Chefläkarna: Otillräcklig medicinsk kompetens i sjukhusledningen
31 procent av chefläkarna anser att den medicinska kompetensen i sjukhusledningen helt eller delvis är otillräcklig – något som riskerar att gå ut över patientsäkerhet och vårdkvalitet. Det visar Sjukhusläkarens enkät till samtliga chefläkare på landets sjukhus.
”Det kan få betydande negativa konsekvenser för vårdkvaliteten” och ”risk att det fattas beslut utan medicinsk förståelse för konsekvenserna på både kort och lång sikt”. Det är två av kommentarerna från de chefläkare som svarade nej på frågan om den medicinska kompetensen i ledningen på deras sjukhus är tillräcklig.
Och de är inte ensamma om att ha noterat en bristande medicinsk kompetens i ledningen på sitt sjukhus. Totalt svarade 12 procent av chefläkarna nej och 19 procent delvis på frågan om den medicinska kompetensen i ledningen ansågs tillräcklig. Med andra ord tycker drygt var tredje chefläkare att den medicinska kompetensen i ledningen lämnar övrigt att önska.
En av de svarande uttryckte till och med att chefläkaren riskerar att bli ”gisslan” som ständig medlem i sjukhusledningen när det gäller vissa beslut som exempelvis personalneddragningar. Detta då övriga i sjukhusledningen inte besitter tillräcklig kompetens för att förstå de fulla konsekvenserna av besluten.
På frågan om vilka frågor som tydligast behöver medicinsk kompetens för att kunna hanteras på ett bra sätt lyfte flera av de svarande chefläkarna ekonomiska sparkrav. Detta för att inte besluten ska påverka patientsäkerheten negativt. Även medicinskt omhändertagande, prioriteringar, bemanningsprinciper och ställningstagande i samband med särskilda medicinska händelser som stora trauman och epidemier lyftes som frågor där den medicinska kompetensen ansågs särskilt viktig.
På frågan om den medicinska kompetensen i ledningen har minskat under den senaste femårsperioden svarade 22 procent av respondenterna ja, medan nio procent svarade vet ej och övriga nej.
En av de svarande chefläkarna är Agneta Larsson som har haft en tjänst som chefläkare i Region Gävleborg sedan 2016. Hon hör till dem som tycker att den medicinska professionen och de medicinska frågorna med tiden har fått allt mindre utrymme i sjukvårdsorganisationerna runt om i landet.
– Jag skulle säga att det är relativt vanligt numera att till exempel verksamhetschefer med beslutsmandat visserligen har en rådgivare med medicinsk kompetens, men de saknar den många gånger själva. Det är en bild som jag både har sett själv och som jag har fått till mig via kollegorna i chefläkarnätverket, säger hon.
Jämfört med på 80-talet, när Agneta Larsson var i början av sin karriär, är skillnaderna i inflytande för professionen stora, konstaterar hon.
– Då pratade vi i princip bara om medicinska frågor – aldrig om ekonomi eller andra saker runt omkring. Det handlade uteslutande om diagnostik och medicinska möjligheter. Det fokuset var förstås ensidigt men idag är det många andra frågor som gradvis på något sätt har blivit lika viktiga och som har fått samma tyngd – som hälsoekonomi och omvårdnad, säger hon.
Det fokuset var förstås ensidigt men idag är det många andra frågor som gradvis på något sätt har blivit lika viktiga Agneta Larsson, chefläkare Region Gävleborg
Riskerna med att det medicinska perspektivet inte är lika centralt i sjukvården längre är flera, menar Agneta Larsson.
– Hela sjukvårdsorganisationen är ju till för att vi ska hjälpa patienter och då är det ju så att om vi har en utbildning som ger den högsta medicinska kompetensen – då måste vi lita på att det är den vi ska lita på. Sedan är det självklart en mängd saker runt omkring som påverkar som omvårdnad med mera. Men den medicinska delen tappar vi ofta bort, säger hon.
Ett bra exempel är fall i hemmet, menar Agneta Larsson. Runt det har det byggts upp en mängd förebyggande åtgärder inne på sjukhusen som i princip bara handlar om omvårdnad.
– Vi bedömer risken för nya fall, går in med stödfunktioner, omvårdnadsrutiner och hjälpmedel och så vidare. Allt det här är bra – men det rent medicinska tänker vi inte jättemycket på. När patienten har ramlat och fått en fraktur sätts till exempel ofta alla mediciner ut inför operationen och efteråt får patienten tillbaka allihop på en gång med full effekt samtidigt som man ska upp och gå och mobilisera. Att flera mediciner har yrsel och blodtrycksfall som biverkan glöms helt bort.
Frågor kring om medicinerna kanske borde trappas upp försiktigt eller om vissa preparat borde bytas ut i samband med ett fall blir därför sällan aktuella, menar Agneta Larsson.
– Det medicinska hamnar helt enkelt sist i kön eller kommer som en liten touche i slutet när alla andra beslut redan är fattade. Då blir det inte en särskilt bra utveckling av vården, anser jag.
Agneta Larsson har också noterat en skepsis överlag mot att släppa fram den medicinska professionen – av rädsla för att den då blir för stark.
Pendeln har slagit över helt och det har blivit för mycket åt andra hållet
– Självklart ska inte läkarna vara helt maktfullkomliga men den situation som har uppstått nu är inte heller bra. Pendeln har slagit över helt och det har blivit för mycket åt andra hållet. Det är bra att Magnus Gisslén har lyft den här frågan och att det han har sagt har fått genomslag. Det är viktigt att den som har gått en dyrbar medicinsk utbildning får inflytande över det område man har expertkunskap om. Den här frågan måste behandlas seriöst framåt.
Marie Ekberg, som är chefläkare i Region Skåne, har också besvarat enkäten. Hon anser visserligen att den medicinska kompetensen i den egna ledningen på SUS och Ystad sjukhus är tillräcklig, men ser flera risker för de sjukhus i landet där det brister.
– Det är stora risker med det eftersom sjukhusledningen har till uppgift att prioritera, resurssätta och fördela. Om man då inte har tillräcklig medicinsk kompetens och inte har de här frågorna fullt ut klart för sig – hur ska man då kunna följa Hälso- och sjukvårdslagen? Jag skulle säga att det i slutändan kokar ner till just det.
Marie Ekberg tycker dock att det är viktigt att läkarna förhåller sig ödmjukt i frågan för att nå framgång och på sikt stärka den medicinska kompetensen i sjukvården.
– Vi behöver titta oss själva i spegeln och ställa oss frågan – hur kan vi själva bidra till att stärka den medicinska kompetensen på vår arbetsplats. Har vi ett gott ledarskap med bra arbetsklimat där vi delar med oss av vår kunskap på ett schysst sätt? Är vi hyggliga och respektfulla mot dem som är satta att leda? Först då kan vi åstadkomma en positiv förändring.
Kräftgången började när Jan Carlsson, VD på SAS, hävdade ”att man behöver inte vara pilot för att leda SAS”. Så kanske det är? SAS är ett vinstdrivande företag. Men, vi i sjukvården ska inte skapa vinst i pengar. Tvärtom, vi ska göra av med rätt mycket pengar för att hjälpa våra medmänniskor. Och självklart ska vi göra det så bra och kostnadseffektivt som möjligt, vilket kräver högsta medicinska kompetens. Amatörer göre sig icke besvär annat än som rådgivare!
Hej, jag är överläkare och har gått ledarskap utbildning. Trots att jag har stor intresse för ledarskap och sökt intensivt många lediga jobb som ledare inom regionen så fick jag bara negativa svar, nästan alltid p g a jag saknar erfarenhet. Även på min egen arbetsplats sökte jag innan sommaren en ledig tjänst men trots att jag hade kunskap och medicinska ansvaret som krävdes för rollen, då föredrog man att anställa en chef som kom utanför organisationen, som inte kan verksamheten, inte har kunskap inom branschen och absolut inte medicinskt ansvar för det, men som hade lite erfarenhet från tidigare roll. Vill påpeka att det finns två avdelningschefer hos oss och en verksamhetschef men ingen har medicinsk bakgrund/kunskap eller medicinskt ansvar. Alla chefer som finns idag inom regionen/sjukhuset (oavsett läkare eller icke läkare) har börjat någon gång och någonstans utan erfarenhet, de har fått denna chans av någon som hade förtroende i dem, men det verkar nästan omöjligt nu att få en tjänst inom ledning oavsett om det nu är ”biträdande avdelningschef” eller avdelningschef, verksamhetschef o s v. Jag frågade HR personalen som var involverad i rekrytering om hur kan man börja då i en roll som chef (t o m efter en jätte bra utbildning), om man inte får en chans någon gång??? Ingen som kan svara på det…synd att det är så få läkare som är intresserade av ledarskap men ännu mer synd är det när man är läkare, t o m utbildad inom ledarskap, men inte får chansen. mvh, DT