Föreningsnytt

Sjukhusläkare: Här är våra mest prioriterade frågor

Vårdplatsbrist, kompetensförsörjning och arbetsmiljö. Sjukhusläkarna har frågat representanter för lokalavdelningar i föreningen om vilka frågor som är mest prioriterade i höst, och mönstret är tydligt.

Vårdplatsbristen och dess orsaker och följder fortsätter att ligga i topp på många av lokalavdelningarnas agendor.

Johan Gustafsson, styrelseledamot i Sjukhusläkarna Helsingborg, är en av dem som nämner vårdplatsbristen som den mest prioriterade frågan. En mer permanent lösning på bristen är av yttersta vikt för att minska den etiska stressen hos medlemmarna, enligt honom.

– Vi försöker nå politikerna i sjukhusstyrelsen på nya sätt, blandat annat genom dialogmöten.

Edvard Lekås, ordförande i Sjukhusläkarna Kronobergs län, är inne på en liknande linje. För att råda bot på vårdplatsbristen krävs mer resurser, men också att arbetssätten i sjukvården utvecklas.

– Vi jobbar till exempel med att ta in avdelningsvärdar för att avlasta personal. Om värdarna kan avlasta undersköterskorna och undersköterskorna kan avlasta sjuksköterskorna kan vi frigöra resurser den vägen. Samtidigt är det viktigt att minska mängden onödig administration, säger han.

Rofida Ghazvinian, ordförande i Sjukhusläkarna Malmö, är en annan lokal representant som framhåller att bristen på vårdplatser står högst upp på prioriteringslistan.

Jeff Wennerlund, ordförande i Sjukhusläkarna Skellefteå och Lycksele, likaså.

– Det finns så klart flera orsaker till bristen på platser, men en stor anledning är fortsatt sjuksköterskebemanningen. Lycksele är en ganska liten ort och det är många av sjuksköterskorna som arbetar hos oss som jobbpendlar, vilket gör bemanningen sårbar vid sjukdom och liknande, säger han.

”Det finns mycket att vinna på att titta närmare på vad pengarna faktiskt går till.” David Hellsten, ordförande i Sjukhusläkarna Umeå

Norrlands universitetssjukhus har länge haft problem med brist på personal, vilket har medfört stora neddragningar på antalet vårdplatser. Denna sommar har situationen varit värre än på länge. Under stora delar av juli månad var sjukhuset i förstärkningsläge för att hantera bristen på platser.

David Hellsten, ordförande i Sjukhusläkarna Umeå, säger i likhet med Jeff Wennerlund att bristen på sjuksköterskor som vill jobba åt regionen fortsatt är det stora problemet.

– Vi ligger på och försöker få till en förändring, men mycket handlar om ekonomiska frågor. Fler skulle troligtvis vilja jobba som sjuksköterskor om lönerna blev högre, men då skulle även bemanningsföretagen höja lönerna för sina anställda, och någon måste ju betala. Det blir en ond cirkel ekonomiskt sett, säger han.

– Jag är dock övertygad om att det finns mycket att vinna på att titta närmare på vad pengarna faktiskt går till. Hur använder vi våra resurser på bästa sätt?

Shokoufeh Manouchehrpour, ordförande i Sjukhusläkarna Göteborg och förste vice ordförande i Sjukhusläkarna, understryker att vårdplatsbristen får negativa följdverkningar inom en lång rad områden.

– Den påverkar negativt på inte minst arbetsmiljön och kompetensförsörjningen. Regionerna måste bli mer attraktiva som arbetsgivare, så att våra kompetenta kollegor väljer att stanna kvar och att nya medarbetare söker sig till vården, säger hon.

– Nu har vi dock fått en ny sjukhusdirektör som redan har börjat dra i handbromsen med ytterligare sparbeting för att få budget i balans, trots att vi i flera år har sagt att sjukhuset har en trång kostym.

Shokoufeh Manouchehrpour fortsätter:

– Andra prioriterade frågor är rätten till och betydelsen av fortbildning och att verksamhetsbärande läkare ska premieras lönemässigt, säger hon, och konstaterar att avtalsrörelsen kommer att bli en utmaning med tuffa förhandlingar givet den höga inflationen.

”Det pratas redan om att bevilja mindre jourkompsuttag.” Marie Engman, ordförande i Sjukhusläkarna Sörmland

Frågan om fortbildning prioriteras också av Sjukhusläkarna Stockholm. Andreas Fischer, ordförande i lokalavdelningen och styrelseledamot i Sjukhusläkarna, säger att risken är uppenbar att fortbildningen drabbas ännu mer nu i tider av miljardunderskott och besparingar.

Region Sörmland är en annan region som har dålig ekonomi. De lokala besparingskraven är den mest brännande frågan i höst för Sjukhusläkarna Sörmland, enligt Marie Engman, som är ordförande i lokalavdelningen och sitter i Sjukhusläkarnas styrelse.

– Det finns risk för hyrstopp, även för läkare, och det pratas redan om att bevilja mindre jourkompsuttag för att slippa ta in hyrpersonal.

I Region Jönköpings län finns en målsättning om att hyrläkare på sikt ska stå för maximalt 1-2 procent av personalkostnaderna. Jonas Welam, styrelseledamot och kassör i Sjukhusläkarna Jönköping, har svårt att se hur det ska ske utan att påverka belastningen för den befintliga personalen negativt.

Lars Rocksén, ordförande i Sjukhusläkarna Ångermanland och styrelseledamot i Sjukhusläkarna, betonar också att kompetensförsörjningen är en nyckelfråga. Han poängterar vikten av att dimensionera antalet läkare och sjuksköterskor utifrån sjukvårdens behov om tio år, snarare än i dag.

– Goda villkor och en bra arbetsmiljö är helt avgörande för att behålla befintliga och locka nya medarbetare, säger han.

Det senaste från Föreningsnytt:

Föreningsnytt

För varje år växer vi

Sjukhusläkarnas ordförande Elin Karlsson kommenterar Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte.

Kanske var det de konstruktiva diskussionerna, den goda stämningen eller stoltheten att få dela ut priser till två läkare, som på olika sätt har bidragit till att slå vakt om medicinsk vetenskap, etik och kritiskt tänkande. Oavsett var det var, så åkte jag hem från årets fullmäktige med en övertygelse om att Sjukhusläkarna har ofantligt mycket att bidra med i debatten om styrningen och organiseringen av svensk hälso- och sjukvård.

Sjukhusläkarna hade i år bjudit in ansvariga utredare för två stora och för Sjukhusläkarna viktiga statliga utredningar. Jean Luc af Geijerstam leder Vårdansvarskommittén som ska ta fram ett beslutsunderlag om ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården och Harriet Wallberg är särskild utredare som ska analysera möjliga regelförändringar för bland annat läkares fortbildning (Dir. 2023:148). De senaste undersökningarna har visat att vi verkligen behöver en reglering av fortbildningen som är lika tydlig som AT och ST, för det är våra arbetsgivare vana vid. ”Vad menar ni med statligt huvudmannaskap?”, frågade ett fullmäktigeombud. Utredningen handlar bland annat om just det och för närvarande jobbar kommittén med scenarios om vad alternativa system kan leda till. Sjukhusläkarna följer utredningarnas arbete noggrant och kommer att ta alla möjligheter vi kan för att påverka utfallet.

Men kanske var verksamhetschefen Håkan Kalzéns föredrag om begreppen finit och infinit sjukvård något av de mest uppskattade inslagen under fullmäktige. Begreppen är inspirerade av Simon Sineks bok ”The Infinite Game” och sätter styrningen av hälso- och sjukvården i ett nytt ljus.

I år hade vi glädjen att dela ut Friska sjukvårdspriset till Anders Tegnell för att han i rollen som infektionsläkare och statsepidemiolog agerade sakligt och tålmodigt i sitt ledarskap under den turbulenta covid-pandemin. ”Det betyder mycket att jag får det här priset från just er som verkligen förstår hur det var”, sa Tegnell. En annan läkare som har gjort betydelsefulla insatser är Beata Oscarsson som kämpade för att rädda akuten i Lidköping. Under åtta år skrev hon en lista som visade att 35 patienter hade dött om akuten inte funnits. Hon tog emot priset Årets visslare under det öronbedövande ljudet av sextio visselpipor.

Tack för alla konstruktiva motioner och diskussioner. För varje år växer Sjukhusläkarna. Vi blir fler medlemmar, får nya insikter och utvecklas. För varje år har vi möjlighet till större inflytande. Det gör mig både stolt och glad när vi har ett nytt verksamhetsår att ta oss an.

Elin Karlsson, omvald ordförande Sjukhusläkarna

Föreningsnytt

Finns stöd för obligatorisk nationell specialistexamen?

På Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte den 14-15 mars behandlade ombuden sammanlagt sju motioner. Bland annat ska Sjukhusläkarna under 2024 undersöka om medlemmarna tycker att en obligatorisk nationell specialistexamen ska införas för alla specialiteter. Det här är några av de frågor som Sjukhusläkarna ska arbeta med under året.

Sjukhusläkarna Lund vill att Sjukhusläkarna ska undersöka om det finns en majoritet hos medlemmarna att en obligatorisk nationell specialistexamen ska införas för alla specialiteter. Ombuden biföll motionen. Lokalavdelningen vill även att Sjukhusläkarna ska verka för att fler läkare ska ha rätt till ekonomisk ersättning för arbetad övertid, samt att föreningen verkar mot att läkare tvingas att avtala bort rätten till ekonomisk ersättning för övertid och mot att arbetsgivare rutinmässigt skriver bort rätten till kompensation för övertid i anställningsavtal. Motionen ansågs besvarad.

Sjukhusläkarna ska under verksamhetsåret arbeta för att stärka den medicinska kompetensen i Etikprövningsmyndigheten. Sjukhusläkarna Göteborg yrkade i en motion för att föreningen ska jobba för att en särskild avdelning med sakkunniga – vars majoritet har läkarlegitimation, klinisk erfarenhet och både medicinsk och vetenskaplig kompetens – ska göra myndighetens etiska bedömningar i ärenden om forskning på människor. Motionen bifölls.

Sjukhusläkarna Göteborg drev även igenom att Sjukhusläkarna ska verka för att Läkarförbundet tillåter att föreningens revisorer bereds möjlighet att delta som observatörer på förbundets fullmäktigemöte. Samtidigt ansåg ombuden att en motion från Sjukhusläkarnas förtroenderevisorer om att förtroendemannarevisorerna och deras suppleanter ska vara valbara som delegater för Sjukhusläkarna till Läkarförbundets fullmäktige var besvarad.

En annan motion som ansågs besvarad handlade om presentationen av valberedningens förslag på delegater till förbundets fullmäktigemöte. Sjukhusläkarna Lunds att-sats att kandidaterna i korthet ska presenteras i handlingarna inför Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte, som tar beslut om vilka som ska representera föreningen, ansågs besvarad.

Föreningsnytt

Föreningen gav inspel om platsbristen till Vårdanalys

Representanter för Sjukhusläkarnas styrelse träffade på onsdagen utredare på Vårdanalys för att diskutera myndighetens uppdrag att utvärdera regeringens arbete för att öka antalet vårdplatser i landet.

Sjukhusläkarna välkomnar att regering och myndigheter i dag delar bilden av att vårdplatsbristen är ett genomgripande problem som påverkar sjukvården i grunden. Det faktum att vi delar problembild gör att vi kan diskutera möjliga lösningar framåt.

Viktiga parametrar för att komma till rätta med problemen handlar inte minst om ökad nationell styrning, samt att läkare får en central roll i sjukvårdens styrning.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Sjukhusläkaren

Nyheter, debatter & reportage från sjukhusvärlden

Prenumerera