”Tillräckligt med vårdplatser är nödvändigt för god vårdkvalitet”

Idag växer vårdköerna och patientsäkerheten hotas på grund av överbeläggningar. Antalet vårdplatser har minskat varje år sedan lång tid tillbaka. Dels beror minskningen på att vårdarbetet förändrats i riktning mot mer dagkirurgi och behandlingar som inte kräver inläggning. Detta är i sig oftast positivt. Men förändringen beror också på att landstingen av personal- och resursskäl minskat antalet vårdplatser. Detta har lett till bristande tillgänglighet, längre köer och att äldre och kroniskt sjuka fått stå tillbaka.
Det är dags att göra en rejäl satsning för att skapa fler vårdplatser. Hög genomsnittlig beläggningsgrad leder till överbeläggningar eller att patienter vårdas på fel avdelning med de medicinska risker detta innebär. Målet måste vara att alla patienter ska få plats på vårdavdelning med rätt medicinsk kompetens. För att nå detta mål behövs fungerande vårdkedjor. På många platser även en utbyggnad av antalet vårdplatser så att det finns tillräckligt med luft i systemet för att klara belastningstoppar.
Vi avsätter 7 miljarder över tre år som kommer fördelas mellan de landsting som i genomsnitt har maximalt 90 procents beläggning under en månad. Vi tror att prestationsbaserade ersättningar är bästa metoden för att uppnå resultat.
Vi vill införa en Vårdplatsgaranti – en prestationsbaserad ersättning som stimulerar arbetssätt som minskar överbeläggningar och ökar antalet vårdplatser.
Vi avsätter 7 miljarder över tre år som kommer fördelas mellan de landsting som i genomsnitt har maximalt 90 procents beläggning under en månad. Vi tror att prestationsbaserade ersättningar är bästa metoden för att uppnå resultat. Ersättningsmodellen styr inte hur man uppnår målet. Landsting/sjukhus är fria att agera efter sina förutsättningar och skapa den samverkan mellan kommun och landsting som är nödvändigt för att uppnå ett gott resultat.
Primärvårdens relativa underdimensionering och bristande tillgänglighet leder till att allt för många patienter med lättare åkommor hamnar på sjukhusens akutmottagningar – trots att de inte behöver sjukhusvård. Vi anser därför att en del av lösningen på vårdplastsbristen handlar om att styra patienter till rätt vårdnivå. På så sätt kan vi frigöra resurser och vårdplatser till patienter med störst behov. Vi avsätter därför 3 miljarder per år för att skala upp primärvården genom mer flexibla öppettider så som kvällar och helger. Men också för att utveckla systemen för att lotsa patienter till rätt vårdnivå genom triagering via en förbättrad 1177 Vårdguiden. Patienter med allvarliga och livshotande tillstånd eller de som av olika skäl saknar förmåga att kontakta vårdguiden via telefon eller digitala kanaler är naturligtvis alltid undantagna kravet på triagering.
Underlag visar att 122 000 vårddygn inom slutenvården skulle kunna undvikas genom en förstärkt hemsjukvård. Vi avsätter därför 6 miljarder per år för att stärka hemsjukvården och dess samarbete med primärvården. En satsning som framför allt ger en tryggare och mer sammanhållen vård för de äldre. Men det frigör också resurser och vårdplatser på sjukhusen som kan riktas till patienter med störst behov.
Slutligen anser vi att det krävs en nationell samordning och långsiktig planering av utbildningsplatser för att klara framtidens kompetensförsörjning inom vård och omsorg – här måste staten ta ledartröjan. Kristdemokraterna har erfarenhet av att förbättra vården som ansvarigt sjukvårdsparti i Alliansregeringen. Vi vill få det förtroendet igen – du ska kunna lita på vården!