Arbetsmiljöverkets beslut att personal på ett äldreboende som arbetar nära brukare med misstänkt eller konstaterad covid-19 ska använda munskydd och visir i patientnära kontakter kommer sannolikt få en vägledande betydelse, enligt myndighetens inspektör Jenny Bengtsson som fattat beslutet. Hon beskriver åtgärden som en lägstanivå. Jessica Berlin, förbundsjurist på Läkarförbundet, framhåller att beslutet är viktigt och glädjande.

• 09 april 2020
• 0
• AV: Adam Öhman

Kommunals huvudskyddsombud har under en tid fört diskussioner med ledningen på det aktuella äldreboendet i centrala Stockholm om att de som jobbar med patientnära arbete inom en meter, där det finns misstänkt eller konstaterad covid-19, måste bära munskydd under visir. Arbetsgivaren har dock hänvisat till Region Stockholms riktlinjer, som huvudskyddsombuden har kritiserat för att vara otydliga. Kommunal lade häromdagen ett skyddsstopp, och senare samma dag förbjöd Arbetsmiljöverket i ett beslut att arbetstagare – i praktiken främst undersköterskor – på boendet utför patientnära arbete utan munskydd och visir. Om arbetsgivaren bryter mot beslutet väntar vite på 100 000 kronor vid varje tillfälle.

Arbetsmiljöverkets beslut är visserligen inte en vägledande rättskälla i formell mening, men Jessica Berlin, förbundsjurist på Läkarförbundet, lyfter fram att det har vägledande betydelse.

– Nu kan vi hänvisa till Arbetsmiljöverkets beslut. Jag har otroligt svårt att se att myndigheten skulle komma fram till ett annat beslut för läkare på sjukhus. Vi ser detta beslut som glädjande för våra medlemmar, säger hon.

Frågor om visir och munskydd är några av de många frågor om skyddsutrustning som har diskuterats flitigt på senare tid. Många vårdanställda upplever, mer generellt, en otydlighet kring vad som faktiskt gäller. Inte minst kopplat till bristen på skyddsutrustning.

I slutet av mars kom nyheten att regionerna hade enats om nya riktlinjer för vårdanställda. Men det regionerna faktiskt var överens om var förtydliganden som de ansåg borde göras i Folkhälsomyndighetens riktlinjer, men som inte hörsammades.

Myndighetens rekommendationer, som syftar till att utgöra ett stöd för inte minst regionerna, uppdateras kontinuerligt. I riktlinjerna står det, med hänvisning till Arbetsmiljöverkets föreskrifter, att visir ska användas vid arbetsmoment som innebär risk för kontakt med kroppsvätskor: ”Om visir vid riskbedömning inte bedöms helt skydda mot stänk mot munnen kombineras det med munskydd. Som ett alternativ till visir kan skyddsglasögon tillsammans med munskydd användas. Utifrån en riskbedömning och de arbetsmoment som utförs väljs det mest lämpliga alternativet.”

Vi har gjort den bedömningen. Under visir ska det vara munskydd. Jenny Bengtsson, inspektör

– Arbetsmiljöverket har satt ner foten. Region Stockholm gör bedömningen att personalen inte behöver både munskydd och visir, men nu har vi fått ett beslut som visar att Arbetsmiljöverket anser att det kan utgöra en risk för hälsan att bara använda det ena. Vi har fått en fingervisning om att regionerna inte kan fatta beslut som inte minimerar riskerna, vilket ger våra skyddsombud mer vägledning när de ska analysera sina egna skyddsområden och dess risker för läkare i patientnära situationer, säger Jessica Berlin.

Jenny Bengtsson, inspektör på Arbetsmiljöverket, är inne på en liknande linje. Beslutet, som har överklagats av Stockholms stad, innebär en lägstanivå vid användning av visir i patientnära kontakter, enligt henne.

– Vi har gjort den bedömningen. Under visir ska det vara munskydd. Det ska inte ses som att Arbetsmiljöverket har sänkt skyddsnivån, att munskydd ska ses som skyddsutrustning generellt nu. Det är andningsskydd som främst ska användas, säger hon.