Miltiadis Triantafyllou, överläkare i kardiologi vid Hallands sjukhus Halmstad, menar att det är självklart att läkare behöver vara med och forma förändringar och utveckling av sjukvården. Däremot tror han inte att alla behöver ha samma ingång.

• 09 november 2022
• 0
• AV: Anna Sofia Dahl

Diagrammet som Miltiadis Triantafyllou, överläkare i kardiologi, tar upp på skärmen inne i mottagningsrummet på våning 2 i Hallands sjukhus Halmstad visar realtidsdata för alla patienter med hjärtsvikt i Region Halland. Real-world data, det vill säga data som samlas in från många olika källor, för hela populationen som visar antalet diagnostiserade samt antalet avlidna i realtid.

– Här kan man se att det är lika många som diagnostiseras med hjärtsvikt genom åren, men att allt fler överlever. Vi har alltså åstadkommit något positivt med våra behandlingar, säger Miltiadis Triantafyllou som sedan 2021 är delprocessledare för område hjärtsvikt i Region Halland.

I samband med att han tillträdde den rollen kom också styrdokumentet om personcenterad sammanhållet vårdförlopp för nydebuterad hjärtsvikt, något som han menar har varit viktigt.

– Det släpptes på grund av att det finns stora skillnader i hur hjärtsvikt behandlas i Sverige. Dokumentet är viktigt för mig som processledare eftersom det sätter krav och mål för att säkra jämlik vård.

Sedan 2016, då processen började i Region Halland, har man byggt upp en infrastruktur för att säkra tillgången för god och tillgänglig data. Datan presenteras därefter i det som kallas Dashboard.

– Det pratas mycket om digital vård och AI, men basen är data. Och för att åstadkomma någorlunda bra analysverktyg måste du ha all data för alla patienter så att alla kan sedan få nytta av analysresultatet. Så det har vi byggt med hjälp av programmerare, säger Miltiadis Triantafyllou.

Han pekar också på vikten av att kunna sortera data på olika sätt för att kunna upptäcka eventuella skillnader inom populationen som i sin tur tyder på en ojämlik vård.

– Ett exempel är att vi såg att det var väldigt många personer i två av sex kommuner som hade en defibrillator inopererad jämfört med genomsnittet i Halland. Det visade sig bero på att det finns en stor släkt med en genetisk rubbning som gör att man får en defibrillator i förebyggande syfte. En sådan sak syns direkt i vår data vilket gör att det bekräftar på att vi tittar på rätt patient population.

Men det är inte enbart på gruppnivå som Miltiadis Triantafyllou använder sig av informationsdriven vård. Vid inläggning av patienter på sjukhus sammanställs viktig information i våra databaser.

– Det möjliggör att vi kan sedan hitta patienter med nydebuterad hjärtsvikt och säkra så att de får rätt medicinering och rätt uppföljning. Vi har skapat en digitalt arbetsmiljö inom vår Dashboard där hjärtsviktssjuksköterskor och läkare på ett enkelt sätt kan få fram samtliga individer som fick hjärtsviktsdiagnos på sjukhuset under senaste 14 dagar. Förhoppningen är att i framtiden också kunna använda datan för att se mönster som bidrar till återinläggning och död, säger han.

– Just nu är det data och mycket arbete faktiskt, men här kan man också få resultat från eventuella nya algoritmer. Prediktion för återinläggning på ground av hjärtsvikt för de som redan varit på sjukhuset en gång till exempel – hur sannolikt är det att den patienten kommer tillbaka? Ibland behöver vi triagera patienterna och då är det viktigt att se vem av de som har storst risk att återkomma, denna patienten kan vi till exempel följa upp och hindra återinläggning.

Även om Miltiadis Triantafyllou ser det som självklart att läkare behöver vara med och forma förändringar och utveckling av sjukvården, tror han inte att alla behöver ha samma ingång.

– Alla behöver inte jobba på den här nivån, men vi behöver ha informationsmedvetna kolleger som får in den aspekten i verksamheten. Det kanske räcker för att omforma vården på det sätt som man kan åstadkomma jämlik vård.