Övernattningar på akuten, satellitpatienter och förstärkningsläge. Sjukhusläkarna har samlat in lägesbeskrivningar om sommaren från lokalavdelningar i föreningen runt om i landet. Vissa företrädare beskriver en lugnare situation än befarat och lyfter fram exempel på positiva åtgärder, medan andra vittnar om en extremt tuff period.

Norrlands universitetssjukhus hade omfattande problem med överbeläggningar, det vill säga när inskrivna patienter vårdas på vårdplatser som inte uppfyller kraven, redan i början av semesterperioden. Den 29 juni gick sjukhuset upp i förstärkningsläge, en åtgärd som det höll kvar vid fram till den 17 juli.

Vittnesmål från fackligt håll har under sommaren illustrerat en extremt ansträngd situation med svåra prioriteringar av vilka patienter som får läggas in och inte.

– Klinikerna har dagligen försökt att få pusslet att gå ihop och har flyttat patienter utifrån hur vårdbehovet har sett ut. Vid ett flertal tillfällen har vuxna patienter lagts in på barnkliniken, och under en period hade kirurgen i Umeå fler utlokaliserade satellitpatienter än vårdplatser, säger David Hellsten, ordförande i Sjukhusläkarna Umeå.

– Många kollegor i alla yrkesgrupper känner att de inte orkar längre och funderar på att sluta. De vädrar sitt missnöje öppet. Man hoppas att det ska bli bättre nästa sommar, men vis av erfarenhet vet man att det kommer att bli värre.

För fjärde sommaren i rad reducerades antalet vårdplatser på Lycksele lasarett genom att kirurgavdelningen slogs ihop med medicin- respektive rehabiliterings- och strokeavdelningen.

– Vi kan tyvärr inte bedriva en fullvärdig kirurgiverksamhet med detta upplägg. Vi kan göra en del planerade operationer, men absolut ingen kirurgi som kräver att patienterna är inneliggande, säger Jeff Wennerlund, ordförande i Sjukhusläkarna Skellefteå och Lycksele.

– Vi har fått hjälpa till att ta patienter från Umeå. I perioder har det varit överfullt, men hanterbart. Alla yrkeskategorier har fått göra stora insatser.

Jeff Wennerlund fortsätter:

– För vår del har det i stort sett fungerat bra att få färdigbehandlade patienter till kommunens verksamhet. Samtidigt har antalet stängda sjukstugeplatser varit större i år jämfört med tidigare år, vilket har varit kännbart.

”Det är extremt olyckligt att verksamheter måste stängas.”Lars Rocksén, ordförande i Sjukhusläkarna Ångermanland

På Örnsköldsviks sjukhus stängde barnkliniken och BB ner under delar av sommaren, i likhet med ögon- respektive öron-näsa-halsmottagningen.

Lars Rocksén, ordförande i Sjukhusläkarna Ångermanland och styrelseledamot i Sjukhusläkarna, poängterar att markanta brister i kompetensförsörjningen har medfört stora utmaningar.

– Det är extremt olyckligt att verksamheter som skulle kunna vara öppna om det fanns personal måste stängas. Det är ju patienterna som drabbas i slutändan, säger han.

– En relativt stor del av sjukvården har drivits av inhyrd personal, vilket har sina nackdelar, till exempel vad gäller kontinuitet. Men mycket tack vare hyrpersonalen har beläggningen totalt sett inte varit katastrofal.

Lars Rocksén fortsätter:

– Personalen på golvet gör ett fantastiskt arbete och löser de problem som uppstår, med överbelastningar i vissa delar, flyttar av patienter mellan enheter och liknande.

”Det är som att överbeläggningarna har normaliserats.” Shokoufeh Manouchehrpour, ordförande i Sjukhusläkarna Göteborg

Shokoufeh Manouchehrpour, ordförande i Sjukhusläkarna Göteborg och förste vice ordförande i Sjukhusläkarna, betonar att belastningen på sjukvården lokalt har varit påtaglig under juni till augusti. Två till tre överbeläggningar har varit vanligt förekommande på Sahlgrenska universitetssjukhusets avdelningar.

– Sahlgrenska är ju störst med hårt söktryck, men alla sjukhus i Västra Götalandsregionen är drabbade på samma sätt med kronisk brist på vårdplatser. Det är som att överbeläggningarna har normaliserats, vilket medför försämringar på både vårdens kvalitet och arbetsmiljön. De ansträngda arbetsförhållandena nöter på personalen, vars tålamod snart är slut, säger hon.

– Periodvis har patienter som ska läggas in behövt tillbringa flera timmar eller dygn på akuten innan de fått plats på överfulla avdelningar.

Edvard Lekås, ordförande i Sjukhusläkarna Kronobergs län, ser liknande tendenser till att missförhållanden normaliseras. Han säger att läget under sommarmånaderna på det hela taget har varit ungefär lika ansträngt som ifjol.

– Skillnaden är att man nu nästan har vant sig vid att situationen är så pass dålig. Vi har en påtaglig vårdplatsbrist som har blivit ett slags normaltillstånd. Det är hemskt när man tänker på det, säger han.

”Det har varit tufft på många håll.” Andreas Fischer, ordförande i Sjukhusläkarna Stockholm

Även i Stockholm har sjukhus under sommaren i vanlig ordning dragit ner på antalet vårdplatser på ett omfattande sätt, men läget har överlag varit något lugnare än befarat, enligt Andreas Fischer, ordförande i Sjukhusläkarna Stockholm och styrelseledamot i Sjukhusläkarna.

– Det har inte varit lika katastrofalt som under de senaste somrarna, vilket främst beror på att patienttillströmningen har varit okej. Men det har varit tufft på många håll. Kirurgkliniken på Södersjukhuset har till exempel haft ovanligt många satellitpatienter som legat utspridda på sjukhuset, vilket har medfört att kliniken inte har kunnat göra lika många operationer, säger han.

Säkerhetspolisen höjde i mitten av augusti terrorhotnivån i Sverige från nivå 3 till nivå 4. Andreas Fischer framhåller att sjukvården i Stockholm inte har tillräckligt god beredskap för ett terrorattentat.

– Efter attentatet på Drottninggatan gick det ut påbud om att vi måste öva, men det sker tyvärr inte alls i den utsträckning som är nödvändig. Staten och regionerna måste ha en verksamhet som klarar både vardagen och extrema händelser, och där är vi inte i dag.

”Intensivvården har haft några riktigt belastade helger.” Marie Engman, ordförande i Sjukhusläkarna Sörmland

Marie Engman är ordförande i Sjukhusläkarna Sörmland och sitter i Sjukhusläkarnas styrelse. Hon säger att sommaren på Nyköpings lasarett också har varit lugnare än tidigare somrar de senaste åren.

– Även veckan efter midsommar var ganska dräglig. Jag vet att intensivvården dock har haft någon eller några riktigt belastade helger, säger hon.

– Varför det har varit bättre vet jag däremot inte. Jag tror att antalet platser varit ungefär som tidigare.

Jonas Welam, styrelseledamot och kassör i Sjukhusläkarna Jönköping, upplever på liknande sätt att semesterperioden sammantaget har varit acceptabel, trots att det inte finns några stora marginaler vad gäller antalet vårdplatser. Den huvudsakliga anledningen till att sommaren har varit okej är att tillströmningen av patienter inte har varit så stor. Men det finns också exempel på positiva åtgärder som kan ha bidragit.

– En medicinavdelning på Ryhov har till exempel gjort ett försök att ha platser öppna för färdigbehandlade patienter, som har bemannats av undersköterskor i väntan på att kommunen ska ta emot, säger Jonas Welam.

– Flytten av patienter till kommunerna har överlag fungerat bra.

”Vårdplatsbristen är lika dålig som tidigare.” Rofida Ghazvinian, ordförande i Sjukhusläkarna Malmö

På andra håll har läget dock varit tyngre. Rofida Ghazvinian, ordförande i Sjukhusläkarna Malmö, säger att bristen på specialistläkare har varit tydlig i sommar.

– Specialistläkarna har tilldelats fler uppgifter, inte bara kliniskt och utbildningsmässigt, utan även administrativt. Vårdplatsbristen är lika dålig som tidigare. Våra läkare har behövt ronda sina patienter på akutmottagningen, där många väntar på att få plats på sjukhuset, säger hon.

– Regionen anställer inte specialistläkare i den proportion som behövs och har i stället täckt upp med underläkare, men det leder antingen till bedömningar av mindre erfarna kollegor eller ökat utbildningsansvar hos de specialistläkare som är på plats.

Johan Gustafsson, styrelseledamot i Sjukhusläkarna Helsingborg, beskriver i sin tur en tuff situation på Helsingborgs lasarett under sommaren. Sjukhuset saknar i vanliga fall cirka 40 bemannade vårdplatser. Under semesterperioden har bristen legat kring cirka 50 vårdplatser.

– Inför sommaren tog ledningen beslut om en så kallad eskaleringsplan, vilket innebar att patienter som blev inlagda via akuten snabbt skulle upp i huset till rätt avdelning för att motverka övernattning på akuten. Avdelningarna fick verkligen slita hårt, men efter ett tag på natten så blev avdelningarna överfulla. Det blev ändå övernattningar på akuten, säger han.

– Således omfördelade man problemet så att det blev lite bättre vad det gäller inlagda patienter på akuten, men en sämre sommar för avdelningarna.

Sjukhusläkarnas ordförande Elin Karlsson kommenterar Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte.

Kanske var det de konstruktiva diskussionerna, den goda stämningen eller stoltheten att få dela ut priser till två läkare, som på olika sätt har bidragit till att slå vakt om medicinsk vetenskap, etik och kritiskt tänkande. Oavsett var det var, så åkte jag hem från årets fullmäktige med en övertygelse om att Sjukhusläkarna har ofantligt mycket att bidra med i debatten om styrningen och organiseringen av svensk hälso- och sjukvård.

Sjukhusläkarna hade i år bjudit in ansvariga utredare för två stora och för Sjukhusläkarna viktiga statliga utredningar. Jean Luc af Geijerstam leder Vårdansvarskommittén som ska ta fram ett beslutsunderlag om ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården och Harriet Wallberg är särskild utredare som ska analysera möjliga regelförändringar för bland annat läkares fortbildning (Dir. 2023:148). De senaste undersökningarna har visat att vi verkligen behöver en reglering av fortbildningen som är lika tydlig som AT och ST, för det är våra arbetsgivare vana vid. ”Vad menar ni med statligt huvudmannaskap?”, frågade ett fullmäktigeombud. Utredningen handlar bland annat om just det och för närvarande jobbar kommittén med scenarios om vad alternativa system kan leda till. Sjukhusläkarna följer utredningarnas arbete noggrant och kommer att ta alla möjligheter vi kan för att påverka utfallet.

Men kanske var verksamhetschefen Håkan Kalzéns föredrag om begreppen finit och infinit sjukvård något av de mest uppskattade inslagen under fullmäktige. Begreppen är inspirerade av Simon Sineks bok ”The Infinite Game” och sätter styrningen av hälso- och sjukvården i ett nytt ljus.

I år hade vi glädjen att dela ut Friska sjukvårdspriset till Anders Tegnell för att han i rollen som infektionsläkare och statsepidemiolog agerade sakligt och tålmodigt i sitt ledarskap under den turbulenta covid-pandemin. ”Det betyder mycket att jag får det här priset från just er som verkligen förstår hur det var”, sa Tegnell. En annan läkare som har gjort betydelsefulla insatser är Beata Oscarsson som kämpade för att rädda akuten i Lidköping. Under åtta år skrev hon en lista som visade att 35 patienter hade dött om akuten inte funnits. Hon tog emot priset Årets visslare under det öronbedövande ljudet av sextio visselpipor.

Tack för alla konstruktiva motioner och diskussioner. För varje år växer Sjukhusläkarna. Vi blir fler medlemmar, får nya insikter och utvecklas. För varje år har vi möjlighet till större inflytande. Det gör mig både stolt och glad när vi har ett nytt verksamhetsår att ta oss an.

Elin Karlsson, omvald ordförande Sjukhusläkarna

På Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte den 14-15 mars behandlade ombuden sammanlagt sju motioner. Bland annat ska Sjukhusläkarna under 2024 undersöka om medlemmarna tycker att en obligatorisk nationell specialistexamen ska införas för alla specialiteter. Det här är några av de frågor som Sjukhusläkarna ska arbeta med under året.

Sjukhusläkarna Lund vill att Sjukhusläkarna ska undersöka om det finns en majoritet hos medlemmarna att en obligatorisk nationell specialistexamen ska införas för alla specialiteter. Ombuden biföll motionen. Lokalavdelningen vill även att Sjukhusläkarna ska verka för att fler läkare ska ha rätt till ekonomisk ersättning för arbetad övertid, samt att föreningen verkar mot att läkare tvingas att avtala bort rätten till ekonomisk ersättning för övertid och mot att arbetsgivare rutinmässigt skriver bort rätten till kompensation för övertid i anställningsavtal. Motionen ansågs besvarad.

Sjukhusläkarna ska under verksamhetsåret arbeta för att stärka den medicinska kompetensen i Etikprövningsmyndigheten. Sjukhusläkarna Göteborg yrkade i en motion för att föreningen ska jobba för att en särskild avdelning med sakkunniga – vars majoritet har läkarlegitimation, klinisk erfarenhet och både medicinsk och vetenskaplig kompetens – ska göra myndighetens etiska bedömningar i ärenden om forskning på människor. Motionen bifölls.

Sjukhusläkarna Göteborg drev även igenom att Sjukhusläkarna ska verka för att Läkarförbundet tillåter att föreningens revisorer bereds möjlighet att delta som observatörer på förbundets fullmäktigemöte. Samtidigt ansåg ombuden att en motion från Sjukhusläkarnas förtroenderevisorer om att förtroendemannarevisorerna och deras suppleanter ska vara valbara som delegater för Sjukhusläkarna till Läkarförbundets fullmäktige var besvarad.

En annan motion som ansågs besvarad handlade om presentationen av valberedningens förslag på delegater till förbundets fullmäktigemöte. Sjukhusläkarna Lunds att-sats att kandidaterna i korthet ska presenteras i handlingarna inför Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte, som tar beslut om vilka som ska representera föreningen, ansågs besvarad.

Representanter för Sjukhusläkarnas styrelse träffade på onsdagen utredare på Vårdanalys för att diskutera myndighetens uppdrag att utvärdera regeringens arbete för att öka antalet vårdplatser i landet.

Sjukhusläkarna välkomnar att regering och myndigheter i dag delar bilden av att vårdplatsbristen är ett genomgripande problem som påverkar sjukvården i grunden. Det faktum att vi delar problembild gör att vi kan diskutera möjliga lösningar framåt.

Viktiga parametrar för att komma till rätta med problemen handlar inte minst om ökad nationell styrning, samt att läkare får en central roll i sjukvårdens styrning.