Inträdet i Nato kräver nationell beredskap för blodförsörjning
Sverige behöver en mycket bättre tillgång på blodprodukter med ökad hållbarhet. En lösning är beredskapslager med frysta trombocyter, en annan är frystorkad plasma.
Agneta Wikman är överläkare och adjungerad professor i transfusionsmedicin vid Karolinska institutet samt anställd på deltid i Försvarsmakten. Hon ser det som en angelägenhet att Sverige nu stärker den nationella blodförsörjningen och beredskapen, samt utvecklar nya blodprodukter med bättre tillgänglighet och längre hållbarhet.
– Vi behöver kunna skala upp produktionen och även se till att vi har tillräckligt med blodprodukter på rätt ställe för att kunna hantera stora olyckor, utbrott av smitta, terrorangrepp och i yttersta fall krig. Det är visat att det överlevnaden förbättras om man vid en stor blödning kan ge blodprodukter inom 30 minuter.
I en studie har Agneta Wikmans forskargrupp undersökt om man kan säkra beredskapen och tillgången på frysta blodprodukter på sjukhus i glesbygdslän. I studien ingick sjukhusen i Torsby och Visby.
– Vi ville studera om det var möjligt att använda frysta trombocyter, vilket inte har använts förut i Sverige, för att behandla en akut blödning på orter som inte har trombocyter i lager och med långa avstånd till större akutsjukhus.
På grund av kort förvaringstid, höga kostnader och för mycket kassation saknas det ofta trombocyter på mindre sjukhus. Vid planerade transfusioner, exempelvis för hematologpatienter, beställer man från ett större sjukhus. Men vid akuta blödningar är det svårare och det kan dröja flera timmar innan patienten får tillgång till trombocyter.
Resultatet av studien från Torsby och Visby visar att det mycket väl går att etablera lager med frysta trombocyter med en hållbarhet på fyra år. De frysta trombocyterna tinas och späds ut i plasma och kan bli klara för transfusion på cirka 20 minuter.
– Vi har nu etablerat lokala beredskapslager med frysta trombocyter på alla sjukhus i Region Stockholm. Men även på mindre sjukhus i glesbygdslän med långa avstånd, skulle den här typen av frysta lager mycket väl kunna införas.
I norra Sverige är det inte ovanligt med en transporttid på mer än två timmar till sjukhus. För varje minut utan blodprodukter ökar mortalitetsrisken hos en blödande patient.
– Men vi har ingen nationell blodorganisation och det saknas nationella riktlinjer. Konsekvensen är att det i olika regioner finns varierande rutiner för produktion och användning av blod. Vi behöver därför en nationell planering och samordning i Sverige. Om en stor katastrofmedicinsk händelse skulle inträffa fungerar det inte att ringa runt till 20 regioner för leveranser av blod.
Blod delas upp i olika komponenter, röda blodkroppar, plasma och blodplättar (trombocyter). När man ska behandla en blödning är det viktigt att ge en balanserad transfusion, det vill säga att man ger rätt mängd av de olika komponenterna för att optimera koagulationen.
När det gäller blodförsörjning utanför sjukhus har Region Stockholm, Västra Götalandsregionen och Region Värmland infört att ambulanser och helikoptrar tar med helblod som innehåller alla blodceller och koagulationsproteiner i en påse.
– Det går mycket snabbare att ge helblod än att mixtra med olika påsar, vilket gör att det efterfrågas av ambulans- och helikoptersjukvårdare. Men det finns dock logistiska utmaningar, bland annat risken för kassation.
Frystorkad plasma i ambulanser och helikoptrar efterfrågas i hela världen, särskilt av försvarsmakter.Agneta Wikman, överläkare och adjungerad professor i transfusionsmedicin
Ambulans- och helikoptersjukvårdare förvarar helblod i validerade kylväskor. Helblod har en hållbarhet på tre veckor, men för att undvika kassation används prehospitalt helblod under en vecka och roteras sedan in på sjukhuset där det kan användas på traumaavdelning.
– Alternativt kan helblodet göras om till erytrocytenheter, det vill säga enheter med packade röda blodkroppar som har längre hållbarhet och kan användas till fler patienter, vilket man gör i Västra Götalandsregionen och i Region Värmland. Fördelen är att det är delade komponenter och man kan välja om man bara vill ge röda blodkroppar, vilket är det vanligaste.
För att ytterligare förstärka beredskapen utanför sjukhus, finns även möjligheten att ha frystorkad plasma i ambulanser och helikoptrar.
– Produkten efterfrågas i hela världen, särskilt av försvarsmakter. Den har en enklare logistik, behöver inte en kylkedja och kan förvaras i åtminstone två år.
Men bristen är stor. Hittills har frystorkad plasma enbart tillverkats av blodbanker i Tyskland och Frankrike. Nu kommer dock flera produkter som produceras av läkemedelsbolag och som är under godkännande.
– Vi är med och gör studier på frystorkad plasma och utvecklar även nordiska samarbeten.
Om en stor katastrofmedicinsk händelse skulle inträffa fungerar det inte att ringa runt till 20 regioner för leveranser av blod. Agneta Wikman
Agneta Wikman anser att Sverige behöver bättre rutiner för hur vi akut ska kalla in blodgivare och öka kapaciteten vid blodverksamheterna. Men det krävs också en bättre beredskap för hur vi ska säkra tillgången på laboratoriematerial som blodpåsar, blodgruppstester, virusreagens. Och det är bråttom, menar hon.
– Det här är i högsta grad en aktuell fråga, inte minst när Sverige nu gått med i Nato. Vi förväntas bidra med en styrka i baltstaterna och vi kommer vid behov att behöva vara förberedda på att akut leverera blod. Vem som ska ansvara för den nationell planeringen och samordningen är dock fortfarande oklart, trots att det i flera utredningar konstaterats att kris- och katastrofberedskap i hälso- och sjukvården behöver förstärkas och samordnas.
