Tillgång till data minskar risken för oönskade konsekvenser
Nyheter
För Carolina Samuelsson, sjukhuschef för Hallands sjukhus, är tillgången till data otroligt viktigt även på ledningsnivå. Det minskar både risken för att vägval och beslut får oönskade effekter eller negativa konsekvenser och gör det lättare att lägga resurser på rätt ställe.
Varför har man kommit längre i Halland än på många andra håll med just informationsdriven vård? Carolina Samuelsson, sjukhuschef för Hallands sjukhus, tror att svaret i mångt och mycket handlar om att stjärnorna stått rätt. Men också om att tilliten och viljan att förstå vad det är som påverkar både genomförande och utfall har fått spela en avgörande roll på många nivåer i det halländska sjukvårdssystemet. Att sen prova nya sätt att tänka och göra har lett till ett lärande och insikter – som i sin tur har stärkt tilliten att fortsätta arbeta på det sättet.
Men vilken nytta har egentligen en sjukhuschef av all den data som samlas in? Stor nytta, enligt Carolina Samuelsson. Dels handlar det om att kunna ställa frågor till databasen, göra analyser, vända och vrida på olika frågeställningar och simulera vad olika förändringar skulle kunna få för effekt.
– Det gör att vi får värdefulla beslutsunderlag och reducerar risken för att vägval och beslut får oönskade eller negativa konsekvenser som man hade kunnat undvika, säger hon.
Ett konkret exempel, enligt Carolina Samuelsson, är att förstå hur invånare med kroniska sjukdomar, som hjärtsjukdom och njursvikt blir omhändertagna i Halland.
– När vi har fakta på hur många som inte blir optimalt omhändertagande och vad det medför i ”onödig” vårdkonsumtion blir chefer och medarbetare tryggare i vart och varför man ska satsa resurser – och vad man kommer få tillbaka. Det var ett halleluja-moment när vår kardiologiska verksamhet, efter flera års arbete med insatser för hjärtsviktspatienter och flimmerpatienter, kunde fira ett ”bryt” i den uppåtgående kurvan av slutenvårdsbeläggning till följd av hjärtsvikt och flimmer. Och de största vinnarna i detta av alla – är ju patienterna.
I våras väckte Carolina Samuelsson och Martin Engström, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Halland en del reaktioner med en debattartikel i Svenska Dagbladet. Under rubriken ”Färre vårdplatser kan ge bättre sjukvård” menade de att vägen framåt snarare borde vara att minska antalet vårdplatser, inte öka det samma. En slutsats som lutar sig mot både regionens egna data och nationella data över kompetensförsörjningen, enligt Carolina Samuelsson.
– Med den informationen landade vi i att försöka lägga kraft på att reducera behovet av slutenvård i stället för att önska att läget vore annorlunda. Det hade varit underbart om vi hade kunnat ha en större slutenvårdskapacitet – det hade varit optimalt – men när mycket tyder på att den vägen är den svårast framkomliga behöver man jobba med det läge som finns.
Är det lättare att ta beslut som går emot gamla sanningar om man i data kan vilka effekter det kan få?
– Absolut! Har ledare och medarbetare tillgång till vederhäftig information ökar chansen att ledningsgrupper inser vilka beslut som är destruktiva och vilka som har förutsättningar att förflytta sig dit man vill. Lite på samma sätt som en multidisciplinär läkarkonferens ställer diagnos och väljer behandling, eller när en forskare reflekterar kring potentiella effekter av sina resultat.
Alla har ju inte samma utgångläge som ni i Halland har gällande vårdplatser. Hur tänker du kring det?
– Min känsla är att alla sjukhus i Sverige har samma utgångsläge vad gäller den extremt resursintensiva och värdefulla slutenvårdskapaciteten. Det finns nog ingen sjukhusledning som inte önskar att man hade fler vårdplatser – om det var möjligt. Man måste därför nyktert jobba med det man har och på flera fronter, för behålla den kapacitet som finns, öka den där det är nödvändigt men också jobba uppströms för att minska behovet av slutenvård. Vi måste också på alla fronter bort och avveckla sådant som vi gör idag som inte ger tillräckligt värde för patienter eller medarbetare. Vi debatterar och publicerar vetenskapliga utvärderingar hur vi gjort och tänkt för att inspirera kring detta både för oss själva och för andra. Här har forskning och medicintekniska landvinningar också en enormt viktig roll. Se bara hur nya läkemedel, operationstekniker, monitoreringsmöjligheter historiskt besparat massor med människor att ligga på sjukhus inom till exempel reumatologin och hjärtischemivården.
Det finns nog ingen sjukhusledning som inte önskar att man hade fler vårdplatser – om det var möjligt. Carolina Samuelsson, sjukhuschef Hallands sjukhus
Sjukhusledningens roll menar hon är att skapa förutsättningar för en bra hälso- och sjukvård. Att ta ut en riktning, men också bistå med prioriteringar och lyhördhet gentemot huvudmännen, det vill säga den regionala politiken.
Samtidigt pekar hon på att man måste se till helheten, där även den nationella och statliga styrningen finns med.
– Det där taktar inte alltid utifrån uthållighet och långsiktighet. Där har vi tjänstemän, och kanske särskilt vi med bakgrund i vårdprofessionerna, ett stort ansvar att problematisera kring vådan och faran med kortsiktiga satsningar som kan leda till icke önskvärda systemeffekter för helheten, säger hon och fortsätter:
– Jag tror att man behöver ha respekt för att ett hälso- och sjukvårdssystem är som en atlantångare. Du behöver ha en riktning och styra mot den, och sannolikheten att du kommer någonstans ökar om du inte behöver styra om gång efter annan.
