”Myten om S:t Görans sjukhus är en myt”
Nyheter
I början av hösten släpptes rapporten ”Myten om S:t Görans sjukhus”, utgiven av tankesmedjan Arena Idé. Författarna menar att sjukhuset har en mer generös finansiering än övriga akutsjukhus i Region Stockholm, att sjukhuset har specialiserat sig på att genomföra mer lönsamma ingrepp och blivit experter på att maximera ersättning från DRG-systemet.
Bengt Sparrelid är specialist i kardiologi och vice ordförande för läkarföreningen på Capio S:t Göran. Han sitter även som facklig representant i sjukhusets styrelse. Han menar att rapporten från Arena Idé innehåller många felaktigheter som behöver bemötas och att den späder på de myter som finns om Capio.
– Man får inte glömma att det är en politisk rapport. Att påstå att S:t Göran maximerar ersättning från DRG- systemet stämmer inte. Det har gjorts jämförelser med andra offentligt drivna sjukhus utan att man kunnat påvisa att det förekommer en DRG-glidning på S:t Görans sjukhus.
Bengt Sparrelid menar även att när Capio vann avhandlingen 2012 låg budgeten nio procent under föregående budget.
– Och redan innan låg det lägre än för övriga sjukhus inom regionen. Vårdavtalet, som skiljer sig från de andra sjukhusen i regionen, har fram till idag fallit till cirka 30 procent lägre ersättning. Vi behöver helt enkelt arbeta smartare för att klara den lägre ersättningen, säger Bengt Sparrelid.
I början av 2026 ska avtalet omförhandlas med regionen. Då måste ersättningarna justeras, menar han. I snart 30 år har han arbetat på Capio S:t Göran. För drygt 15 år sedan gjordes en stor satsning på organisationsutveckling som resulterade i ”Capiomodellen” och användningen av leanbaserade värderingar, arbetssätt och verktyg.
– Det är en kostsam och tidskrävande satsning, samtidigt är belöningen stor. Alla medarbetare deltar i arbetet och resultatet blir att man får en lärande organisation och en företagskultur som lyfter fram problem och fel som möjligheter till lärande och utveckling. Jag skulle nog vilja påstå att vi har en mycket plattare organisation och snabbare till beslut jämfört med många andra sjukvårdsorganisationer.
Många flyr vården, det har blivit för tungt och slitsamt.
Bengt Sparrelid, vice ordförande för läkarföreningen på Capio S:t Göran
Pandemin har varit och är dock fortfarande en utmaning, menar Bengt Sparrelid.
Personalomsättningen är hög och många är under utbildning från läkar- och sjuksköterskeprogrammen. Det kräver tillgång till handledare, vilket är en utmaning i en pressad produktionsmiljö.
Sedan 2018 är Capio AB en del av franska Ramsey Santé, ett multinationellt vårdbolag med verksamhet i Frankrike och Italien. Vårdbolaget ägs i sin tur till cirka 53 procent av australiska Ramsay Health Care, som även äger vårdbolag i Australien, Storbritannien, Malaysia och Hongkong.
Läs mer: Capio möter Region Jönköping
– En sammanställning från vår ägare visar att det saknas 1 miljon vårdanställda i Europa. Den siffran kommer att stiga till 4, 2 miljoner de närmaste åren fram till 2030. Många flyr vården, det har blivit för tungt och slitsamt. Jag träffar många underläkare som undrar om de valt rätt yrke och som överväger att byta karriär. Det här är ett jättestort problem för alla vårdgivare, oavsett ägarform.
Även Capio S:t Göran brottas med bristen på vårdplatser och överbeläggningar. Men inte i lika stor omfattning som andra akutsjukhus, menar Bengt Sparrelid.
– Det stora problemet är patienter som inte behöver akutsjukvårdens resurser, men som ändå söker akut. Vi har också en stor andel färdigbehandlade patienter som inte har en självklar väg vidare i vårdkedjan. Det skapar stopp i flödet. Politiker pratar om omställning av vården, men i stället har de sålt ut delar av sjukvården och skapat ett fragmentiserat vårdsystem med olika journalsystem, vårdgivare och intressenter.
I dag lyssnar politiker mer på de chefer som lämnat golvet och förlorat kontakten med verkligheten. Bengt Sparrelid
Region Stockholm har efter valet fått ett maktskifte med ett nytt styre som består av S, C och MP med stöd av V. Om Bengt Sparrelid får önska fritt skulle han vilja att politiker och tjänstemän gör slag i saken och lyssnar på de medarbetare som jobbar i vården.
– I dag lyssnar politiker mer på de chefer som lämnat golvet och förlorat kontakten med verkligheten. Jag tycker inte att man ska få vara chef utan att arbeta minst 20 procent av sin arbetstid på kliniken.
– Vi väntar också fortfarande på att den omställning av vården som politiker pratat om i decennier verkligen ska genomföras. I stället satsar de på närakuter som tillåts konkurrera med vårdcentraler, dessa skulle mycket väl kunna klara ett närakutuppdrag. Det är ett slöseri med våra skattepengar och slår sönder vården, säger Bengt Sparrelid.
