Nyhetsarkiv

Vinnare och förlorare på nya ALF-avtalet

För universitetsorterna är det särskilt två nyheter i ALF-avtalet som kommer att påverka verksamheten: Införandet av begreppet universitetssjukvård och och kvalitetsersättningen.

– Universitetssjukvård är inte en speciell form av sjukvård utan ett konglomerat av aktiviteter som kännetecknas av hög kvalitet, tydligt uttalade FoU-uppdrag från högsta politiska nivå och en innovativ kultur, sa Bengt Norrving på dagens frukostmöte om ALF-avtalet på Läkarförbundet.

– Det här innebär bland annat att universiteten måste släppas in och ta en aktiv del av styrningen i verksamheter med en annan huvudman. Man ska exempelvis inte utbilda studenter i vårdmiljöer som inte levererar bra kvalitet.

Inte hela universitetssjukhuset

Den nya definitionen innebär att även sjukvård utanför universitetssjukhusen inkluderas. Men också att delar av universitetssjukhusens egen verksamhet kan komma att exkluderas från tilldelningen av ALF-medel. Bland deltagarna på frukostmötet nämndes till och med begreppet ”auktorisering av universitetssjukvård”.

– I Stockholm kanske det är rimligt att 85 procent av resurserna går till Karolinska, med tanke på volymen forskning. Men frågar du mig så hoppas jag att inte all verksamhet på universitetssjukhusen a priori blir universitetssjukvård, sa Bengt Norrving.

Det centrala ALF-avtalet blir nu utgångspunkt för regionala avtal i landsting och regioner med universitetssjukhus. Diskussionen om vad som ska anses ingå i begreppet universitetssjukvård får föras vidare där, och i den nationella styrgrupp som ska följa och utvärdera ALF-medlen de kommande åren.

Kvalitetsersättning

Den nya kvalitetsersättning som införs baseras för åren 2016-2018 helt på bibliometriska mätningar, men andelen höjs successivt från 10 procent år 2016 till 15 procent år 2018. Från år 2019 ska 20 procent fördelas, då efter en ny kvalitetsmodell som åtminstone till en del baseras på peer review.

Konsekvensen blir inte bara att universitetsorter som kammar hem många bibliometriska poäng får en större andel av ALF-medlen utan också att beloppen justeras varje år.

– Det avtal som löper nu har ingen dynamik utan innebär enbart överlämnande av resurser. Nu ska den nationella styrgruppen kontinuerigt utvärdera forskningen och omfördela resurser.

Den nationella styrgruppen ska vara partssammansatt av representanter för regeringen (social- och utbildningsdepartementen) och för landsting och regioner (troligen FoU-chefer).

Ny modell från 2019

Styrgruppen ansvarar för att ta fram den nya kvalitetsmodell som ska börja gälla från år 2019. Enligt Bengt Norrving kan det, om modellen läggs upp son i exempelvis USA och Storbritannien, bli en kombination av peer review och bibliometri.

Vetenskapsrådet (VR) har uppdraget att utforma en liknande kvalitetsmodell för den nationella forskningspolitiken, men inget är i dagsläget sagt om samordning mellan VR och den nationella styrgruppen för ALF.

Bengt Norrving betonade flera gånger hur olika förutsättningarna är på de olika universitetsorterna. Därför kan de regionala avtalen behöva utformas på olika sätt.

– Utvärderingen ska kunna ske mer på resultat än på avtalens utformning. För att ge mindre regioner rättvisa behöver man se till hur bra forskningen är givet de resurser man har.

Sjukhusläkaren har tidigare beskrivit huvuddragen i det nya ALF-avtalet.

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera