Läkemedel – tyvärr slut i lagret
Bristen på läkemedel är ett allvarligt och växande problem. Patienter med exempelvis typ-1 diabetes eller Addisons sjukdom som behöver livslång behandling med insulin respektive kortisol för sin överlevnad drabbas hårt. Hur ser myndigheter och förskrivare på bristerna inom läkemedelsförsörjningen och vilka lösningar och åtgärder finns?
Frågorna diskuterades under ett fullsatt Almedalsseminarium som arrangerades av Sjukhusläkarna i samarbete med Sveriges industriläkarförening.
Problemen med restnoteringar och bristen på läkemedel har varit kända under flera år och ökar inte bara i Sverige utan även globalt.
Riksrevisionen har i en rapport konstaterat att regeringen och ansvariga myndigheter inte skapat tillräckliga förutsättningar för en välfungerande livs- och läkemedelmedelsförsörjning och att det behövs tydligare mål och ansvarsfördelning.
Björn Eriksson, generaldirektör för Läkemedelsverket, berättade kort om ett nytt regeringsuppdrag att utreda hur rest- och bristsituationen kan hanteras och förebyggas. Myndigheten har under 2023 fått 10 miljoner i anslag för uppdraget.
Det handlar bland annat om att skapa verktyg som ger en tydlig lägesbild Björn Eriksson, generaldirektör för Läkemedelsverket
– Det handlar bland annat om att skapa verktyg som ger en tydlig lägesbild av bristsituationen, hur mycket läkemedel det finns, men också ge förskrivare förslag på alternativa preparat med samma effekt. Vi behöver också jobba mer med rotorsakerna och ha ett nära samarbete på europeisk nivå, inte minst med industrin. Vi behöver även stärka produktionskapaciteten.
För förskrivare är det ett välkommet verktyg. Karin Filipsson, överläkare i endokrinologi vid Lunds universitet och andre vice ordförande för Sjukhusläkarna:
– Vi har en allvarlig kris. Jag sitter varje dag och byter diabetesläkemedel för mina patienter och kan inte följa internationella guidelines. Jag har också patienter med Addisons sjukdom som inte kan producera hormonet kortisol och som behöver tillgång till livslång underhållsbehandling med kortison för sin överlevnad. När det vanliga läkemedlet inte finns tillgängligt får jag som förskrivare försöka jaga ersättningspreparat som inte alltid är listade i Fass. Det är ett stort detektivarbete, tar oerhört mycket tid och är enormt frustrerande.
Shokoufeh Manouchehrpour, gynekolog och överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset samt förste vice ordförande för Sjukhusläkarna, berättade om ung kvinna som opererats för ovarialcancer. Endast 30 år gammal hamnade hon i klimakteriet och var i behov av östrogenbehandling.
Jag blir oerhört ledsen för mina patienters skull Shokoufeh Manouchehrpour, 1:e vice ordförande Sjukhusläkarna
– När hon skulle hämta ut läkemedlet var det restnoterat och det fanns heller ingen prognos för när det skulle vara tillgängligt igen. Inte heller ersättningspreparat fanns tillgängliga. Jag blir oerhört ledsen för mina patienters skull, men det påverkar också mig som förskrivare och även min arbetsmiljö.
Olivia Wigzell, generaldirektör för Socialstyrelsen, menade att bristsituationen tas på största allvar och diskuteras på högsta nivå såväl nationellt som internationellt.
– I slutbetänkande från den statliga utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap som leddes av Åsa Kullgren, finns många bra förslag på vad som behöver göras för att stärka beredskapen och robustheten när det gäller läkemedelsförsörjningen. Vi behöver bland annat bygga upp hållbara läkemedelslager. Även om det finns massor kvar att göra har vi nu en struktur att arbeta efter.
De allvarliga följderna av bristerna inom läkemedelsförsörjningen är inte minst påtagliga när det gäller antibiotika.
Olivia Wigzell lyfte fram Folkhälsomyndighetens pilotstudie om en alternativ ersättningsmodell för att säkerställa tillgängligheten till särskilt medicinskt viktiga antibiotika. Modellen har väckt stort internationellt intresse och innebär att läkemedelsföretag får ersättning för att garantera snabb tillgång till medicinskt kritiska antibiotika vid behov, snarare än att få ersättning för den faktiska försäljningen.
– Jag tror även mycket på att exportera vår svenska Strama-modell till utlandet, det skulle kunna betyda mycket för tillgängligheten i framtiden.
Ann Hermansson professor i öron-näsa-halssjukdomar vid Lunds universitet samt styrelseledamot i Sjukhusläkarna lyfte den växande resistensproblematiken.
När antibiotika med smalare spektrum är restnoterat och läkare tvingas förskriva antibiotika med bredare spektrum påskyndas utvecklingen av antibiotikaresistens.
Ett viktigt skäl till att vi klarat oss väl mot bakteriell resistens är att Sverige har hållit fast vid äldre generika Ann Hermansson, styrelseledamot i Sjukhusläkarna
– Det är inte bara nya, moderna läkemedel som saknas, bristen gäller även gamla generiska trotjänare som amoxicillin, som är ett antibiotikum. Ett viktigt skäl till att vi klarat oss väl mot bakteriell resistens är att Sverige har hållit fast vid äldre generika. Men när även dessa är restnoterade påverkar det förskrivningsmönstret och ökar risken för antibiotikaresistens.
Det finns många olika orsaker till att bristen på läkemedel uppstått, menade Jon Tsai, medicinsk chef för Sanofi Sverige. Det handlar dels om att tillgängligheten till behandlingar ökar globalt och därmed också läkemedelsefterfrågan, dels att aktiva ingredienser i läkemedel tillverkas på ett fåtal ställen.
– När det gäller generikaläkemedel så är den ekonomiska verkligheten för generikaföretagen tuff med små marginaler och resurser. Generellt har dessa företag också sämre verktyg för att säkerställa tillgång till äldre läkemedel. Kanske kan framtida AI-modeller hjälpa till. Satsningar på fler fabriker och ökad produktion är en annan möjlig väg.
Charlotte Petri Gornitzka, generaldirektör för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), underströk att bristen på läkemedel också handlar om att tilliten till institutioner riskerar att försvagas.
– Vi befinner oss i ett säkerhetspolitiskt läge där vi behöver bygga beredskap för ett ännu tuffare säkerhetsläge. Det är viktigt att vi nu i fredstid hittar verktyg och samarbetar kraftfullt, inte minst med industrin, för att bygga lagerhantering och förråd. Vi sneglar bland annat på Finland och försöker hitta lösningar för att poola resurser för framtida behov.
Myndighetsföreträdare för Socialstyrelsen, Läkemedelsverket samt MSB fick även frågan om de som generaldirektörer har fått ett tillräckligt starkt mandat för att hitta lösningar?
Samtliga svarade att de gärna skulle se ett större och starkare mandat.
