Det svenska sjukvårdssystemet behöver bli mer snabbfotat. Nordiska länder som Danmark, Norge och Finland är snabbare på att identifiera och justera problem. Här har Sverige mycket att lära, menade sjukvårdsminister Acko Ankarberg (KD) under ett Almedalsseminarium arrangerat av Sjukhusläkarna och Chefsföreningen.

• 30 juni 2023
• 2
• AV: Eva Nordin

I Danmark, Norge och även i Finland har diskussionen om fördelarna med en ökad statlig styrning fått tydligt genomslag. I större utsträckning än i Sverige finns även en tydlig medicinsk kompetens i strategiska och operativa ledningsfunktioner på olika nivåer.

Jag uppfattar att de nordiska länderna är mer rörliga i sina styrsystem Acko Ankarberg Johansson, sjukvårdsminister

– Jag uppfattar att de nordiska länderna är mer rörliga i sina styrsystem och att de är snabbare på att fånga upp det som inte fungerar för att sedan förbättra och utveckla vården. Det är viktigt att det finns medicinsk kompetens i lednings- och styrfunktioner för att viktiga prioriteringar ska kunna göras för patienternas bästa. Och ska vi lyckas anpassa oss till den snabba utvecklingen, måste vi våga testa och kanske runda några hörn ibland för att därefter anpassa lagstiftningen, säger Acko Ankarberg Johansson.

Ett sådant exempel är ett projekt vid Skånes universitetssjukhus där personer i behov av akut sjukhusvård i stället kan få vård i hemmet med stöd av mobilt sjukhusteam och dygnet-runt monitorering, ett alternativ till att vara inlagda på en vårdavdelning. Projektet, som är uppskattat av såväl patienter som medarbetare, är dock lite mer snabbfotat än lagstiftningen, menar Acko Ankarberg.

– Plötsligt suddas gränserna ut mellan slutenvård- och vård i hemmet. Men lagstiftningen kring läkemedel för slutenvården, rekvisionsläkemedel, måste då anpassas. I väntan på att det kan ske måste det då finnas utrymme att testa nytt, annars kan vi inte utveckla nya verksamheter.

Det är också viktigt, menade Acko Ankarberg, att initiativen kommer från verksamheterna, de som arbetar i den vardagsnära vården. Medarbetare som vill utvecklas och förändras måste också få möjlighet att pröva nya vägar och arbetssätt.

Tina Crafoord, ordförande för Sveriges läkarförbunds chefsförening, poängterade vikten av att vården genomsyras av ett medicinskt ledarskap för att de bästa prioriteringarna ska kunna göras. Även Acko Ankarberg, menade hon, har valt att utse flera medicinskt sakkunniga medarbetare på sitt departement.

– Allt kokar ned till ledarskapet för att uppnå tydlighet och uthållighet, det är så tydligt när man tittar på de nordiska länderna.

Även det starka fokuset på patienträttigheter och tillgänglighet, i exempelvis Danmark, skiljer Sverige från de nordiska länderna, menade Sofia Palmquist, VD och koncernchef för Aleris, ett privat sjukvårdsföretag med verksamhet i Sverige, Norge och Danmark. Koncernen har cirka 5 000 medarbetare.

Genom att förenkla och hitta nya arbetssätt skulle vi kunna ta bort 50 procent av det vi gör Sofia Palmquist, VD och koncernchef för Aleris

– Det händer mycket i Sverige, men generellt finns det mycket kvar att lära och frigöra i vården. Genom att förenkla och hitta nya arbetssätt skulle vi kunna ta bort 50 procent av det vi gör. I vår skandinaviska verksamhet försöker vi hela tiden lära av varandra och ta tillvara kunskap. Inom varje segment har vi specialitetsråd som leder teamen och kommunicerar kunskap över landsgränserna. Vi har ett managementprogram där multiprofessionella team i nordiska länderna får jobba med konkreta fall för att öka förståelsen och hitta nya sätt.

Datadrivna system som kan visa kvalitetsutfall och effekten av olika insatser och åtgärder, är tillsammans med verksamhetens medarbetare och ett lärande mindset navet i allt förändrings- och utvecklingsarbete, menade Sofia Palmquist.

– Sverige har ju en guldgruva med sina kvalitetsregister som vi bättre kan värdesätta och vidareutveckla. Här finns många möjligheter, inte minst att samarbeta med de nordiska länderna för att kunna rekrytera ännu fler patienter

Elin Karlsson, ordförande för Sjukhusläkarna, lyfte hälso- och sjukvårdslagen, som hon i vissa delar menar är tandlös.

Vi behöver läkare som chefer med mandat att fatta viktiga beslutElin Karlsson, ordförande i Sjukhusläkarna

– Vi behöver läkare som chefer med mandat att fatta viktiga beslut kring hur vi ska prioritera och använda de begränsade resurser vi har på bästa sätt. Men vi har tyvärr en hälso- och sjukvårdslag i Sverige som inte prioriterar medicinskt ledarskap och kvalitet.

I den nu gällande hälso- och sjukvårdsförordningen finns inga särskilda krav på verksamhetschefens yrkesbakgrund. Det saknas en tydlig och sammanhållen beskrivning av verksamhetschefens ansvarsområden och befogenheter när det gäller ledning och vårdens medicinska kvalitet.

– Det står endast att ”någon” ska ansvara för verksamheten, men medicinsk kompetens och kvalitet är högst avgörande i lednings- och styrningsfrågor, säger Elin Karlsson.

Styrningen av vården sker på många olika nivåer, från statligt håll ned till kliniknivå. Det finns dock en otydlighet och stundtals förvirring kring styrningen av vården, menade Acko Ankarberg Johansson.

– Jag har fört samman Socialstyrelsen och SKR. Vi kan inte fortsätta som vi har gjort utan måste rensa, förenkla och tydliggöra mycket av vad vi gör.

I juni tillsatte regeringen en parlamentarisk utredning om ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården. Men, menade Elin Karlsson, statlig styrning får inte bli en jättekoloss som centralt styr.

– Utgångspunkten i hälso- och sjukvården måste vara ett verksamhetsnära ledarskap där den medicinska kompetensen är tydliggjord och en prioriteringsplattform där patientens behov går först.