Från och med den 1 januari 2023 sker förändringar för de tjänstepensionsavtal som omfattar personer anställda i kommun eller region. Utfasningen av KAP-KL inleds och villkoren för vilka som omfattas av AKAP-KL förändras. Låter det krångligt? Lugn, Sjukhusläkaren har pratat med de som har svaren.

• 15 november 2022
• 0
• AV: Anna Sofia Dahl

För den som precis har fått grepp om avtalen KAP-KL och AKAP-KL låter kanske inte förändringar av de samma som en god nyhet.

Men låt oss gå igenom förändringarna steg för steg.

Läs Sjukhusläkarens tidigare pensionstema

För dig som redan idag omfattas av AKAP-KL blir förändringen att avsättningen till din pension ökar med 1,5 procent, det vill säga till 6 procent, för lön upp till 7,5 inkomstbasbelopp och 31,5 procent för lönedelar mellan 7,5 – 30 inkomstbasbelopp.

Ett L för landsting byts mot ett R för regioner, och från och med årsskiftet kommer det alltså att heta AKAP-KR. Åldersgränsen för vilka som omfattas av avtalet tas också bort.

För dig som är född 1985 eller tidigare är huvudregeln att de anställda förs över från KAP-KL till AKAP-KR med den högre pensionsavsättningen. Men – det finns också övergångsbestämmelser som gör att du kan fortsätta intjänande i KAP-KL.

Så låt oss gå direkt till själva kärnbudskapet: fram till årsskiftet är det viktigast att fokusera på hur förutsättningarna ser ut för att omfattas av KAP-KL även efter 31 december 2022.

– Det viktiga är att känna till förutsättningarna för att ligga kvar i KAP-KL om man omfattas av det avtalet idag. Under våren 2023 kan man ta ställning till om man vill fortsätta vara kvar eller om man vill byta till AKAP-KR, men då har man i alla fall den möjligheten. Det vore trist om man själv inte rår över situationen, säger Cecilia Curtelius Larsson, pensions- och försäkringsexpert på OFR, Offentliganställdas förhandlingsråd.

Här kommer därför en checklista för den som vill ligga kvar i KAP-KL:

• Ett säkert kort är att man är anställd över årsskiftet och att man har haft en lön som gör att en livränta för förmånsbestämd pension beräknas 31 december 2022, det vill säga att genomsnittlig  årsinkomst under viss period överstiger 532 500 kronor.
• Du kan också ha varit anställd, och fått en livränta för förmånsbestämd pension beräknad från en anställning inom KR-sektorn, någon gång under perioden 1 oktober 2022 till 31 december 2022, samt att du påbörjar en ny anställning inom KR-sektorn någon gång under perioden 1 januari 2023 till 31 mars 2023.
• En annan väg är att du har en fast månadslön som överstiger 44 375 kronor per den 31 december 2022. Fasta lönetillägg, så som chefstillägg, räknas in. Däremot inte rörliga, så som jour- och beredskapsersättning. Du behöver vara anställd både 31 december 2022 och 1 januari 2023. Det behöver dock inte vara en fast anställning.
• Om du idag arbetar inom privat sektor, men tänker dig ett fortsatt yrkesliv inom KR-sektorn måste du se till att byta arbete till KR-sektorn innan årsskiftet.

Känns det ändå krångligt? Övergångsbestämmelserna kan verka något bökiga, men enligt Cecilia Curtelius Larsson handlar det om att  undvika att förmånsbestämt intjänande avbryts för individen.

– 2022 får inte bli förlorarnas år. Det ska inte vara så att man förlorar på att byta jobb 2022, inte heller så att man förlorar på att inte byta jobb. Därför har vi  fångat upp de som är anställda i sektorn över årsskiftet och har en fast månadslön per den 31 december 2022 som överstiger 44 375 kr. Då spelar det inte någon roll när  man bytt jobb eller om man kommit upp i en lön över 44 375 kronor först i år, som annars kanske hade tjänat på att byta jobb före årsskiftet, säger hon och fortsätter:

– Vi har också dragit lärdom av hur det blev vid skiftet 31 december 1997. Då var man tvungen att vara anställd precis på vissa datum, så vi har  mildrat den stupstocken för de som har livränta för förmånsbestämd pension beräknad någon gång under tiden 1 oktober – 31 december 2022. Om ny anställning påbörjas i sektorn någon gång 1 januari – 31 mars 2023 kan man fortsätta i KAP-KL.

Varför ska man då göra om avtalet? Enligt Pantea Ansari Karlsson, ombudsman på Läkarförbundet, handlar det om att man ska undvika inlåsningseffekter i sektorn.

– Många som ringer till oss vill inte vara bundna i en sektor och då kan tilläggspremierna hjälpa en framåt. Det blir som en slags fallskärm, säger hon.

Så varför sker den här förändringen nu? Sanningen är att rörelsen mot en mer premiebestämd pension och bort från en förmånsbestämd dito egentligen har pågått under en längre tid. Låt oss blicka tillbaka för att få ett bättre grepp om varför det ser ut som det gör idag.

Den allmänna pensionen har funnits i drygt 100 år. Först var det folkpension och senare under 1960-talet kom även ATP som var  förmånsbestämd. Den allmänna pensionen genomgick en stor pensionsreform som trädde ikraft i slutet på 1990-talet. Det blev då en övergång från förmånsbestämt till avgiftsbestämt system, det vill säga att hela livsinkomsten räknas.

– Tjänstepension från arbetsgivarna har utvecklats från 1960-talet. Då handlade det främst om att arbetsgivare månade om arbetstagare som jobbade hos dem ett helt yrkesliv. Det var ganska höga trösklar för att få tjänstepension och avtalen kunde se olika ut på olika arbetsplatser, även inom kommun och region, säger Cecilia Curtelius Larsson.

I slutet av 70-talet kom de första kollektivavtalade pensionslösningarna för kommun och region-sektorn. Då handlade det om en så kallad bruttopension och man såg till pensionens helhet – det skedde med andra ord en samordning mellan den allmänna pensionen och tjänstepensionen.

– Nackdelen med de här gamla avtalen var att det alltid var sista arbetsgivaren som satt med ”Svarte Petter” och fick betala hela pensionskostnaden, även från tidigare arbetsgivare, säger Cecilia Curtelius Larsson.

Även om det då var mer vanligt att man stannade hos en arbetsgivare under en större del av sitt arbetsliv blev bördan för sista arbetsgivaren tung. Inte minst eftersom arbetstagaren dessutom fick tillgodoräkna sig anställningstid från både privat och statlig sektor.

1 januari 1998 kom så PFA, vilket bland annat innebar att man tog bort samordningen mellan den allmänna pensionen, att man inte längre fick tillgodoräkna anställningstid från privat och statlig sektor samt att varje arbetsgivare står för sin del av kostnaden.

– Det var ganska stora förändringar som skedde då. Också att man bara får förmånsbestämd pension för lön som är över viss brytgräns. Det är första gången man inför avgiftsbestämd pension, vilket inte funnits tidigare i kommun- och regionsektorn, säger Cecilia Curtelius Larsson och berättar även att de höga trösklarna för att få tjänstepension successivt togs ned.

Vid samma tid utfasades det förmånsbestämda ATP-systemet inom den allmänna pensionen.

2022 får inte bli förlorarnas år. Cecilia Curtelius Larsson

2006 såg KAP-KL så dagens ljus och även vid den förändringen skedde en rörelse mot att den avgiftsbestämda delen ökade.

Åtta år senare, 2014, kom slutligen AKAP-KL som är helt avgiftsbestämt och gäller för födda 1986 och senare. Från samma tid gäller KAP-KL enbart för födda 1985 och tidigare.

– Det har varit en process och vi har ett helt annat yrkesliv idag där vi hoppar mellan olika sektorer och arbetsgivare. Under tidens gång och i skiftena mellan avtalen har det blivit krångligt med förmånsbestämd pension. Det blir fallgropar och inlåsningseffekter, säger Cecilia Curtelius Larsson och fortsätter:

– Det är många saker som har lett fram till att avgiftsbestämt nu blir huvudregeln. Det blir ett enklare system att förstå och det ska inte finnas fallgropar. Men vid varje skifte behövs övergångsbestämmelser eftersom vi  inte vill riskera pensionsförlust för de som idag har förmånsbestämd pension.