Så har Sjukhusläkarnas motioner förändrats det senaste decenniet

I två dagar ska Läkarförbundets politik och arbete stötas och blötas under årets fullmäktigemöte. Sammanlagt ska 34 motioner behandlas – 16 stycken under rubriken Läkares ställning och villkor, nio under Forskning och utbildning samt nio inom området Sjukvårdspolitik – där Sjukhusläkarna står bakom fem av dem. Bland annat vill föreningen att förbundet ska arbeta för att läkare ska få schemalagd tid till administration, för rätten till rätt tjänstegrad och för rätt lön.

Men på vilket sätt skiljer sig årets motioner från de 75 som Sjukhusläkarna tagit strid för de senaste tio åren? Sjukhusläkaren bad AI-verktyget ChatGPT att analysera samtliga motioner och beskriva utvecklingen. Svaret var att det skett en tydlig förflyttning ”från vetenskap och struktur till människan och trygghet – och vidare till makt, ekonomi och inflytande”.

Elin Karlsson, ordförande för Sjukhusläkarna, säger att hon känner igen den förflyttning som ChatGPT presenterar och att analysen sätter fingret på vilka frågor som varit viktiga att få till ett arbete kring i varje given stund.

Tycker du att det går att se en spegling i hur klimatet för er som läkare har utvecklats under samma period?

– Där vi är nu visar tydligt på den negativa spiral vi är inne i, med en medicinsk kompetens som marginaliseras och en minskad autonomi för läkare. Tidigare lyfte vi stora övergripande frågor, men nu är vi i en situation där vi nästan måste försvara möjligheten att vara just läkare och lägga tiden på frågor som handlar om att vi ska kunna göra vårt jobb på ett bra sätt. Till exempel måste vi få avsatt tid till den patientrelaterade administrationen, som vi måste göra själva. Att det saknas signalerar att läkare schemaläggs för hårt och detaljstyrs över dagen. Det visar också den minskade autonomin där vi själva får ta ansvar för att lägga upp en fungerande dag som ger patienterna den bästa vården.

– Sjukhusläkarnas mål är att motionera om det som är viktig för medlemmarna. Nu när alltför många medlemmar inte får lön och tjänstetitel efter kompetens och ansvar eller får arbetsdagen att gå ihop blir motionerna mer fokuserade på rollen som läkare, istället för att lyfta blicken och skriva mer övergripande på samma sätt som för tio år sedan.

Om tio år, vilken förflyttning hoppas du då att det går att se i Sjukhusläkarnas motioner från idag?

– Jag hoppas att vi i våra motioner då tydligt visar att vi har lämnat frågan om dimensioneringen av vården. Vi har inte skrivit någon motion om vårdplatser i år, även om problemet fortfarande är enormt, men frågan finns nu med på den politiska nationella agendan på ett annat sätt och då hoppas jag att vi kommer få verkstad där. Jag hoppas också att det är självklart att läkare är de som leder vården och att vi inte måste kämpa med den frågan längre.

– Så förhoppningsvis är vi åter tillbaka på en övergripande nivå med mer framåtsyftande frågor. Där digitaliseringen och AI är naturliga del i vardagen, där vi jobbar med journalsystem som är sömlösa och där vi kan fortsätta kämpa för att patienten ska få så bra vård så när som möjligt över hela landet.

Och om du är mer realistisk då, vilka frågor tror du kommer att vara på tapeten de kommande tio åren?

– Jag tror att vi kommer att behöva fortsätta driva frågan om styrningen av vården och tillgången till vård över hela landet. En annan stor utmaning är att vi i sjukvården både behöver spetskompetens och samtidigt ha kvar bredden. Sen måste vi få till en fungerande sjukvård, samtidigt som personalen har ett fungerande arbetsliv.

– Jag tror, och hoppas, att etiken också är en av de stora frågorna. I och med den utveckling vi ser inom sjukvården, både när det gäller personuppgifter och insamling av stora mängder data såväl som utvecklingen av genteknikens möjligheter så måste vi bibehålla fokus på etiken.

Du är också nominerad till posten som förste vice ordförande för Läkarförbundet. Vilka frågor tycker du borde få mer plats i förbundets arbete jämfört med idag?

– Jag tycker att vi på allvar måste ta tag i sjukvårdens struktur – där man behöver ta ett ordentligt omtag. Vi har beslutsprocesser som är ineffektiva, vi har en stor administrativ överbyggnad och ett minskat administrativt stöd. Man behöver verkligen gå back to basic och prioritera vården, titta bara på förändringskraften från professionen som vi såg under pandemin. Vi behöver ha fokus på vården både idag och imorgon, och vi behöver göra en revision för att kunna sätta fingret på var det är fel, för att vi sen ska kunna fokusera på rätt saker. Högkvalitativ vård nu och imorgon är gynnsamt både för patientsäkerheten och för läkares arbetsmiljö. Vi måste också arbeta för att ansvar ska värdesättas. Parallellt med detta måste vi ta ett krafttag för löneutvecklingen under hela karriären. Vi behöver stå upp för våra yngre kollegors löner, lönesätts de för lågt så påverkar det på sikt hela kårens löneutveckling. Det mest extrema är vittnesmål om hur lön på första sommarvikariatet som underläkare understiger den man skulle få som undersköterska.