VITALIS

Vitalis i korthet: Ledarskap, robotar och utbildning

Betydelsen av tydliga medicinska mål i förändringsarbete, robotar som underlättar vardagen för läkare och driver utvecklingen framåt, fortbildning för vårdpersonal och fortsatta etiska diskussioner kring DNA-användning. Här är ett urval med korta referat från e-hälsokonferensen Vitalis utbud.

Under rubriken ”Det nya normala” – eller kanske snarare ”Det nya normala?” – diskuterade företrädare för fackförbund, regioner, kommuner, myndigheter och företag om och på vilket sätt framtidens vård och omsorg blev tillgänglig i förtid under våren, samt vad som bör göras härnäst.

Tina Crafoord, ledamot i Läkarförbundets styrelse och ordförande i förbundets chefsförening, resonerade kring hur medarbetare tenderar att välkomna förändring när ledarskapet formulerar tydliga mål med medicinskt fokus.

– Under våren har det blivit tydligt hur alla – läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, arbetsterapeuter – har mobiliserat. Trots att man har ändrat rutiner, ibland flera gånger om dagen, har alla accepterat det, säger hon.

– Som ledare måste man vara tydlig med var vi ska och varför vi ska dit – då ökar sannolikheten att medarbetarna vill följa med. Vi måste sätta medicinska mål och låta våra medarbetare hitta lösningar att nå målen.

Thomas Lindén, avdelningschef på Socialstyrelsen, ventilerade att Sverige överlag har hanterat coronakrisen ganska bra. Samtidigt har behovet av bättre nationella strukturer och samordning blivit tydligt.

– Det är frustrerande att det har funnits information redan före krisen om vad som måste göras, men trots påpekanden år efter år har det inte gjorts. Det handlar, förutom om bättre beredskap, bland annat om handledning, utbildning och samordning av resurser.

Vid ett seminarium under konferensen behandlades hur robotar och artificiell intelligens kan komma att påverka morgondagens kompetenser och arbetsuppgifter. Johan Gustafsson, vd på teknikföretaget Visiba Group AB, framhöll att AI:s huvudsakliga uppgift är att komplettera läkare och annan vårdpersonal.

Systemet letar efter saker som kan ha missats. Fredrik Holmberg, läkare och systemutvecklare

Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna och förste vice ordförande för Läkarförbundet, betonade på liknande sätt att det återstår arbete innan robotar faktiskt utvecklar och förbättrar exempelvis diagnostiken. AI ska driva utvecklingen framåt, inte vara lika bra som den mest kompetenta människan. Kombinationen av välutbildad personal och effektiva robotar är något att se fram emot, resonerar hon.

Fredrik Holmberg, läkare och systemutvecklare.

Under Vitalis presenterades mjukvaruroboten Alma, som Sjukhusläkaren tidigare har berättat om. Läkarassistenten Alma varnar, påminner och förenklar arbetet för läkare, inte minst genom att leta efter potentiellt farliga kombinationer hos en patients provsvar, diagnoser och läkemedel i den elektroniska journalen.

Enligt Fredrik Holmberg, läkare och systemutvecklare, erbjuder systemet en helhetslösning, som både sparar tid för personalen och stärker patientsäkerheten.

– Systemet letar efter saker som kan ha missats, säger han.

Karin Båtelson lyfter fram betydelsen av att utveckla system som verkligen är till hjälp för läkare, som ser till att läkare får den information som de behöver ha kopplat till den aktuella patienten. Annorlunda uttryckt: System som är både en kollega och en sekreterare.

– Vi lägger oerhört mycket tid till spillo med att söka information, på dåliga sökfunktioner och på att logga in och ut i olika system, säger hon.

Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna.

Frågan om DNA-testning som rutin när man föds i framtiden stod på schemat på ett seminarium på onsdagsförmiddagen. Anders Ekholm, senior rådgivare vid Institutet för framtidsstudier, var en av paneldeltagarna som vägde riskerna med att samla in stora datamängder (exempelvis risken att data hamnar i fel händer), med den uppenbara nyttan, till exempel möjligheterna att tidigt upptäcka allvarlig sjukdom och välja rätt behandling.

På seminariet diskuterades vikten av att det i sammanhanget å ena sidan finns tillräckligt med tid och resurser till forskning och utveckling, å andra sidan att den etiska diskussionen kring DNA-användning fortsätter. Riskerna måste tas på allvar, framhöll flera i panelen, och den stora potentialen med att använda patientdata måste hanteras på ett säkert sätt.

– Vill folk dela med sig av data? Ja, det är mycket som tyder på det. Olika undersökningar som har ställt frågor till människor om de vill dela med sig av data till forskning har visat att uppemot 80–90 procent kan tänka sig att göra det, säger Anders Ekholm.

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera