Läkarorganisationer i Europa efterlyser tydliga krisrutiner
Den europeiska organisationen för läkare och chefer i sjukhusvården, AEMH, och de sjukhusanställda läkarnas organisation, FEMS, har uppmärksammat likartade brister och risker för många läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal under coronakrisen. Organisationerna efterlyser i ett gemensamt uttalande en effektiv strategi och tydliga rutiner för kriser och pandemier.
– Ett sådant här uttalande är oftast svårt att enas om på grund av att det är så olika utgångslägen i olika länder. Men det finns en stor oro för att personal blir sjuk, och många har ju nu även avlidit, när adekvat skyddsutrustning och tydliga rutiner saknats, säger Karin Båtelson, andre vice ordförande i styrelsen för AEMH och ordförande för Sjukhusläkarna.
Styrelserna i AEMH och FEMS höll nyligen ett digitalt möte, där covid-19-pandemin diskuterades. Efter att ha tagit del av ett flertal rapporter från olika europeiska länder om den rådande smittspridningen och situationen för läkare och andra anställda inom sjukvården understryker nu organisationerna allvaret i situationen. AEMH och FEMS framhåller att pandemin inte har nåt kulmen ännu, att Europa just nu är särskilt drabbat, och att det krävs en mer effektiv europeisk strategi för att hantera situationen.
En central del av problematiken handlar om en paneuropeisk brist på vårdpersonal, enligt AEMH och FEMS. Den långvariga minskningen av intensivvårdsplatser gör också att läkare ställs inför etisk och medicinsk stress, och en uppskalning försvåras av att det sker från en redan låg nivå. Samtidigt ger bristen på skyddsutrustning, som är påtaglig på flera håll i Europa, markanta problem, enligt organisationerna.
– Det måste finnas en strategi och färdiga rutiner för kriser och pandemier. Man måste ta höjd inom sjukvården i alla länder både avseende kompetensförsörjning, antal vårdplatser och lagerhållning, inför att något sånt här kan inträffa, säger Karin Båtelson.
AEMH och FEMS poängterar vidare det faktum att sjukvårdspersonal är en särskilt utsatt grupp vid sidan av äldre personer och personer med kroniska sjukdomar, och pekar inte minst på behovet av att alla vårdanställda måste ha ökade möjligheter att testa sig. Det gäller både för personens skull, för att hindra smittspridning och för att hälso- och sjukvårdspersonal snabbare ska kunna återgå i tjänst efter sjukdom.
Trött och utmattad personal är farligt för patientsäkerheten. Karin Båtelson, AEMH och Sjukhusläkarna
AEMH och FEMS har förståelse för att det kan finnas behov att göra tillfälliga undantag från gällande arbetstidsregler, men det är, enligt organisationerna, centralt att arbetstiden och arbetsvillkor i stort måste regleras genom ömsesidiga överenskommelser.
– Trött och utmattad personal är farligt för patientsäkerheten och man är sannolikt också mer mottaglig för smitta. Självklart ställer läkarkåren upp och arbetar mer – det ser vi ju i alla länder helt fantastiska bevis på – men det måste först ske dialog och samsyn kring detta, säger Karin Båtelson.