Coronavirus i luft mäts hos läkare och patienter i Skåne
Nyheter
Den rådande pandemin drabbar såväl patienter som hälso- och sjukvårdspersonal. För att motverka smitta mellan dessa grupper har Jakob Löndahl, docent i aerosolteknologi vid LTH, Lunds universitet, och hans kollegor med kort varsel börjat studera hur det nya coronaviruset överlever i luften. De första analyssvaren väntas vara klara inom kort.
Coronaviruset som är orsak till sjukdomen covid-19 smittar främst via droppar och sekret från luftvägarna, så kallad droppsmitta, som sprids när någon exempelvis nyser eller hostar. Viruset sprids även via direkt kontaktsmitta från smittförande sekret, och kan även överföras via förorenade ytor, så kallad indirekt kontaktsmitta. Det är emellertid inte klarlagt hur länge viruset kan överleva på föremål och ytor, enligt Folkhälsomyndigheten, som lyfter fram att olika omständigheter, exempelvis temperatur, har betydelse. Viruset sprids i första hand som droppsmitta och direkt kontaktsmitta, men i vissa fall även som aerosol, små luftburna partiklar, framhåller myndigheten.
Jakob Löndahl, som är verksam vid Lunds universitet, driver ett forskningsprojekt om smittspridning av virus via luft. Syftet med projektet är inte minst att förebygga och förhindra smitta mellan patienter och personal inom hälso- och sjukvården. Han och hans kollegor har under den senaste tiden fokuserat på om och hur det nya coronaviruset överlever i luften.
Jakob Löndahl framhåller att det finns lite data som visar att viruset överlever i luft, men att det i princip inte finns någon data som visar hur mycket som finns i luft.
Det nya coronaviruset påminner om SARS-viruset, som härjade mellan 2002 och 2003. Enligt flera forskningsstudier är det troligt att SARS spreds via aerosoler i vissa situationer.
– I verkligheten är det ju i princip otänkbart att det sprids droppar utan att det samtidigt bildas mängder av små partiklar. Frågan är hur viktiga de små partiklarna är och hur mycket virus som finns i dem. De flesta mätningar som finns publicerade hittills har inte hittat virus i luft, men datamaterialet är fortfarande ganska litet. När sprids smittan från patient till luft? Hur mycket virus andas vi i så fall in? Är det tillräckliga mängder för att bli sjuk av dem? Vilka vårdmoment medför att det bildas mycket aerosoler? Sprids det mellan olika utrymmen på sjukhus?
För närvarande gör forskarna mätningar på infektionskliniken på Skånes universitetssjukhus i Lund. De mäter i korridorer, luftslussar och patientrum vid olika typer av behandlingar. En viktig aspekt i sammanhanget är det faktum att det är olika ventilation i olika rum. Enligt WHO:s rekommendationer ska intensivvård av patienter med covid-19 bedrivas i rum med undertryck för att ge såväl hälso- och sjukvårdspersonalen som patienterna bästa möjliga skydd.
– Har man undertryck på salen läcker inte lika mycket ut i omgivande lokaler, än om det är övertryck. Men att åstadkomma undertryck är inte helt enkelt. I praktiken kommer det att vara svårt på många ställen, säger Jakob Löndahl.
– Det finns andra risker som är större. I detta sammanhang är det viktigast att man har bra luftflöden i första hand, så att luften inte står stilla. Sedan är det avgörande att man tar på sig skydd i de vårdmoment, där det skulle kunna spridas aerosol som innehåller virus i luften. Något annat som kan göra nytta är dubbla dörrar. Först måste man få till en god ventilation. Kan man dessutom åstadkomma undertryck är det ännu bättre.
Om viruset rör sig ut från patientrum måste man fundera på patientflöden. Jakob Löndahl, forskare
Enligt forskarna väntas de första analyssvaren från mätningarna bli klara om inte alltför länge, men det dröjer dock något längre innan resultaten kan offentliggöras. Planen är att resultaten initialt ska komma verksamma hos samarbetspartnern Region Skåne till del, innan de kan vara ett stöd för sjukvården i hela Sverige.
– Det är viktigt att veta vilken typ av skyddsåtgärder som man ska använda sig av. Men det handlar ju också om smitta mellan patienter. Om viruset rör sig ut från patientrum måste man fundera på patientflöden. Den här smittan har ju tyvärr också drabbat andra patienter på sjukhus, säger Jakob Löndahl.
– Jag hoppas att vi kan hjälpa vården att ta informerade beslut om hur den här smittan ska hanteras. Min målsättning är att vi ska få så tydliga resultat som möjligt. Men jag misstänker att tolkningen av våra data kan bli komplicerad.
Många respiratorer innehåller inte några filter för den ingående luften, särskilt inte några som filtrerar ut partiklar av ett virus storlek.
Snälla! Kan ni i förebyggande syfte uppmana kommuner att avstå från luftkonditionering på kontoren , skolor, äldreboenden osv! Det är obehagligt att andas samma luft som cirkulerar bland så många människor och speciellt bland utsatta grupper!
Genom att montera in joniserad luften i ventilationen mineras spridning av virus och bakterier i inne miljön, det finns studier om visar att tekniken fungerar.