• 05 september 2011
• 1
• AV: Anna-Lena Bengtsson

Patologi är ett av de hetaste utvecklingsområdena inom sjukvården just nu och bara i början av en digitalisering. Bristen på patologer, teknikutvecklingen och patologins alltmera centrala roll i cancerbehandlingen snabbar upp förändringstakten. Den virtuella tekniken kommer att förändra patologens roll precis som den gjort för röntgenläkarna, tror Anders Persson.

Tekniken gör det möjligt att både ta prover från tumörer och att dela upp det i tunnare skikt än vad läkare klarar av, läsa av och markera avvikelser.
Men det handlar inte om att datorn ska ersätta läkaren utan att läkaren med stöd av datorn gör ett mycket bättre resultat än vad bara doktorn gör, konstaterar han.

– Tekniken kan användas till att visa prover på ett nytt sätt, kvalitetssäkra och att lagra dem. Läkarens roll blir mer att kontrollera och följa processen via datorn förklarar han.

Hittar sådant ögonen inte hinner se

Han hänvisar till studier där CAD-program används inom röntgen och som med hjälp av små pilar pekar ut avvikelser i bilden.

– Det gör att vi röntgenologer kan hitta sådant vi annars aldrig skulle hinna med att se vid granskning av den stora mängd bilder som datorn går igenom vid mammografi, tjocktarms- och lungcancer.

Han berättar att den digitala röntgentekniken som nu är godkänd av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA ses som en viktig kvalitetsindikator inom vården i USA. De kliniker som inte tillämpar digital röntgen får helt enkelt inte några patienter längre, berättar Anders Persson.

Kalmar är världsledande

Den enorma datamängden med högupplösta bilder som används inom patologin har hittills varit det stora hindret när det gäller att scanna in mikroskopipreparat digitalt. Men Anders Persson menar att nu är det möjligt och ser en snabb utveckling av specialistområdet framför sig de närmaste 5-10 åren. Som en förebild inom området pekar han ut Sten Thorstenson, medicinsk chef vid avdelningen för klinisk patologi- och diag­nostiskt centrum, vid Länssjukhuset i Kalmar som världsledande inom området.

Som Sjukhusläkaren tidigare berättat, började Länssjukhuset i Kalmar använda sig av telepatologi redan 1999 för att kunna bedöma preparat under pågående operation i samarbetet med Västerviks sjukhus.

Till att börja med användes tekniken främst för frys­snitt vid bisköldkörtel och sentinel node. Men sedan 2008 arbetar man med digital rutindiagnostik inom hispatologi, där man granskar vävnadsprover.

– De har visat att det är möjligt att tillämpa bredbandstekniken i patologins tjänst. Utvecklingen ligger bara runt hörnet och Sverige ligger längst fram, konstaterar Anders Persson.

Ett eftersatt område inom patologin är obduktioner av patienter som avlider på sjukhus. I dag obduceras endast 5 procent av dessa patienter på grund av bristen på patologer och av ekonomiska skäl.

Anders Persson menar att de virtuella obduktioner som rättsläkare i dag använder vid obduktion av mord­offer också skulle kunna användas för att fastställa dödsorsak för avlidna på sjukhus.

– Vi vet att hälften av de dödsattester som skrivs på sjukhus är felaktiga, det har studier visat.

Det här menar Anders Persson får konsekvenser för hela sjukvården. Socialstyrelsens dödsorsaksregister bygger på vad sjukhusen uppger som dödsorsak och det registret styr idag mycket av resurstilldelningen och utvecklingen inom vården, konstaterar han.

Fakta: Möjligheter med virtuell obduktion
För att undersöka hela kroppen hos den avlidne med virtuell teknik används tredimensionella bilder. Dessa förs in i ett virtuellt obduktionsbord där kroppen kan granskas i hög upplösning, från helkroppsbilder till ner till 0,2-millimeters nivå inne i den avlidna patientens organ. Därmed finns stora möjligheter att se vad personen drabbats av, exempelvis i organ som hjärta, lever njurar och hjärna.