COVID-19

Coronavirus i luft mäts hos läkare och patienter i Skåne

Den rådande pandemin drabbar såväl patienter som hälso- och sjukvårdspersonal. För att motverka smitta mellan dessa grupper har Jakob Löndahl, docent i aerosolteknologi vid LTH, Lunds universitet, och hans kollegor med kort varsel börjat studera om och hur det nya coronaviruset överlever i luften. De första analyssvaren väntas vara klara inom kort.

Coronaviruset som är orsak till sjukdomen covid-19 smittar via droppar och sekret från luftvägarna, så kallad droppsmitta, som sprids när någon exempelvis nyser eller hostar. Viruset sprids även via kontakt mellan personer (direkt kontaktsmitta), medan det inte är visat ifall så kallad indirekt kontaktsmitta – alltså via droppar som landat på ytor – har någon betydelse. Viruset sprids i första hand som kontakt- och droppsmitta och i vissa fall även som aerosol, små luftburna partiklar, enligt Folkhälsomyndigheten.

Jakob Löndahl, som är verksam vid Lunds universitet, driver ett forskningsprojekt om smittspridning av virus via luft. Syftet med projektet är inte minst att förebygga och förhindra smitta mellan patienter och personal inom hälso- och sjukvården. Han och hans kollegor har under den senaste tiden fokuserat på om och hur det nya coronaviruset överlever i luften.

Jakob Löndahl framhåller att det nya coronaviruset påminner om SARS-viruset, som härjade mellan 2002 och 2003. Enligt flera forskningsstudier är det troligt att SARS spreds via aerosoler i vissa situationer.

– I verkligheten är det i princip otänkbart att det sprids droppar utan att det samtidigt bildas mängder av små partiklar. Frågan är hur viktiga de små partiklarna är och hur mycket virus som finns i dem. När sprids smittan från patient till luft? Hur mycket virus andas vi i så fall in? Är det tillräckliga mängder för att bli sjuk av dem? Vilka vårdmoment medför att det bildas mycket aerosoler? Sprids det mellan olika utrymmen på sjukhus?

För närvarande gör forskarna mätningar på infektionskliniken på Skånes universitetssjukhus i Lund. De mäter i korridorer, luftslussar och patientrum vid olika typer av behandlingar. En viktig aspekt i sammanhanget är det faktum att det är olika ventilation i olika rum.

Enligt forskarna väntas de första analyssvaren bli klara om någon vecka, men det dröjer dock något längre innan resultaten kan offentliggöras. Planen är att resultaten initialt ska komma verksamma hos samarbetspartnern Region Skåne till del, innan de kan vara ett stöd för sjukvården i hela Sverige.

Om viruset rör sig ut från patientrum måste man fundera på patientflöden. Jakob Löndahl, forskare

Jakob Löndahl säger att mätningarna av det nya coronaviruset i luften inte minst kan ge svar på frågor kopplade till vårdpersonalens arbetsmiljö. Genom att kartlägga risken för smitta i luften kan forskarna helt enkelt bidra till att minska risken för smittspridning.

– Det är viktigt att veta vilken typ av skyddsåtgärder som man ska använda sig av. Men det handlar ju också om smitta mellan patienter. Om viruset rör sig ut från patientrum måste man fundera på patientflöden. Den här smittan har ju tyvärr också drabbat andra patienter på sjukhus, säger han.

– Jag hoppas att vi kan hjälpa vården att ta informerade beslut om hur den här smittan ska hanteras. Min målsättning är att vi ska få så tydliga resultat som möjligt. Men jag misstänker att tolkningen av våra data kan bli komplicerad.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-01

Tema: Pensioner / Sjukvårdsuppropen växer och sprider sig över landet / Ögonblicksbilder från Stockholmssjukvården / Porträttet: Yvonne Dellmark / Krönikor

Prenumerera