Debatt

Ska en besparing på en procent få avgöra skillnaden mellan liv och död?

Det går att både utveckla och avveckla vård inom olika delar men någonstans är det helt enkelt inte patientsäkert med ytterligare nedläggningar på Sollefteå sjukhus. Det skriver Lars Rocksén, vice ordförande i Läkarförbundet och ledamot i Sjukhusläkarna.

Återigen är verksamheten vid Sollefteå sjukhus under lupp. En utredning som genomförts på uppdrag av politiken analyserade tre huvudspår:

1. Fortsätta med nuvarande verksamhet, 2. Återöppna akut kirurgi och BB och 3. Avveckla all verksamhet.

Resultatet som presenterades nyligen var att de förordade ett fjärde alternativ som innebär omfattande förändringar.

I förslaget stängs den nuvarande elektiva operationsverksamheten, den medicinska och den elektivt ortopediska avdelningen samt de IVA/IMA platser som idag finns på sjukhuset. Istället föreslås det att öppna 12 geriatriska vårdplatser och 3-5 medicinska observationsplatser. Akuten föreslås hålla öppet 07-21 eftersom majoriteten av patienter kommer då.

Genom att göra detta kommer de fram till att regionen kan spara 70 miljoner kronor vilket motsvarar ca 1% av kostnaden för vård i regionen.

I beräkningarna saknas stora delar av de kostnadsökningar som tillförs ett ökat uppdrag inom andra delar av akutkedjan. Personalkostnader inom transportverksamhet eller på andra akutmottagningar finns inte med. Kostnadsökningar för att utöka operationskapacitet på andra orter saknas och kostnaden för att öppna fler vårdplatser är gravt underskattad. Tidigare nedmontering av vård har snarare ökat kostnaderna vilket i sig inte är överraskande eftersom den överkapaciteten att ta emot ett större uppdrag saknas.

Istället är det dyrare när personalen får ännu fler patienter att hantera i en situation som redan är tung. Snarare är det ju så att både Socialstyrelsen och IVO har noterat att det saknas kapacitet med de överbeläggningar, utlokaliseringar och snabba utskrivningar som sker dagligen på landets sjukhus.

Paradoxen att den beskriver antalet akuta fall som så litet att det snarast kan bortses från kompletteras med bedömningen att det blir patientsäkrare för befolkningen Lars Rocksén

Det finns mycket att säga om utredningen. Paradoxen att den beskriver antalet akuta fall som så litet att det snarast kan bortses från kompletteras med bedömningen att det blir patientsäkrare för befolkningen eftersom övriga sjukhus får vårda fler patienter.

Avsaknaden av möjlighet att ens stabilisera patienters livsuppehållande funktioner nämns inte. Det här gäller relativt stora patientgrupper som hjärtinfarkter, stroke och sepsis som kan komma in dygnets alla timmar.

Patienterna ska transporteras utan säker andning eller cirkulation i 10 till 15 mil innan de kommer fram till ett sjukhus där möjligheten att stabilisera finns. Den som någon gång arbetat eller ens befunnit sig i en ambulans vet hur begränsad möjligheten är att göra något alls under transporten.

Jag arbetar på ett sjukhus och träffar relativt ofta patienter där den medicinska bedömningen får stå tillbaka för resursbrist, oftast vårdplatsbrist, vid närliggande sjukhus. Vår bedömning är att patienten omedelbart måste få plats men trots det fördröjs handläggningen och andra instanser hänvisar oss att söka vidare i andra delar av landet. Ibland krävs långa transporter och fördröjning i timmar som kan vara direkt livsavgörande.

Det går att organisera vård på många sätt. Det går att både utveckla och avveckla vård inom olika delar men någonstans är det helt enkelt inte patientsäkert med ytterligare nedläggningar. IVO har visat att sedan akut kirurgi avvecklades vid Sollefteå sjukhus har det funnits flera patientfall där patienter har farit illa och dödsfall har förekommit. Patienter drabbas varje dag av ett stor lidande under orimligt långa transporter för rutinbehandlingar som absolut borde kunna administreras närmare. Det är inte acceptabelt och ett land som Sverige har resurser att skapa en trygg vård för alla innevånare.

Det är inte acceptabelt och ett land som Sverige har resurser att skapa en trygg vård för alla innevånare

Idag läggs gigantiska summor i mångmiljardklassen på projekt inom ramen för kunskapsstyrningen som initierats av regionerna för att skapa en ”jämlik vård”. Även Region Västernorrland stoltserar med att vara aktiva deltagare i dessa projekt. Den bästa åtgärden för att säkra jämlik vård är inte ett stort administrativt pappersberg som kräver kontinuerlig uppdatering. Betydligt bättre skulle vara att säkra landets akutsjukhus och skapa trygghet hos både personal och patienter att det finns akut hjälp att få när den medicinska bedömningen kräver det. Det ska vara rimligt avstånd till akutmottagningar för alla i landet och när man når fram till en akutmottagning ska det finnas möjlighet till fortsatt vård.

I Sollefteå handlar en orimligt optimistisk kostnadsminskning på 1% om skillnaden mellan liv eller död. Vi kan bättre.

Lars Rocksén
Vice ordförande i Läkarförbundet och ledamot i Sjukhusläkarna.

Vill du debattera? Skicka ditt inlägg till debatt@sjukhuslakaren.se

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Sjukhusläkaren

Nyheter, debatter & reportage från sjukhusvärlden

Prenumerera