Sjukhusläkarna: Svensk sjukvård behöver en nollvision

– Ingen ska dö på grund av vårdplatsbrist i Sverige. Det är fullständigt oacceptabelt, säger Elin Karlsson när hon får ordet under inledningen av Sjukhusläkarnas panelsamtal i Almedalen.

Hon lyfter också fram tidningen Sjukhusläkarens granskning Vårdplatsbristen dödar, som genom en analys av samtliga lex Maria-ärenden som inkom till IVO under 2023 visade hur brist på vårdplatser, resursbrist eller personalbrist bidrog till att 100 personer dog det aktuella året.

– I många aspekter har vi en vård i världsklass men det här är inte världsklass. Det saknas ett systematiskt helhetsgrepp. Man analyserar inte det här strukturerat som det ser ut idag. Vi vill se ett strukturerat arbete, partiöverskridande överenskommelser och en nollvision, där man hittar problemen och åtgärdar dem, säger Elin Karlsson.

Björn Eriksson, generaldirektör på Socialstyrelsen, berättar att myndigheten har arbetat aktivt med frågan sedan 2023 när man fick det i uppdrag av politiken.

– 1860 vårdplatser har vi konstaterat att det saknas inom vården just nu. Sedan 2023 har antalet vårdplatser minskat ytterligare vilket både är farligt och dumt. Det är också ojämlikt över landet. Den här orättvisan är något som vi måste göra något åt, säger han.

Agnes Lindvall, utredare på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, har en liknande bild.

– Vi ser att det är ett ansträngt läge när det kommer till vårdplatserna. Det leder till ökad dödlighet men också att patienterna upplever sig mindre trygga. Vårdplatsbrist drabbar även ett vanligt vårdbesök och leder till följdeffekter för andra delar av vården som kommunerna till exempel. Vi fortsätter titta på detta men i delrapporten konstaterar vi att det är ett utmanande läge för både patienterna, regionerna och kommunerna, säger hon.

Carl-Johan Schiller (KD) oppositionsregionråd i Region Stockholm, tycker att förslaget om en nollvision för dödsfall orsakade av vårdplatsbrist är bra.

– Det hade varit väldigt bra med en nollvision precis som ni säger. Då kan vi jobba mot det tillsammans och lägga politiken lite åt sidan. 13 000 sjuksköterskor har lämnat vården. Tänkt om vi kunde få åtminstone hälften av dem att komma tillbaka. Det hade gjort stor skillnad för antalet vårdplatser.

Björn Eriksson anser att vårdplatsfrågan är lite för lågt prioriterad inom vården idag.

– Jönköping, Kalmar och Gotland är de enda som klarar vårdplatssituationen i dagsläget –  medan andra tappar, säger han.

Samtalsledaren Göran Hägglund ställer frågan till panelen hur man ska kunna ändra situationen och Sjukhusläkarnas Elin Karlsson ber om ordet:

– Ofta pratar vi om att man saknar personal inom sjukvården men det vi egentligen saknar är personal som jobbar med patienter. Varför prioriterar vi papper framför patienter? Vi måste skapa oss en sjukvård där man orkar jobba kvar och där man kan göra en karriär och där det anses viktigt att ta hand om patienter. För det är vårt kärnuppdrag, säger hon.

Björn Eriksson betonar att man på Socialstyrelsen inte tar ställning i sådana här frågor.

– Men när vi får i uppdrag att vara konkreta så har vi ett mål att verka mot. Det underlättar vårt arbete väldigt mycket, säger han.

Henrik Olofsson, regionråd för sjukvårdspartiet i Region Gävleborg, sitter i publiken och ber om ordet.

– Det måste få konsekvenser för regionerna när man har för få vårdplatser. Där måste man vara betydligt hårdare från statligt håll. Annars blir det ingen skillnad, säger han.

Elin Karlsson lyfter förändringskraften som fanns under pandemin och tycker att man borde dra lärdomar av den även i den här frågan.

– Varför kom så många in och jobbade då? Jo, det var väldigt professionsdrivet och vi hade ett tydligt medicinskt ledarskap. Vi inom vården måste få se nyttan av det vi gör. Känns arbetet meningsfullt då jobbar fler inom vården. Man måste satsa på kärnan i vården, säger hon.