Varför satsar inte arbetsgivare mer på den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, OSA, när vinsterna är så många? Trots att den har stor betydelse för hälsa, ekonomi och framtidens kompetensförsörjning, prioriteras inte OSA-frågorna av arbetsgivare i vården.

• 13 oktober 2025
• 0
• AV: Eva Nordin

Det menar Malin Cato, projektledare för ett hållbart arbetsliv på Arbetsmiljöverket. I en kommande rapport som väntas publiceras under senhösten har hon analyserat över 500 inspektioner av akutsjukhus samt barn- och ungdomspsykiatrin, vuxenpsykiatrin och vårdcentraler som gjordes mellan 2022 och 2024.

– Vi har under flera år fått signaler från vården om att bristerna i arbetsmiljön inte åtgärdas. På många håll har man svårt att behålla personal och anmälningarna till oss handlar om överbeläggningar och en alltför hög arbetsbelastning och personalbrist, säger Malin Cato.

Under inspektionerna fick arbetsgivare på bland annat 70 sjukhus redogöra för hur man undersöker organisatorisk och social arbetsmiljö, riskbedömer och vidtar åtgärder när det gäller arbetsbelastning, balans mellan krav och resurser, tillräcklig återhämtning mellan och under arbetspass, brist på kompetens och brist på personal.

– Vi kan tydligt se att det krävs mer kunskapsstöd för chefer om vad som menas med organisatorisk och social arbetsmiljö. Förhoppningen är att rapporten ska lyfta fram och tydliggöra de föreskrifter som reglerar den organisatoriska och sociala arbetsmiljön och leda till diskussioner om hur man på ett mer effektivt och hållbart sätt kan implementera OSA-arbetet på ett strukturerat och systematiskt sätt i vården.

Ohälsosam arbetsbelastning, konflikter och kränkande särbehandling har blivit alltmer uppmärksammat på många arbetsplatser. Men trots att det sedan 2015 finns en föreskrift för organisatorisk och social arbetsmiljö har utvärderingar visat att exempelvis chefer, HR-avdelningar och skyddsombud upplever att det finns utmaningar med att tillämpa föreskriften och ett behov av stöd för implementering.

– Systematiskt arbetsmiljöarbete kräver kunskap, men också tid och uppföljning. Det räcker inte att identifiera risker, göra åtgärder och skriva handlingsplaner, dessa måste även implementeras, följas upp och utvärderas. Men mycket kan hända på vägen som gör att OSA-arbetet inte prioriteras, som exempelvis omorganisationer, nya chefer, nya budgetbeslut, neddragningar och förflyttningar av resurser.

På uppdrag av Arbetsmiljöverket har Institutet för stressmedicin utvärderat användningen av Arbetsmiljöverkets föreskrift för organisatorisk och social arbetsmiljö och vilka utmaningar som finns att tillämpa föreskriften i praktiken.

I en nyutkommen rapport (april 2025) – Hinder för verksamma åtgärder– arbetsgivares arbete med organisatorisk och social arbetsmiljö och varför obalans mellan krav och resurser inte åtgärdas– identifieras 10 hinder för verksamma åtgärder för att åtgärda ohälsosam belastning.

– Det är en viktig rapport som vi har med oss i vårt fortsatta arbete och som bekräftar det vi tidigare sett i våra inspektioner, att det inte finns tillräckligt med kunskap i alla led kring vad som är organisatorisk och social arbetsmiljö och hur man kan arbeta med dessa frågor. Det saknas även på många håll system för att hantera OSA-frågor på rätt nivå, vilket gör att viktiga beslut inte genomsyrar alla delar av organisationen. I stället läggs ofta ansvaret på chefer och individer längst ut i organisationen som inte alltid har mandat att fatta beslut om krav och resurser eller hur stor personalgruppen ska vara. Dessa frågor måste då föras upp i högre ledningsnivåer, säger Malin Cato.

En hälsosam och god organisatorisk arbetsmiljö hänger nära samman med en hållbar kompetensförsörjning. Den demografiska utvecklingen och en allt äldre befolkning ökar belastningen på hälso- och sjukvården och riskerar att försvåra möjligheterna till en hållbar rekrytering.

– Det finns så många vinster med att systematiskt arbeta med OSA-frågorna för att uppnå en bra balans mellan krav och resurser och en rimlig arbetsbelastning. Man behåller personal och kompetens, trycker ned sjukfrånvaron och medarbetare slipper gå ned på deltid för att orka jobba. Och rent ekonomiskt är det av oerhört stor betydelse.

Malin Cato hoppas att den kommande rapporten även hamnar högt på den politiska agendan och att beslutsfattare sätter sig in i resultaten, slutsatser och diskussioner om hinder, verksamma åtgärder och vinster.

– I de inspektioner vi gjort har vi sett att politiker långt ifrån är medvetna om sitt ansvar som arbetsgivare. Alla skulle vinna på rejäla satsningar på en god och hållbar organisatorisk och social arbetsmiljö. Det är en förutsättning för att verksamheter ska kunna leverera en hållbar hälso- och sjukvård och omsorg av hög kvalitet.