Nyhet

Anders Tegnell får Friska Sjukvårdspriset

Det blåste periodvis orkan, men på Folkhälsomyndigheten stod Anders Tegnell och hans team stadiga. Nu belönar Sjukhusläkarna Anders Tegnell med Friska Sjukvårdspriset.

I maj 2023 har det gått ett år sedan Världshälsoorganisationen, WHO, bedömde att covid-19 inte längre var en global hälsokris. Knappt ett år senare står Anders Tegnell i Westmanska palatset i Stockholm för att ta emot Friska Sjukvårdspriset.

Priset instiftades 2008 och går till en person som genom enträget arbete lyckats få varaktig förbättring inom vården för patienter och läkare.

– Det känns förstås hedersamt och smickrande. Särskilt roligt är att det är specialistläkare som står bakom priset och motiveringen. Men, jag var långt ifrån ensam, vi var ett sammansvetsat team på myndigheten som jobbade nära både nationell och internationell expertis.

– Det bekymmersamma nu är att är vi glömmer så snabbt, tyvärr. Det finns mycket dokumentation, kunskap och kompetens som vi kan ta med oss för att göra det bättre inför nästa kris eller pandemi, och förhoppningsvis undvika att det kostar lika mycket blod, svett och tårar.

Trots att det snart har gått två år sedan han lämnat tjänsten som statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten fortsätter han att arbeta heltid, men numera som senior expert och rådgivare.

Och så här i efterhand kan man undra; hur var det möjligt att stå stadigt i en av vår tids värsta pandemier, bevakad och ifrågasatt av världen, periodvis hårt kritiserad av etablerade forskare och media samt av Coronakommissionen. Funderade han aldrig på att lämna uppdraget?

– Nej. Jag och mitt team var trygga i vår expertis och vi förlitade oss på den kunskap och erfarenhet som fanns. Men det är viktigt att komma ihåg att det var en helt ny sjukdom där ingen hade facit, vi försökte hitta en väg framåt utan att behöva stänga samhället, och det tycker jag att vi lyckades med.

Det fanns under pandemin många missuppfattningar om hur vi jobbade, att vi var passiva och inte gjorde något.Anders Tegnell

I dag finns ett stort internationellt intresse för ”den svenska linjen”. Hur kunde Sverige hålla ett samhälle relativt öppet medan många länder stängde ned; vissa använde drakoniska åtgärder med skolnedstängningar och tvingade befolkningen till karantän och isolering med svåra följer; våld i hemmet, våldtäkter, tonårsgraviditeter, psykisk ohälsa.

– Det fanns under pandemin många missuppfattningar om hur vi jobbade, att vi var passiva och inte gjorde något. Vår linje var att försöka påverka människors beteenden och frivilligt anpassa sig till vissa restriktioner, utan att vidta tvångsåtgärder. I Sverige finns en stor tillit till myndigheter och vi skiljer oss åt från många andra länder som har en mycket starkare politisk styrning av sina myndigheter.

Han säger också att han vill tro att vi är bättre rustade inför nästa pandemi.

– Men det bygger på att vi inte släpper frågorna runt covid-19 och tar vara på den kunskap och kompetens som finns, inte minst bland de personer som direkt arbetade med pandemin. Risken är annars stor att vi får börja om från början vid nästa pandemi.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Sjukhusläkaren

Nyheter, debatter & reportage från sjukhusvärlden

Prenumerera