SKR:s ROLL

Var finns politikerna i debatten om SKR?

Bo Rothstein har under ett par år debatterat den statliga styrningen och SKR som en dold maktstruktur i den svenska demokratin och förvaltningen. Varför ger staten myndighetsliknande uppdrag till en intresseorganisation som inte kan ställas svars?

För drygt ett år sedan gick Bo Rothstein, professor emeritus i statsvetenskap, i pension. Han arbetar dock oförtrutet vidare och befinner sig under våren 2022 i Paris där han är gästforskare vid Sciences-Po, institutet för statsvetenskap.

– Min drivkraft är helt enkelt att det är mycket roligt att syssla med forskning.

Ett av hans forskningsområden har handlat om samhällsstyrningens kvalitet. De senaste två åren har han flitigt debatterat arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och regioner, SKR, regionernas roll och ansvar under pandemin samt brister i demokratin på regional nivå.

Han har även deltagit i webbinarier, arrangerade i samarbete mellan statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet, Svenska infektionsläkarföreningen samt Svenska läkaresällskapet. Samtalen har handlat om hur vi kan skapa en god och ändamålsenlig styrning av vården.

– Rent generellt har jag fått mycket positiv respons, inte minst från läkarkåren. Det visar sig att många läkare tror att SKR är en statlig myndighet. Flera läkare pekar på att SKR:s styrning av sjukvården hindrar dem från att bedriva den sjukvård de anser vara den bästa ur ett medicinskt perspektiv.

Läs mer: Så ser riksdagspartierna på SKR:s roll i svensk sjukvård

Den 26 mars publicerades en debattartikel om SKR av Bo Rothstein och Louise Bringselius, docent i företagsekonomi vid Lunds universitet, i Dagens Nyheter. De menar att SKR växlar mellan olika roller, men saknar legitimitet i samtliga av dessa.

– Vi ifrågasätter inte att SKR ska finnas till som en intresseorganisation. Det vi ifrågasätter är att det sker en styrning från sidan och att SKR tar sig an myndighetsliknande uppdrag, som exempelvis överenskommelser med regeringen, trots att SKR inte är en myndighet. Det här skapar stora problem och det är inte så det bör fungera. Som statsvetare är det min skyldighet att hissa röd flagg när det sker saker i vårt politiska system som inte är förenlig med vår regeringsform.

Som statsvetare är det min skyldighet att hissa röd flagg när det sker saker i vårt politiska system som inte är förenlig med vår regeringsform. Bo Rothstein, professor emeritus i statsvetenskap

Det finns även en problematik, menar Bo Rothstein, med att SKR saknar den juridiska reglering som krävs för att axla rollen som arbetsgivarrepresentant. Det finns en tydlighet i grundlagen att all offentlig makt ska utövas under lagarna och att all offentlig maktutövning ska åtföljas av möjligheter till granskning och ansvarsutkrävande.

– Det är förstås rimligt att arbetsgivarsidan behöver samordna och organisera sig. Men för SKR gäller inte viktiga principer som transparens genom exempelvis offentlighetsprincipen. Utan insyn är ansvarsutkrävande omöjlig.

– Det finns heller ingen bra kontroll på vad som händer med de miljardbelopp som omfattas av överenskommelserna och hur mycket som kommer patienter, vårdpersonal och sjukvården till godo och hur mycket som går till administrativa tillväxtsystem.

Det är också anmärkningsvärt, menar Bo Rothstein, att Riksrevisionen i en av sina rapporter påpekar att det inte går att se några större effekter av alla de miljarder som slussats från staten via SKR till regioner och kommuner; trots alla satsningar är vårdköerna fortsatt långa och tillgängligheten till vården snarare minskar än ökar.

– Det finns egentligen inget skäl till att staten ska ge regionerna, som ju har beskattningsrätt, extrapengar för att de ska göra det som de enligt lag har en skyldighet att göra. Det visar även på att de ledande politikerna i landet, men också medborgare, uppfattar sjukvården som en nationell och inte regional angelägenhet.

Bo Rothstein.FOTO: Johan Wingborg

Det finns över tjugo års samstämmig forskning som visar att det finns brister i demokratin på den regionala nivån; få vet vilka de ledande regionpolitikerna är, vilken politik som partierna står för och vad som har genomförts under den gångna mandatperioden.

– Sverige är ett av få länder som inte har skilda valdagar. Det ställer höga krav på väljarna som ska hålla reda på tre politiska nivåer, kommunen, regionen och nationen. Det är också en förhållandevis svag medial bevakning av den regionala politiken, möjligtvis med undantag för Region Stockholm.

I slutet av februari lämnade Coronakommissionen över sitt slutbetänkande till regeringen. Kommissionen skräder inte orden när de beskriver regionernas hantering av pandemin som ett haveri.

– I början av pandemin för två år sedan krävde personalen inom äldreomsorgen att få skyddsutrustning. Arbetsmiljöverket ställde sig bakom det kravet, men SKR intervenerade och fick myndigheten att backa. Det pekar ju på att det är något som är väsentligt fel i vårt politiska system, att en intresseorganisation som ju huvudsakligen företräder ett arbetsgivarintresse kan få Arbetsmiljöverket att backa i en så viktig fråga. Och det är kanske en av orsakerna till att vi hade en så otroligt hög överdödlighet i början av pandemin.

Även om SKR uppger sig vara en politiskt styrd organisation med ombud från landets regioner och kommuner som deltar vid den årliga kongressen, finns det ett demokratiskt problem, menar Bo Rothstein. Vid förbundskongressen utses en styrelse som inte är direktvald och som i regel är okänd av väljarna.

– När man har den här typen av indirekta val och inte riktigt vet vad som har beslutats och av vem, då kan inte ansvarsutkrävandet fungera. Den statsvetenskapliga forskningen visar också övertygande att om väljarna ska kunna sätta sig in i komplicerade frågor i förväg och sedan kunna välja det parti som man tycker representerar den egna åskådningen bäst, är det högst problematiskt att väljare inte kan påverka valet av styrelse.

Vad tycker egentligen politikerna om den debatt och de brister som redovisats? Bo Rothstein

Inför valet hoppas Bo Rothstein att frågan om SKR:s framtida roll och funktion hamnar högt på den politiska agendan. Det är inte rimligt, menar han, att SKR ska vara en dold maktsfär i den svenska demokratin.

– Vad tycker egentligen politikerna om den debatt och de brister som redovisats? Efter det senaste debattinlägget i DN förväntade jag någon form av respons från politikerna, men ingen har återkopplat eller svarat på den kritik som fördes fram.

Som statsvetare ser han som sin uppgift att peka på brister i den svenska förvaltningen, inte att förskriva recept på lösningar.

– Men det är uppenbart att Sverige kan titta på sjukvårdssystem i andra länder med andra styrformer och med ett mycket tydligare ansvarsutkrävande. Att skapa färre regioner skulle också kunna vara en väg, även att förstatliga vissa delar av sjukvården. Sedan tror jag att Sverige skulle ha mycket att vinna på att införa skilda valdagar till kommun-, region- och riksdagsval, säger Bo Rothstein.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Sjukhusläkaren

Nyheter, debatter & reportage från sjukhusvärlden

Prenumerera