• 20 augusti 2018
• 0
• Detta är en debattartikel – innehållet speglar skribentens åsikter, inte Sjukhusläkarens.

Kronisk stress riskerar att påskynda spridningen av cancerceller. Låt oss ta den kunskapen och utforma nya behandlingsterapier och satsa på förebyggande insatser och på att bättre behandla stress hos redan drabbade. Nätverket mot gynekologisk cancer vill att ingen cancerpatient ska utsättas för onödigt lidande!

Det finns ett samband mellan kronisk stress och spridning av dottertumörer, och forskare har fått lovande resultat med blodtryckssänkande läkemedel som kan blockera den onödiga kroniska stressen. Detta har man sett bland annat för bröst- och prostatacancer samt för malignt melanom.

Tack vare denna kunskap kommer vården troligtvis kunna behandla cancerpatienters kroniska stress med blodtryckssänkande läkemedel – och samtidig öka överlevnaden. Blodtryckssänkande läkemedel är några av våra vanligaste och mest kända mediciner utan några större biverkningar.

Cancerpatienter drabbas i högre utsträckning av andra sjukdomar, som hjärtkärlsjukdom och psykisk ohälsa, och cancerpatienter råkar även oftare ut för olycksrelaterade skador. Vi vet även att stress kan öka risken, påskynda och förvärra en cancersjukdom, samt att stress och ångest även innebär en förhöjd risk för många andra folksjukdomar. Forskning visar att svår stress, som ett trauma, kan öka risken för livmoderhalscancer.

Professionen bör inse att många cancerpatienter drabbas av svåra psykologiska besvär, kanske redan så tidigt som vid diagnos, och att allvarliga besvär kan leda till svåra konsekvenser för patienten. Därför bör onkologer och psykologer jobba ihop.

Vården behöver därför bli bättre på att behandla psykologiska besvär hos redan cancerdrabbade patienter. Professionen bör inse att många cancerpatienter drabbas av svåra psykologiska besvär, kanske redan så tidigt som vid diagnos, och att allvarliga besvär kan leda till svåra konsekvenser för patienten. Därför bör onkologer och psykologer jobba ihop.

Vården behöver också arbeta med att minimera händelser som ökar patienters stress, som till exempel långa väntetider, svårighet att få tag på vårdpersonal för att ställa frågor vid oro, oklarhet om behandlingar och om effekter av behandlingar, samt avsaknad av information om vart man vänder sig för att slippa åka till akuten i samband med behandling, men även okunskap om seneffekter och vårdens ibland bristande förmåga att sätta sig in i patientens situation.

Mycket kan förebyggas genom främjande insatser, som att öka kunskapen generellt om risktecken på psykiska besvär – som dålig sömn och minnesstörning – och att sjukvården börjar erbjuda adekvata individanpassade insatser i tid.

Problemet idag är att sjukvården är tillgänglig endast för människor som är allvarligt sjuka. Denna tillgänglighet inkluderar inget helhetsomhändertagande. En av hälso- och sjukvårdens främsta uppgifter borde vara att motverka ohälsa.

Sverige har som medlemsstat i FN förbundit sig att uppnå en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar värld till år 2030. Ett av Agendans delmål, 3.4, ska till 2030 genom förebyggande insatser och behandling främja människors psykiska hälsa och välbefinnande. Nätverket vill därför lyfta upp denna koppling mellan stress och cancer på den politiska agendan; för att öka kunskapen och möjliggöra mer resurser till detta viktiga område som behöver forskas om ytterligare och få mer utrymme i sjukvårdsbudgetar.

Inga cancerpatienter ska lida av onödig stress! Vi hoppas också att, som ett resultat av gedigen forskning inom området, insatser mot allvarlig stress kommer att listas bland Världshälsoorganisationens (WHO) cancerförebyggande hälsoregler.

Vidare läsning:

https://gyncancer.se/2017/10/att-forlora-ett-barn-kan-oka-risken-for-livmoderhalscancer/
https://gyncancer.se/2018/02/mindre-stress-med-blodtryckssankande-medicin-kan-ge-battre-prognos-for-cancerpatienter