"Jag är stolt över att Sjukhusläkarna stadigt under många år ägnat kraft åt klimatfrågan. Detta trots att en och annan inom organisationen ifrågasatt detta då de anser att problemet ligger för långt från det kärnfackliga och att kraften i de frågorna riskerar att försvagas av för breda eller många engagemang i övrigt", skriver Bengt von Zur-Mühlen, förste vice ordförande för Sjukhusläkarna.

• 09 december 2022
• 2
• AV: Bengt von Zur-Mühlen

Andra grupperingar i samhället ser klimatfrågan ur ett helt annat perspektiv och klimataktivister, vissa numera dömda för sabotage och inte bara ohörsamhet, har tagit till radikala (över)grepp för att försöka rädda planeten.

Vi får allt ha många strängar på vår lyra i dessa orostider med ett så bottenlöst onödigt bullrande krig i Europa och när Jina Amini fått mullorna att dallra i öst.

Till att börja med kan man ifrågasätta om klimatfrågan måhända ändå kan anses vara kärnfacklig då den inom en livstid kan ha betydande inverkan på folkhälsan även här i Norden. Farhågan är att värmeböljor och då särskilt för äldre hjärtkärlsjuka nordbor med bristande erfarenhet av att hantera hetta kan få stora konsekvenser. Förorenat dricksvatten när nederbörden ökar och avloppen svämmar över kan leda till omfattande epidemier. När klimatzoner förflyttas förändras sjukdomspanoramat med risk för fler vektorburna sjukdomar och längre pollensäsonger. Det finns många fler exempel.

Sämre folkhälsa leder till ökad sjukdomsbörda av en övermäktig omfattning med inverkan på arbetsmiljö och etisk stress om resurserna blir bristfälliga och prioriteringarna många.

Inte är det läge att killgissa när hotbilden med storm, skyfall, extremhetta, värmebölja, skogsbränder, missväxt, översvämningar ligger i den ena vågskålen och känns som överväldigande.

Jag anser att Sjukhusläkarna vill, kan och ska vara aktiva i klimatdebatten. Bengt von Zur-Mühlen, förste vice ordförande Sjukhusläkarna

Sannolikt kommer dessutom de redan mest utsatta i ett globalt perspektiv att drabbas hårdast. Till detta kommer inverkan på ekosystemen där otaliga växt- och djurarter riskerar att dö ut.

I den andra vågskålen står ekonomisk utveckling, befolkningsökning, bekvämlighet, resande, lyx, slöseri och överflöd. Å andra sidan kan klimatsmarta investeringar vara minst lika lönsamma på sikt och leda till en fortsatt men också hållbar utveckling.

Läkarkåren kan med bärkraft av sitt kunnande och inflytande dra sitt strå till folkhälsoarbetet. Man kan verka i sin egen omgivning, lokalt, regionalt, nationellt eller globalt. Vi har flera internationella läkarorganisationer som ökat sitt klimatengagemang på senare år. Enskilda läkare eller läkarorganisationer kan bidra till saklig information, ändrade förskrivningsmönster, rationella flöden, kosthållning, resor, val av materiel och utrustning, återbruk och riktade investeringar med mera.

Redaktionen har till detta nummer fångat upp några läkare och forskare som berömvärt tagit olika grepp i klimatdebatten. Först ut på mattan tar ordföranden för Läkaresällskapet, Tobias Alfvén, ett livgrepp om frågan och berättar hur man som kliniker kan ta sig an kunskapsläget. Näst ut med en flygande mara berättar professor och njurläkare Peter Stenvinkel om hur klimatet påverkar hälsoläget och hur antalet njursjuka ökat. Professor i infektionssjukdomar Birgitta Evengård redogör för vad som händer när glaciärerna smälter och hur det påverkar bakterier, zoonoser och infektionssjukdomar.

Läkarkåren kan med bärkraft av sitt kunnande och inflytande dra sitt strå till folkhälsoarbetet. Bengt von Zur-Mühlen

Professor Liselotte Schäfer Elinder redogör för vinsterna med att ställa om till en mer klimatsmart och växtbaserad kost, både för hälsans och klimatets skull. Ordet går sedan till Johan Kuylenstierna, tidigare ordförande för Klimatpolitiska rådet och en av Sveriges mest framstående klimatexperter.

Redaktionen har gjort några nedslag i verkligheten med skyddsvallen kring Centralsjukhuset i Karlstad, operationssalar i Skåne, regionernas klimatarbete och hur man kan hålla nere förbrukningen av engångsartiklar.

Slutligen hoppas vi att klimatmotståendet hamnar i parterre när ordförande i Läkare för miljön Maria Wolodarski tar tar greppet om klimat och hälsa i sista ronden.

Jag anser att Sjukhusläkarna vill, kan och ska vara aktiva i klimatdebatten. I klimatstrejkers tidevarv skanderas ”Tomma ord och mera prat räddar inte vårt klimat”, men med kännedom om Sjukhusläkarens läsekrets är jag en varm anhängare av ordets makt.

Detta vinternummer av Sjukhusläkaren kommer nu när temperaturen är närmare 40 än trettiosju komma fem och på ”läkarvis” stärker det klimatdebatten med en saklig framställan och kan med visdomsord i vintermörkret bidra till en mindre tyst vår. Läkare är bra på att få febern att gå ner för räkning.