COVID-19

Forskare efterlyser tydlighet kring riskerna för yngre

Rapporter från Norge, USA och Frankrike gör gällande att även unga vuxna till relativt stor del blir allvarligt sjuka av coronaviruset. Här i Sverige är det också tydligt att många unga vuxna får intensivvård på grund av covid-19. Det måste kommuniceras tydligare från officiellt håll, enligt Fredrik Elgh, överläkare och professor i virologi.

Det svenska samhället har som en central del av ansträngningarna mot coronavirusets spridning fått instruktioner att så långt som möjligt skydda riskgrupper, främst äldre personer som uppmanas att stanna hemma och isolera sig.

Men rapporter från USA och länder i Europa pekar på att yngre vuxna inte är så motståndskraftiga för det nya coronaviruset som man först har trott. En färsk studie från USA:s nationella folkhälsomyndighet, som bygger på cirka 2 500 av de första konstaterade covid-19-fallen i landet, visar att närmare hälften av de 121 covid-19-patienterna som intensivvårdas var under 65 år. Ungefär 12 procent av de som intensivvårdas var mellan 20 och 44 år, och närmare 40 procent av de 508 patienter som vårdas på sjukhus var mellan 20 och 54 år. Risken att bli inlagd på sjukhus eller dö som en följd av viruset är högre bland äldre, men unga vuxna är en tydlig del av statistiken.

– Jag tycker att alla borde uppmärksamma detta. Det kommer inte bara att bli äldre som drabbas. Det kommer att vara personer från 20 år och uppåt. De måste vara försiktiga, även om de tror att de är unga och friska, säger Stephen S Morse, professor i epidemiologi vid Columbia Universitys Mailman school of public health, till New York Times.

På liknande sätt visar officiell statistik från Frankrike att närmare hälften av de 300 personer som får intensivvård på grund av covid-19 är under 60 år. Även officiella siffror från Norge har visat på liknande tendenser. 11 av de coronasmittade patienterna som vid ett tillfälle förra veckan var inlagda på norska intensivvårdsavdelningar var under 50 år, enligt en rapport från norska intensivvårdsregistret (NIF). 2 av patienterna var under 24 år, medan 23 patienter var över 50 år.

Siffror från Svenska intensivvårdsregistret (SIR) visar också att en betydande del av antalet svenska covid-19-patienter som får intensivvård är under 60 år. Den yngsta är 21 år.

– Det här måste man torgföra tydligt från myndighetshåll. Det är ett argument att även ungdomar måste vara försiktiga. Jag anser att vi ska ha en mycket högre grad av social distansering. Det har varit rent stötande att läsa och höra om afterski och sådana saker, när man vet att allting är stängt på den norska sidan av gränsen. Man måste berätta om de här siffrorna på ett tydligt sätt, säger Fredrik Elgh, professor i virologi vid Umeå universitet.

Det är inte så konstigt att det är gruppen äldre som drabbas mest, men man får inte negligera risken för yngre människor. Fredrik Elgh, professor i virologi

Enligt prognoser kommer detta sannolikt att förändras, mot bakgrund av att det framför allt är i de äldsta åldersgrupperna man riskerar att bli allvarligt sjuk eller dö. Folkhälsomyndigheten har också kommunicerat att andelen yngre som får intensivvård på grund av covid-19 sannolikt kommer att minska. Men Fredrik Elgh anser inte att det är tillräckligt.

– Det är inte så konstigt att det är gruppen äldre som drabbas mest, men man får inte negligera risken för yngre människor. Man bör tala om det tydligt: Det här är ingen lekstuga. Det här inget som man inte drabbas av om man är yngre, säger Fredrik Elgh.

Han är kritisk mot Folkhälsomyndigheten inte tydligare redovisar vilka data som man lutar sig emot när myndigheten gör sina prognoser.

– Det finns ju andra trovärdiga modeller gjorda av framstående epidemiologer om hur man kan göra i samhället för att stoppa spridningen i samhället till ett minimum, för att få andrum och kunna få fram mediciner och få ordning på diagnostiken. Det vore bra om man tydligare redovisade varför man agerar som man gör.

Fredrik Elgh vill se ett batteri av ytterligare åtgärder som han anser bör vidtas för att minska antalet smittotillfällen per tidsenhet. Däribland är han inte främmande för att särskilt drabbade områden, inte minst Stockholm, ska sättas i karantän. Genom att motverka resor från storstadsregionen till övriga landet minskar, enkelt uttryckt, risken att problemen sprids.

Vi som bor i exempelvis Umeå, där det inte är sådana hopar av smittade, måste får mer tid att utveckla diagnostiken och vår hantering. Fredrik Elgh, professor i virologi

– Vi behöver mer social distansering under en period för att minska smittotillfällen till ett absolut minimum. Vi som bor i exempelvis Umeå, där det inte är sådana hopar av smittade, måste får mer tid att utveckla diagnostiken och vår hantering av den här smittan, säger han.

Fredrik Elgh betonar att Sveriges beredskap har visat sig vara bristfällig.

– Vi har av allt att döma inte tillräcklig lagerhållning och inte tillräckligt med sjukvårdsresurser – vare sig vad gäller personal eller utrymmen – för extrema situationer, vilket vi har haft tidigare, säger han.

Sjukhusläkaren har utan framgång försökt få ansvariga på Folkhälsomyndigheten att bemöta kritiken.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-02

Coronakrisen – krönikor reportage och längre intervjuer / Debatt: Vad kan svensk sjukvård lära sig av Australien? / Porträttet: Läkaren Andreas Fransson gör vad han kan för en bättre värld / Krönika: Är hälsa- och sjukvårdssystem komplexa? Jo jag tackar jag! / Debatt: Metoder för att mäta biologisk utveckling kan aldrig användas för att avgöra kronologisk ålder / Vinnarna i visions- och värdegrundstävlingen

Prenumerera