Johan Fischer: Outsourca jouren!
Du och Jönköpings lokalförenings ordförande Jens J Jörgensen stoppade arbetsgivarens förslag på omfattande schemaläggningar. Varför?– Arbetsgivaren kunde inte presentera ett fungerande schema. Vi fick sex-sju förslag men inget som gick ihop avtalsmässigt och alla innehöll massor av räknefel. Det som spräckte det hela var begränsningsperioderna. Abetsgivaren ville ha omfattande dispenser och begränsningsperioder på minst ett halvår upp till ett år för att få schemat att gå ihop, men då faller alla övertidsregler, så det kunde vi inte gå med på.
– Grundregeln enligt det centrala avtal som fanns var att ett schema skulle gå ihop på fyra veckor. Vi hade kanske kunnat acceptera två månader, men det gick inte att lösa rent tekniskt på en klinik med 15-17 läkare. Det blev för hoppande och ojämna schema. Till slut gav arbetsgivaren upp.
Rättvisefråga
För facket kom striden i Jönköping inte bara att gälla principer om arbetstidsregler och avtal, säger Johan Fischer. Det blev också en fråga om rättvisa, bland annat mellan mellan yngre och äldre läkare.
– Det egentliga skälet till att man ville ändra jourorganisationen och schemalägga på barnkliniken i Jönköping var att det fanns ett antal specialister som var 40 plus, som var less på att går jour och gjorde revolt. De hade upptäckt att om inget gjordes skulle de bli jourslavar livet ut. Därför hittade man på ett system som underläkarna fick betala.
– Resultatet blev ju också att i den kompromiss som genomfördes fick underläkarna ett tyngre jourlass än de medelålders specialisterna, menar Johan Fischer.
– Det blev ”schemaläggning” till klockan 21.00. Underläkarna fick ta nattpassen och specialisterna gick bakjour. Sedan var det som vanligt. Arbetsgivaren basunerade ut ”schemaläggningen” som en stor seger. Vi tycke inte att det fanns någon anledning att offentligt säga något annat, eftersom resultatet egentligen blev status quo.
Hur ser du på frågan om schemaläggning och jour idag?
– På stora kliniker går det säkert att schemalägga nattetid, men då måste man se till att behålla pengarna i systemet och få till det avtalsmässigt. Dagens avtal säger att de som är jour får dela på pengarna men om man slutar vara jour, exempelvis flyttar eller får beredskap, går pengarna inte över till de nya. Pengarna försvinner alltså med tiden. Det kommer att leda till en kollektiv löneminskning. Det har tyvärr Läkarförbundet inte kört fram och det är inte småpengar det rör sig om.
Johan Fischer tror inte att det finns någon ekonomi i att schemalägga eller att det gagnar patienterna.
– Patientkontinuiteten kommer att bli sämre.
Vad tror du kommer att hända nu när de nya EU-direktiven om 48 timmars veckoarbetsid och 11 timmars dygnsvila ska genomföras?
– Den enda lösningen blir nog att outsourca jouren om man inte vill anställa massor av läkare eller försämra vården.
Mellan klockan 08.00 –17.00 har läkaren en anställningsrock på sig. Efter klockan 17.00 tar läkaren på sig en företagsrock och blir egen företagare. Det förekommer i Norges primärvård. Där kan läkaren vara företag vissa tider under veckan och på dygnet och anställd andra.
Johan Fischer:
– Systemet kostar inte mer pengar och man kommer runt reglerna som begränsar arbetstiden.
Det gör det kanske möjligt att behålla jourerna på de sjukhus som finns idag. Annars är risken stor att jourerna koncentereras till kanske bara ett sjukhus per län och det tror jag inte att varken patienter eller doktorer vill.
– Outsourcing ger också ett väldigt flexibelt system. Den som vill vara jour kan vara det och den som inte vill gå jour kan avstå. Det är ju så att livet växlar. Under vissa perioder vill man arbeta mycket och under andra mindre.
