ALMEDALEN 2022
WEBB-TV: Hur ska vårdköerna kunna kortas om ingen sätter fart?
Långa vårdköer har präglat den svenska vården sedan 1960-talet. Det har gjorts otaliga försök att korta dem men hittills har inga åtgärder fått avsedd verkan. Tvärtom blir köerna allt längre år från år. Vad kan staten och regionerna göra och vad kan Sverige lära av Danmark?
Artikeln ingår i temat Almedalen 2022Vid ett Almedalsseminarium som arrangerades av Sjukhusläkarna medverkade Gunilla Gunnarsson, tidigare ordförande för Tillgänglighetsdelegationen. Hon lyfte några av förslagen i utredningen som syftar till att öka tillgängligheten och minska vårdköerna. Betänkandet är nu ute på remiss.
När politiker gör förändringar för att korta vårdköerna, men det blir tvärtom kallas det ett politiskt misslyckade. I internationell akademisk litteratur kallas det ”public policy failure”.
Det framgår att Sverige haft vårdköer sedan 1960-talet och att de förvärrats trots politiska ingrepp. Politiker och de rådgivare eller offentliga tjänstemän som ska stå för sakkunskap har uppenbarligen inte den kompetensen lika lite som våra politiker.
Vem har kompetensen förutom vården själv? Lagändringar föregås av statliga utredningar och en del måste då ha beretts den vägen. Det måste då saknats relevant kompetens där också. Genomgående i det svenska utredningsväsendet är att det inte finns adekvata konsekvensutredningar utförda innan ändringar genomförs. Den kritiken har Sverige fått av OECD, utan att göra något åt det under decennier.