EU:s arbetsdirektiv om dygnsvilan har skapat en rad olika problem för många verksamheter på landets sjukhus. Men hur ser representanter från läkarförbund i andra europeiska länder på saken?

• 17 september 2025
• 0
• AV: Kristina Wallin

Alessandra Spedicato, ordförande för FEMS, den europeiska organisationen för anställda läkare:

“Vi anser inte att direktivet är anpassat för arbetet på sjukhus, speciellt som vi behöver lösningar för att klara personalbristen som finns i nästan alla länder. Direktivet är som en ram, där tavlan fattas. Vi vill att begränsningarna för arbetspassen följs, och att ingen ska jobba 24 timmar i sträck, även om det delvis handlar om jourtid. EU-domen Marzak, där det fastslogs att jourtid, om man snabbt måste tillbaka till sin arbetsplats, måste räknas som arbetstid. FEMS anser inte att det ska vara möjligt att få dispenser för det.

Arbetet som läkare med skiftjobb bör anses vara extra ansträngande. Vi anser att det ska ge dessa läkare möjlighet att gå i pension tidigare än andra yrkesgrupper. Jag vet att vi läkare inte är så medvetna om det, men jobba långa arbetspass är farligt för hälsan. Dessutom är risken för felbedömningar betydligt större vid långa arbetspass.”

Anna Zibellini, förhandlingschef på finska läkarförbundet:

“Arbetstidsdirektivet har påverkat Finlands arbetstidslagstiftning. Den ändrade arbetstidslagen har påverkat läkarnas arbetstider och viloperioder. Läkarnas arbetstid per vecka är redan mycket hög, så arbetstidsdirektivet har fungerat som ett skydd för läkarna.

Det fanns en del problem i början. Läkarna var tvungna att vänja sig vid de nya viloreglerna. Det var svårt för läkarna att förstå att de måste ta dygnsvila och inte kan arbeta 24-skift. Eftersom det är möjligt att avvika från arbetstidslagen genom kollektivavtal har vi en bestämmelse som nu tillåter 24-timmarspass, så länge de får tre timmars sömn under natten. Detta möjliggör också långa arbetspass för de läkare som vill arbeta på detta sätt.

Vi är nu nöjda med arbetstidsreglerna och vill inte ha några förändringar. Läkarna har lärt sig att ta ut sin ledighet, så vi tycker att systemet fungerar.”

Susanne Wammen, ordförande för danska specialläkarförbundet, FAS:

“Den danska läkarföreningen har inte arbetat för att få direktivet om tidsregistrering infört i dansk lag, men nu är det här, och vi ser positivt på det. Först och främst för att hög arbetspress är ett stort arbetsmiljöproblem för landets överläkare.

Vi har hittills inte hört talas om några problem på sjukhusen till följd av direktivet. Men vi står inför en stor utmaning: En av fyra läkare arbetar mer än 50 timmar i veckan, och i genomsnitt arbetar de 44,2 timmar. En betydande andel överskrider alltså gränsen i direktivet, och majoriteten ligger mycket nära gränsen, delvis på grund av att det råder stor brist på specialistläkare.

Vi har nått en överenskommelse med arbetsgivarna i danska regioner om ett så kallat ”opt-out”-system, vilket innebär att en konsult frivilligt kan välja att avvika från 48-timmarsregeln. Vi har gjort detta eftersom vi inser att många överläkare ibland vill arbeta mer än 48 timmar, och eftersom vi inser att det skulle kunna orsaka problem, särskilt i områden med stor brist på specialistläkare, om möjligheten till opt-out inte fanns. Det är avgörande för oss att opt-out-avtalen är frivilliga och att seniora läkare kan dra sig ur dem om de inte vill fortsätta att arbeta så mycket.

Vi har några olösta frågor med arbetsgivarna som härrör från direktivet och 48-timmarsregeln. Vi har inte kommit överens om vilka grupper som omfattas av direktivet. Huvudfrågan är om överläkare och seniora konsulter generellt ska undantas. I den danska läkarföreningen anser vi inte att dessa grupper kan undantas generellt. Dessutom arbetar regionerna fortfarande med att sätta upp system som medarbetarna kan använda för att registrera sin arbetstid, och vi behöver fortfarande komma överens med regionerna om individuella tolkningar av hur jourtid från hemmet ska beräknas.”

Pierino di Silverio, ordförande för ANAAO – Assomedica, Italien:

“Vi har kämpat sedan 2007 för att alla skulle få rätt till elva timmars ledighet per dygn. 2014 fick vi en lag här i Italien som gav oss den rätten. För oss finns det stora risker med för långa arbetspass, både för läkarnas egen hälsa och för patientsäkerheten. När lagen kom behövdes en period av anpassning på de italienska sjukhusen, eftersom hela organisationen av arbetstiden förändrades, även avtalsmässigt.

Än i dag följer inte alla sjukhus och sjukvårdsområden lagen om rätt till ledighet. Det har inneburit för oss som läkarorganisation att vi varit, och är, tvungna till överklaganden och skriftliga varningar, för att lagen ska bli efterföljd.”

Ole Johan Bakke, ordförande för CPME, den europeiska paraplyorganisationen för nationella läkarförbund:

“Alltför lång arbetstid och för lite vila kan innebära stora risker för läkares välbefinnande, och kan leda till burnout och lägre patientsäkerhet. Det kan även göra att läkaryrket förlorar sin attraktionskraft för de yngre generationerna, och allt fler yngre läkare lämnar redan yrket.

Även om arbetstidsdirektivet sätter minimum standard för viloperioder, arbetstid och ledighet, så är det fortfarande inte alla som följer det. CPME vill att både EU och nationella myndigheter kontrollerar att direktivet verkligen efterföljs, och gör allt för att läkare ska få vettiga arbetstider, med tillräckliga raster och ledig tid.”

Hans-Jörg Freese, talesperson för tyska fackförbundet Marburger Bund: 

“Direktivet är en viktig lag som hjälpte oss mycket att slåss för bättre arbetsvillkor för läkare i Tyskland. Det skapade inga större problem, skiften lades helt enkelt om för att passa direktivet. Vi kommer inte att arbeta för en revision av direktivet, speciellt som vi inte ser några större möjligheter att införa förbättringar för anställda läkare, som till exempel att möjligheten till dispenser försvinner. Tvärtom anser vi en omförhandling av direktivet skulle riskera att föra med sig att hälso- och säkerhetsstandard för läkare skulle sjunka.

Vi har förhandlat fram kollektiva överenskommelser som följer direktivet och tyska lagar. Läkare som arbetar på kommunala sjukhus skriver under ett avtal som ger dem möjlighet att arbeta i genomsnitt 56 timmar per vecka. Det är möjligt genom att det görs ett undantag från direktivet och att alla timmar över 48 enbart får vara jourtid. Samma regler om max 48 timmars arbetstid gäller för alla sjukhusläkare. Vi arbetar hårt med att få ner den avtalsenliga arbetstiden, eftersom 90 procent av våra medlemmar vill det.

Även om vi klarar att erbjuda hälsovård 24/7 inom direktivets ramar, så anser vi att det är tydligt att Tyskland behöver fler läkare. Förbundet kräver fler utbildningsplatser och bättre möjligheter för utländska läkare att komma till Tyskland för att arbeta.”

Jorge Curiel, ansvarig för hälsovårdsaspekter på spanska förbundet CESM:

“Direktivet var ett steg framåt när det gäller skyddet av arbetstagarnas hälsa. Det behöver dock vidareutvecklas och uppdateras i förhållande till den aktuella situationen och de sociala behoven. Det behövs någon som utvärderar och granskar genomförandet, särskilt inom de offentliga förvaltningarna i de olika medlemsstaterna.

På de offentliga sjukhusen i Spanien har det inte orsakat några problem med arbetsscheman, eftersom hälsoministeriet och hälsovårdsmyndigheterna systematiskt underlåter att följa direktivet.
Problemen uppstår när en läkare kräver att det skall tillämpas och tvingas och hotas att avstå från sin rätt. När en yrkesutövare hävdar sin rätt till tillämpning av direktivet slutar det ofta med ett domstolsbeslut och att rätten endast gäller honom eller henne. Resten av personalen fortsätter att arbeta i strid med direktivet.
Den enda möjliga förändringen är att skapa överstatliga kontrollorgan för att kontrollera tillämpningen av gemenskapsdirektiven i varje medlemsstat, särskilt i offentliga förvaltningar, eftersom de agerar ostraffat under skydd av sina regeringar.”