”Striden gäller hur mycket en läkare ska arbeta”
– Det jag ville åstadkomma är precis det som de nya EU-direktiven syftar till.
Läkare ska inte ha längre arbetstider än andra i samhället. Det mest hälsosamma och rationella även för läkarkåren är att inte jobba så himla många timmar, därför att läkarna blir utslitna.
Karl-Henrik Lundell menar att striden om jour eller schemaläggning egentligen handlar om hur mycket en läkare ska arbeta.
– Ska läkare ha 40-timmars arbetsveckor eller inte? Det är vad det handlar om, men det är det få som vågar säga, än mindre vågar göra något åt. Det är en alldeles för känslig fråga. Den som tar upp den frågan sätter sig själv i skottgluggen.
Karl-Henrik Lundell tycker att det som genomfördes på barnkliniken i Jönköping blev lyckat.
– Det fanns många kvinnliga underläkare som hade småbarn och som inte orkade arbeta heltid och jour på det sätt vi gjorde. De hade börjat tala om att gå ner till 75 procents arbetstid. Det var då jag kom på idén att om alla istället arbetade 75 procent dagtid och resten jour så kunde vi nyanställa två underläkare och slippa en massa deltidselände och de kvinnliga läkarna kunde behålla sina heltidsanställningar.
– I huvudsak schemalade vi arbete under jourtid där vi visste att vi var i ständig tjänst med säkerhet och det var till kl 21.00, 1men det stora vi gjorde var att ta ut jourkompen i ledighet kontinuerligt på dagtid och göra ett arbetsschema så att alla doktorer fick 40 timmars arbetsvecka. Vissa underläkare arbetade kanske 28 timmar i veckan på vardagarna, men alltid 40 timmar i snitt per vecka.
– Det förväxlades som schemaläggning av jour, men var egentligen schemaläggning av jourkomp, menar Karl-Henrik Lundell. Grundtanken är att räkna ut hur mycket tid som måste frigöras på kontorstid för att möjliggöra ett komplett uttag av jourkomptid.
– Problemet var att varje doktor fick ut mindre pengar i lönekurvertet och det är inte lätt att genomföra förändringar som innebär att läkare tjänar mindre pengar. Därför blev det protester.
Det blev en hård strid om beräkningsperioderna. Vad är din åsikt om den striden?
– Det var ett förhandlingsspel. Det var en fråga som det gick att förhandla om och då ville de fackliga representanterna krama ur några förmåner. Tyvärr fick de order från Läkarförbundet att hålla en strikt linje och inte ge dispenser trots att avtalet medgav det.
– Vi var många som tyckte att det blev lite konstigt när de som hävdade att läkarna skulle ha möjlighet att arbeta 70 timmar i veckan, samtidigt sade att begränsningsperioderna måste vara fyra veckor för att rädda arbetsmiljön, säger Karl-Henrik Lundell.
Diskussionerna går nu heta om hur de nya EU-direktiven ska kunna fungera, men Karl-Henrik Lundell menar att det egentligen inte är något problem.
– Det är bara att se till att jourkompen tas ut i tid och anställa fler läkare, precis som vi gjorde 1994. Det är inget konstigt. Problemet är att många läkare vill arbeta mer än 40 timmar. De vill jobba 50-60 timmar för att tjäna mer pengar.
– På vissa ställen tjänar en läkare lika mycket på jouren som läkaren har i grundlön. Därför har man inte velat lösa frågan för då tjänar man mindre pengar. Landstingen har ju rätt att bestämma arbetstiderna, men läkarna har disponerat frågan genom att man haft läkare som chefer och läkare som lägger scheman och ingen har velat eller kunnat göra intrång i den kulturen eller hegemonin.
Det handlar om mycket pengar, menar Karl-Henrik Lundell.
– Idag betalar vi ut cirka 50 miljoner kronor i jourkompensation i Jönköpings sjukvårdsområde. För de miljonerna hade vi kunnat anställa nästan 100 nya underläkare. Hade vi varit smarta hade vi kortat arbetstiderna för flera år sedan. Vi har ett bra rykte och ligger bra till så vi hade kunnat rekrytera nya doktorer. De hade vi behövt nu när EU-direktiven kommer.
Karl-Henrik Lundell gläds åt de nya EU-direktiven, men är ändå inte odelat optimistisk.
– Jag tror, tyvärr, att det kommer att bli kohandel där man försöker göra vissa delar av direktiven disponibla för avsteg och dispenser. Om man trixar med begränsningsreglerna för arbetstiden och lediga veckor kan man nog fortsätta att arbeta i stort sett som idag, vilket vore väldigt tråkigt, för då sviker man många läkare, framförallt de unga läkarna som vill kombinera läkaryrket med normalt socialt liv och rimlig arbetsmiljö.
Karl- Henrik Lundell kritiserar inte bara Läkarförbundet för att försöka bevara status quo i jourfrågan, han ger också landstingen kritik.
– Man har agerat med någon sorts strutsmentalitet. Jag tycker att det är förfärande att vi ska behöva genomföra de nya arbetstidsreglerna med så dålig planering. Alla har vetat vad som varit på gång, men ingen har satt sig in i frågan och presenterat några lösningar. Det verkar inte finnas någon som har några idéer. Därför står många villrådiga och undrar vad i herrans namn ska vi nu göra.
Karl-Henrik Lundell menar att det är svårt att föra en saklig debatt om jourer och schemaläggning.
– Jag arbetade mycket fackligt förr och satt även med i Läkarförbundets förhandlingsdelegation. Vi fick ett oerhört förmånligt medlingsbud i den avtalsröresle då schemaläggning kom upp första gången för att gå med på principen att schemalägga. Budet innehöll en väldigt mycket bättre ersättning än det sedan blev, men det vägrade man ta, just för rädslan för ordet schemläggning.
– Jag blev förtalad när jag förde fram schemaläggning och det blir de som tar upp frågan idag också. Läkarna som talade positivt om schemaläggning på Chefsföreningens senaste årsmöte framställs nu som avvikare, nästan svikare.
– Den inställningen tror jag att läkarna som kår förlorat mycket på, men hela schemaläggningsbegreppet är ju konstigt. Ett jourschema är schemaläggning av jour. Är man i aktiv tjänst spelar det ingen roll om man kallar den obekväma tiden för jour eller schemalagd tid. Det är bara en lek med ord.
Det finns förslag om att införa system med frivillig jour, kan inte det vara ett alternativ?
– Nej, det tror jag inte på. Man kan inte jobba utanför avtalet i sin egen anställning. Det fungerar inte ansvarsmässigt och anställningsmässigt. Arbetet på obekväm tid är arbetstid, när det är på det egna arbetsstället, oavsett om man kallar det jour.
Om ert försök i Jönköping var så lyckat, varför har inte landstinget sett till att det fått några efterföljare?
– Ja, det är en gåta som så många andra gåtor i den här världen, men ett skäl är nog att det finns många som värnar om en strukturbevarande strategi och den kampen pågår med olika medel, hotbilder, känslor och sakargument. Det finns starka band och tänkandet är oerhört traditionellt. Det är en väldigt intressant värld att försöka ändra saker och ting i. Sedan är det nog få som såg hur jag jagades som vill sätta sig i samma situation.
