen.
De data som läggs in i basen är sådana som redan godkänts för forskningsprojekt. Det går alltså inte att lägga in anonymiserat data från egna patienter. Det finns möjlighet att dela anonymt data via plattformen eller presentera pseudonymiserat data.
– Datadelning av persondata är komplext, integritets- och säkerhetsfrågorna måsta tas på allvar och det finns flera legala frågor som måste lösas. Detta är komplicerat, och för att göra detta är det viktigt att vi samarbetar både inom Sverige och med andra länder, bland annat på grund av den varierande tolkningen i olika länder, förklarar Katrine Riklund.
Plattformen är bra för de som behöver stora mängder bilddata och den är tillgänglig för bland annat kliniskt arbetande läkare och forskare, men även AI-utvecklare och systemutvecklare ska få tillgång till den för att kunna utveckla den. Det kommer att behövas tillstånd för att använda vissa dataset, medan andra kan laddas ned direkt utan ansökan. På den nya hemsidan https://cancerimage.eu/ finns förklaringar om hur man praktiskt ska kunna använda databasen.
– Plattformen kommer att vara användarvänlig, så att den kan bli ett kunskapsstöd för bland annat läkare. Genom entréportalen kan man till exempel söka på diagnos eller undersökningsmetod. Däremot kommer den inte att kunna användas för att konsultera kollegor om enskilda fall, förklarar Katrine Riklund.
Förutsättningen för att det ska bli en användbar infrastruktur är att många delar med sig av validerade forskningsdata… Katrine Riklund
SKR:s cancersamordnare Kjell Ivarsson anser att databasen är en betydelsefull del i arbetet mot cancern inom svensk sjukvård.
– Vi i Sverige ligger före på vissa området, men vi behöver öka våra kunskaper på andra. Eftersom vi bara är drygt tio miljoner invånare så är det värdefullt för oss att till exempel få mer kunskap om ovanliga cancerdiagnoser och kan ge många fördelar speciellt inom precisionsmedicin och tidig upptäckt, alltså screening, konstaterar han.
Kommissionen vill också visa framfötterna när det gäller AI:s användning inom hälsovården.
– Det gäller att arbeta kontinuerligt med detta. Tekniskt stöd och utveckling måste finnas med från vår sida, säger Kjell Ivarsson.
Katrine Riklund poängterar att deltagandet är viktigt.
– Förutsättningen för att det ska bli en användbar infrastruktur är att många delar med sig av validerade forskningsdata, så att vi skapar en infrastruktur med stor mängd högkvalitativa data. I år kommer vi att ha en extern utlysning där ytterligare parter kan ansöka om att vara med.
Nu har EU-kommissionen även lanserat en rekommendation om vaccinering. Målet är att 90 procent av alla flickor och en stor majoritet av pojkarna ska vara vaccinerade mot HPV åt 2030, och att alla ska ha tillgång till HBV-vaccin.
Sverige ligger bra till jämfört med många andra länder, men är inte framme vid målet än. I vissa folkgrupper eller geografiska områden ligger vaccinationsnivån långt under EU:s mål.
– Det är viktigt att arbeta på olika fronter för att vi ska komma upp till en nivå där vi får immunitet mot HPV, som kan orsaka livmoderhalscancer. Vi kan lära oss av de positiva erfarenheterna från vaccinationskampanjen under covid, men även satsa på hälsoinformatörerna. De bor i områdena vi vill nå och kan överbrygga de olika barriärer som finns, konstaterar Kjell Ivarsson.
– En väldigt viktig grupp är de födda 1999 till 1994, innan vaccinationen infördes i skolorna. Om vårt så kallade utrotningsprojekt ska fungera mot cancer som orsakas av HPV, måste vi nå dessa unga kvinnor.
EU-kommissionen vill att de här två vaccinen ska vara gratis och lättillgängliga, och att alla länder får med dem i sina allmänna vaccinationsplaner. Dessutom rekommenderar den elektroniska vaccinationsregister, med möjlighet att snabbt se var det behövs större insatser, samt ett fungerande utbyte av erfarenheter mellan EU-länderna.
Drygt 220 miljoner kronor (20 miljoner euro), finns tillgängliga för att förbättra vaccinationstäckningen. ECDC (EU-byrån som arbetar förebyggande mot sjukdomar) kommer innan slutet av året att ha tagit fram statistik för alla EU-länder om vaccination mot HPV och HBV.
