Vem kan tänka sig att flyga med piloter som inte är utbildade på den senaste flygplanstypen? – Det är ju en fullständigt absurd tanke. Ingen vill heller möta sjukvårdspersonal som inte har hängt med i senaste kunskapsutvecklingen. Men vi riskerar att hamna där om inte fortbildningsfrågan tas på allvar, sa professor Ann Hermansson, ledamot i Sjukhusläkarna under ett Almedalsseminarium.

• 25 juni 2025
• 1
• AV: Eva Nordin

Under ett panelsamtal som arrangerades av Sjukhusläkarna och Svenska Distriktsläkarföreningen diskuterades frågan om hur man ska slå vakt om läkares fortbildning i svensk sjukvård.

Seminariet inleddes av utredaren Harriet Wallberg som i juni lämnade över betänkandet ”Stärkt patientsäkerhet genom rätt kompetens” till regeringen.

Hon redogjorde kortfattat för utredningen och förslaget om att vårdpersonalens rätt till fortbildning ska regleras i lag och följas upp i den årliga patientsäkerhetsberättelsen. En längre intervju med Harriet Wallberg och utredningens förslag kan du läsa här.

Utredningens förslag togs positivt emot av panelens politiker.

– Jag blev så glad när utredningen tillsattes. Det är en bra utredningen som kommer att få en stor påverkan på såväl arbetsmiljön som patientsäkerheten, sa Lina Nordquist (L), ledamot i socialutskottet.

Hon fick medhåll av Karin Sundin (S), även hon ledamot i socialutskottet.

– Utredningen tar ett helhetsgrepp om ett tydligt problem som vi har levt med länge. Utmaningen blir dock att prioritera fortbildning i en sjukvård med höga produktionskrav. Den utmaningen finns ju kvar. Därför behövs ett systematiskt fortbildningsarbete som också kan följas upp.

Men hur ska ni politiker ta hand om utredningen och se till att det blir verkstad? undrade Elin Karlsson, moderator och ordförande för Sjukhusläkarna.

– Utredningen får inte bli en trädgårdstidning. Efter att utredningen varit ute på remiss och sedan sammanställts ska riksdagen ta ställning. Den här processen måste gå snabbt. Jag tror att de övergripande budskapen kommer att gå igenom. Det är högst svårt att tro att någon röstar emot att vi ska ha välutbildad hälso- och sjukvårdspersonal, sa Lina Nordquist (L).

Thomas Lindén, avdelningschef för kunskapsstyrning på Socialstyrelsen, var nöjd med att anslaget i betänkandet handlar om patientsäkerhet. Han lyfte även fram kostnaderna och lidandet för alla fall av felbehandlade patienter på grund av att hälso- och sjukvårdspersonal haft bristande kompetens.

– Det går inte att sluta fylla bilen med bränsle och sedan tro att det ska gå att köra ändå. Det måste vara vårdgivarens ansvar vid rekryteringar och i den dagliga verksamheten att se till att vårdpersonalen har den kompetens som krävs.

Daniel Moberg, sekreterare i Distriktsläkarföreningen och till vardags distriktsläkare, liknade fortbildning vid ett cykelhjul med ekrar som ska bära sjukvården. Men utan underhåll slutar hjulet att rulla.

– Det är på samma sätt i sjukvården, vi måste följa med i tidens utveckling och slå vakt om rätten till fortbildning. Nu hoppas jag att vi får mer av cykelverkstad och mindre av löst snack. Det måste också från vårdgivarens sida skapas förutsättningar för fortbildning. Tyvärr avstår många medarbetare från fortbildning av lojalitet för patienterna och vårdproduktionen.

Ann Hermansson, professor i öron-näs- och halssjukdomar och ledamot i Sjukhusläkarna, skulle gärna vilja se att omfattningen av och tillgången till fortbildning följs upp på ett liknande sätt som idag görs av ST-läkares specialistutbildning. Förslaget fick rungande applåder av åhörarna.

– Det finns ingen översyn alls i dag av fortbildning för läkare. Jag tycker att det vore bra om det infördes en fortbildningsmodell som liknar SPUR-inspektioner för ST-läkare.

Går det att mäta och är det önskvärt att försöka sätta siffror på om patientsäkerheten ökar om vårdpersonal får tillgång till fortbildning i tillräcklig omfattning?

– Vissa saker är bloody obvious. Vi behöver inte bevisa att fortbildning är bra, det är så uppenbart. I stället för att gräva ned oss i administrativa mätmetoder och statistik bör vi snarare diskutera vilken form av fortbildning vi ska ha, sa Ann Hermansson.

Det är bevisat i forskning vilka tydliga vinster och kompetenshöjande effekter som satsningar på fortbildning för med sig, menade Harriet Wallberg.

– Men på grund av att det finns så många så kallade confounding factors, förväxlings- och störfunktioner, är det svårare att hitta studier som uppskattar fortbildningens effekter på patienter och patientsäkerhet.

Och det är ju inte möjligt att göra randomiserade studier, inflikade moderatorn Elin Karlsson och fick publiken att fnissa.

Harriet Wallberg avrundade seminariet med en förhoppning om att betänkandet nu röstas igenom i riksdagen.

– Jag lyssnade på sjukvårdsministern tidigare idag som sa att människor följer lagar. Jag hoppas att hon har rätt. Nu är det viktigt att förtydligande bestämmelser om fortbildning förs in i patientsäkerhetslagen.