Nyhet

”Du förväntas bära vapen för att försvara dig själv och dina patienter”

Läkare är inte stridande i händelse av krig – men de förväntas bära vapen som självskydd och skydd av sina patienter. Det berättar Claes Ivgren, chef för Generalläkaravdelningen på Försvarsmakten.

Är du en av de läkare som har fått en krigsplaceringsorder hem i brevlådan från plikt och prövningsverket eller från din region? Då är du i gott sällskap – men exakt hur stort sällskapet är går inte att få veta. Det hela är nämligen en hemligstämplad uppgift kopplad till rikets säkerhet, berättar Claes Ivgren.

– Den siffran kan jag inte dela med mig av. Men vi har som grundinställning att den mest erfarna personalen i huvudsak ska arbeta kvar i regionerna i händelse av krig. Det grundar sig i att Försvarsmaktens sjukvårdssystem är uppbyggt så att vi gör ett första kvalificerat omhändertagande och sedan är vår bakre hänvisning i alla lägen den civila sjukvården. Med det sagt kan vi inte tömma den på specialister utan där behöver vi ha en balans, säger han.

Vi kan inte tömma sjukvården på specialister Claes Ivgren, chef för Generalläkaravdelningen på Försvarsmakten

Efter 47 års ålder kan du inte längre vara krigsplacerad av Försvarsmakten – men däremot kan du fortfarande vara det via din region, berättar Claes Ivgren vidare.

Vad innebär det rent konkret att vara krigsplacerad som läkare?

– Om du är krigsplacerad av Försvarsmakten innebär att du via din krigsplaceringsorder har fått veta vilket förband du tillhör och var du ska inställa dig i händelse av allmän mobilisering. Då har du även fått träning och utbildning via något av Försvarsmaktens förband. Det man förväntas göra är i huvudsak det man gör i sitt civila jobb men i en Försvarsmaktsmiljö med Försvarsmaktens materiel. Vi har till exempel inte alltid fasta lokaler utan arbetar i tält eller bergrum.

Vad förväntas av mig om jag i stället är krigsplacerad i regionen?

– På den vanliga civila arbetsplatsen är det upp till regionerna att utbilda personalen för händelser som skulle kunna uppkomma i krig. Det behövs till exempel en mental förberedelse för ett större flöde av patienter än det man har att hantera till vardags, kanske med lite mindre resurser än man är van vid. I värsta fall även någon form av yttre påverkan som ger bristande elförsörjning, vattenförsörjning eller avsaknad av internet etcetera. Det man kan säga är att det varierar väldigt mycket hur mycket regionerna har förberett sig på den här punkten.

Förväntas jag bära vapen som krigsplacerad läkare?

– Ja, du bär vapen om du är del av ett militärt förband. Läkare och sjuksköterskor är inte stridande men bär vapen som självskydd och skydd av sina patienter. Det kommer att finnas en militär organisation som skyddar själva sjukhuset men om det uppstår en situation där man utsätts för en väpnad attack, en situation på liv och död, då har du vapen för självskydd. Då förväntas du bära vapen för att försvara dig själv och dina patienter.

Finns det något annat sätt jag kan förbereda mig som läkare redan nu inför att ett eventuellt krig eller kris kommer?

– Det bästa sättet är att mentalt vara förberedd och följa med i det som händer i omvärlden. Fundera på vilka följder det här kan få och vad det skulle betyda för dig om det hände i din region eller på ditt sjukhus. Ta något av de scenarion som har uppstått i Ukraina till exempel. Hur skulle du hantera det stora patientflödet med skadade och hur skulle du kunna utföra ditt arbeta om den fysiska miljön blev påverkad och basala saker som el och vatten skulle saknas på jobbet? De senaste 20 åren har vi inte planerat för att behöva hantera ett krig i Sverige men i och med att säkerhetsläget i Europa har blivit så drastiskt försämrat så behöver vi förändra vårt tankesätt – även i rollen som läkare.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Sjukhusläkaren

Nyheter, debatter & reportage från sjukhusvärlden

Prenumerera