Ständig vårdplatsbrist – vilka åtgärder krävs?
På Almedalsseminariet ”Ständig vårdplatsbrist- men vårdpersonalens tid ägnas alltför ofta åt onödig administration”, diskuterades frågan om att icke patientnära administration slukar tid och resurser från vårdens kärnverksamhet.
I slutet av maj i år släppte Socialstyrelsen rapporten ”Riktvärden för beläggningsgrad och vårdplatser”. Myndigheten konstaterar att det råder stor och akut brist på vårdplatser på landets sjukhus såväl inom slutenvård som intensivvård.
– Vi har i åratal argumenterat för att det råder brist på bemannade vårdplatser, och äntligen har vi fått gehör från både myndigheter och politiken, säger Elin Karlsson, ordförande för Sjukhusläkarna.
På Almedalsseminariet ”Ständig vårdplatsbrist- men vårdpersonalens tid ägnas alltför ofta åt onödig administration”, diskuterades frågan om att icke patientnära administration slukar tid och resurser från vårdens kärnverksamhet. Vad måste göras?
Vi måste kartlägga och rensa bort onödig administration Ann-Marie Wennberg Larkö, ordförande för Nationella vårdkompetensrådet
– Vi behöver fler vårdplatser, inte minst inom intensivvården, men vi måste också kartlägga och rensa bort onödig administration, vilket vi arbetar för fullt med på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Jag var med och startade Framtidens vårdavdelning, då visade forskning att läkare och sjuksköterskor endast lägger cirka en tredjedel av sin tid på patientnära arbete, säger Ann-Marie Wennberg Larkö sjukhusdirektör för Sahlgrenska universitetssjukhuset samt ordförande för Nationella vårdkompetensrådet.
Läkare lägger i stället en stor del av sin arbetstid på att försöka hantera inflödet av patienter. Alltför ofta tvingas de placera patienter på ej anpassade avdelningar, i korridorer med långt ifrån fullgoda förutsättningar eller skicka hem patienter för tidigt. Det medför lidande för patienterna och en etisk stress för läkarna.
– När platsbristen diskuteras hörs inte sällan synpunkter om bättre bemanning och att fler sjuksköterskor måste anställas. Däremot är det relativt tyst om hur regionerna faktiskt organiserar och använder befintliga resurser, säger Elin Karlsson, ordförande för Sjukhusläkarna.
Ett sedan välkänt problem är att många utskrivningsbara patienter blir kvar på sjukhusen, trots att de inte har behov av slutenvårdens resurser.
– Det är enormt resurskrävande. I mars i år hade Sahlgrenska 1 274 vårddagar med patienter som var utskrivningsklara. Det motsvarar cirka 255 operationer, säger Ann-Marie Wennberg Larkö.
År 2013 publicerade myndigheten Vård- och omsorgsanalysrapporten ”Ur led är tiden”. Några slutsatser var bland annat; Sverige har många läkare per 1 000 invånare och hamnade på plats 3 av 21 länder. Trots det var antalet läkarbesök per invånare och år få och Sverige hamnade på plats 24 av 25 länder.
Sverige utmärkte sig som ett av de länder som har sämst resultat när det gäller upplevelsen av hur mycket tid patienter och läkare har tillsammans Fredrik Lennartsson, tidigare generaldirektör för Vårdanalys
– Då skulle man kunna tänka sig att det finns gott om tid för patientmöten i Sverige, men internationella jämförelser visade motsatsen. Sverige utmärkte sig som ett av de länder som har sämst resultat när det gäller upplevelsen av hur mycket tid patienter och läkare har tillsammans, säger Fredrik Lennartsson, tidigare generaldirektör för Vårdanalys och en av initiativtagarna till rapporten. I dag arbetar han som myndighetschef för vård och omsorg på Sveriges kommuner och regioner, SKR.
I rapporten gav myndigheten fyra förslag på utvecklingsområden för en mer effektiv användning av läkares tid och kompetens: prioritera mellan administrativa krav, utveckla arbetsfördelningen mellan olika yrkesgrupper, förbättra IT-stöden, optimera bemanningen utifrån patienternas behov.
Tio år har gått, vad har hänt?
– Efter rapporten tillsattes utredningen Effektiv vård, men den hade huvudsakligen ett strukturperspektiv. Rapporten å andra sidan hade ett fokus på kliniknivå och ett verksamhetsnära chefskap med bättre verktyg, stöd och förutsättningar för att kunna göra prioriteringar, säger Fredrik Lennartsson.
Det är dock viktigt att inte svepande prata om ”onödig administration”, menade Veronica Magnusson, ordförande för fackförbundet Vision.
– Vi har medicinska sekreterare som är specifikt utbildade för patientnära vårdadministration och som kan avlasta vårdens medarbetare. Ett gott exempel är Sahlgrenska universitetssjukhuset där medicinska sekreterare är en del av vårdteamet. De är rustade för framtidens arbetssätt. Lyssna på dem och ge yrket en skyddad titel, det skulle kunna frigöra mycket tid i vården.
Jonas Holm, överläkare i kirurgi vid Skellefteå lasarett och styrelseledamot i Sjukhusläkarna, betonade betydelsen av att knyta medicinska sekreterare till den vardagsnära vården.
Det är helt vansinnigt att läkare och sjuksköterskor sitter med administrativa uppgifter, som att beställa taxi Jonas Holm, styrelseledamot Sjukhusläkarna
– För att frigöra tid för patienterna har vi anställt medicinska sekreterare på varje vårdavdelning. Det är helt vansinnigt att läkare och sjuksköterskor sitter med administrativa uppgifter, som att beställa taxi och mata in registeruppgifter när det i stället kan skötas av utbildade proffs.
Jonas Holm lyfte även vikten av att som chef vara kliniskt aktiv och närvarande i medarbetares vardag.
– Då ser man problematiken med överbeläggningar och överadministration från medarbetares perspektiv och kan lättare lyfta frågor till en högre ledningsnivå.
Sverige behöver också bli bättre på att skapa nätverk och uppmärksamma samt sprida goda exempel och modeller, menade Jean-Luc af Geijerstam, generaldirektör, Vård- och omsorgsanalys.
– Utgångspunkten måste vara kliniken och det vardagsnära arbetet. Lokal inventering över vad som fungerar respektive fungerar är centralt i ett ledarskap, det fungerar inte att bara titta på produktionssiffror. Sedan måste positiva exempel lyftas och spridas vidare. Här finns jobb att göra.
Klok kirurg chef.