Sjukhusläkarna informerar i en ny serie om organisationer som föreningen gillar och på olika sätt ger stöd till. Denna gång har turen gått till Operation Aid, som samlar ihop medel och levererar humanitärt bistånd och medicinsk utrustning till Ukraina.

I nuläget prioriterar Operation Aid främst stöd till den frontnära akutsjukvården och renoveringar av skadade bostäder i befriade områden. Samtidigt delar organisationen kontinuerligt ut mat och hygienartiklar.

De största utmaningarna för närvarande är att få donationer och finansiering, enligt Göran Skoglund, som arbetar med medicinsk utrustning och logistik på Operation Aid.

– Vi, liksom andra organisationer, ser att inflödet av pengar från allmänheten gradvis minskar, samtidigt som behoven i Ukraina skiftar från de mer basala, till exempel kläder och mat, till mer avancerade och kostsamma, exempelvis sjukvårdsutrustning och byggmaterial. Det här skiftet gör också att det är svårare för allmänheten att bidra med donationer av materiel. Vi blir mer beroende av materiella donationer från sjukhus, regioner och företag inom sjukvårdssektorn, säger han.

– Regionerna har dock sina begränsningar för vad de kan och får donera, vilket medför att vi försöker samverka så mycket som möjligt med företag i sjukvårdssektorn. I slutändan behövs även mer finansiering eftersom mycket utrustning måste köpas.

Operation Aid får ekonomiskt stöd från Sjukhusläkarna. Stödet används till inköp av akutvårdsmaterial i ett ambulansprojekt.

– Projektet ska stärka vårdkedjan för skadade soldater. Mer exakt handlar det om att förse de frontnära stabiliseringspunkterna och tillhörande sjukhus med akutvårdsmateriel, och att bistå med ambulanstransporter från dessa stabiliseringspunkter till sjukhusen, säger Göran Skoglund.

– Stödet är mycket viktigt. Den här typen av vårdmateriel doneras alltså inte av allmänheten och inte heller från regioner, vilket innebär att direkta inköp måste till.

Hur ser era planer ut framåt?

– Planen är att driva ambulansprojektet över tid och expandera till någon ytterligare plats beroende på var behoven är störst. Utmaningen består, som redan nämnts, i långsiktig finansiering och donationer av materiel.

Sjukhusläkarna nådde många framgångar på Läkarförbundets fullmäktigemöte, inte minst i fråga om föreningens motioner.

Delegaterna på Läkarförbundets fullmäktigemöte gick på Sjukhusläkarnas linje och beslutade att förbundet ska arbeta för att läkare ska få tillräckligt med schemalagd tid för administrativt arbete.

Föreningen fick efter några mindre ändringar också tummen upp för en motion med rubriken ”Rätt kompetens ska ge rätt typ av tjänst”. Deltagarna på mötet beslutade att Läkarförbundet ska driva på för att den som har specialistkompetens inte ska kunna ha lägre tjänstetitel än specialistläkare inom sin specialitet. Fullmäktige landade även i att förbundet ska undersöka förekomst, upplevelse och orsak till att läkare hålls kvar i en lägre tjänstetitel trots tillräckligt uppvisad kompetens, samt att förbundet ska samråda med specialitetsföreningarna för att om möjligt ta fram rekommendationer för såväl övergripande som specialitetsspecifika kriterier för att bli överläkare.

Sjukhusläkarna och SYLF fick gehör för att Läkarförbundet både med påverkansarbete och i förhandlingssituationer ska verka för att lön vid nyanställning ska följa med övriga samhällets löneutveckling. Fullmäktige beslutade också att förbundet ska intensifiera arbetet för att läkare ska ha rätt lön och tjänstetitel som motsvarar det ansvar den aktuella tjänsten innefattar.

Mötesdeltagarna ställde sig också bakom en motion som Sjukhusläkarna skrivit tillsammans med Chefsföreningen. Delegaterna beslutade att förbundet ska verka för att läkare under chefsuppdrag i tillämpliga fall ska ha rätt att behålla sin grundtjänst som läkare och kunna jobba kliniskt även under chefsuppdraget. Fullmäktige bestämde vidare, efter några mindre justeringar i att-satserna, att förbundet ska utforma två nya konkreta stöd till lokalföreningarna. Det ena ska vara ett stöd med syfte att löneutvecklingen för läkare som är chefer på heltid inte ska vara sämre än om läkarna hade fortsatt i klinisk tjänst. Det andra ska i sin tur vara ett stöd med syfte att främja läkares rätt till återaktivering i klinisk tjänst efter avslutat chefsuppdrag.

Delegaterna på mötet gav därtill klartecken till Sjukhusläkarna och Örebro läns läkarförenings förslag att förbundet ska införa begreppet Kloka administrativa val i sitt påverkansarbete.

Är du läkare eller läkarstudent och planerar eller har påbörjat ett forsknings- eller utvecklingsprojekt som handlar om jämlik vård? Då ska du söka Sjukhusläkarnas stipendium.

Stipendiet är på 30 000 kronor.

Ansökningar skickas till kansli.sjukhuslakarna@slf.se.
Sista ansökningsdag är den 9 februari 2026.

Läs mer här.

Klinisk expertis och professionell integritet måste stå i centrum för ledarskapet i sjukvården. Med läkare i chefspositioner stärks kvalitet, förtroende och långsiktiga resultat. Det understryker Sjukhusläkarna och överläkarföreningarna i Danmark, Norge och Finland i ett gemensamt ställningstagande.

– Vi i Sjukhusläkarna ser samma sak som våra systerföreningar i Norden. Vi vet att sjukvårdens kvalitet ökar och förutsättningar för forskning och utveckling förbättras med kliniskt erfarna läkare i ledningen. Dessa fakta kan inte ignoreras. Vi behöver läkare i ledande positioner i vården, säger Elin Karlsson, ordförande i Sjukhusläkarna.

Läs mer här.