Vilka vallöften vill ni se?

Region Skåne

Björn Gunnarsson, ordförande Helsingborg:

Det främsta löftet jag hade velat se är ”återställning av sjukhusbudget”. Men helst tom ”realökning av budget”. I flera år har man skurit mer och mer i vår budget. Det har gått från att man dragit in möjlighet till personalfester och externa konferenser till att man nu måste vara ytterst restriktiv vid att boka fysiska möten för lokalhyra (som vi ju ändå betalar). Man försöker minska på admintid/utbildning för att kunna ha färre läkare igång samtidigt och man räknar tom på förbrukningen av pennor – det är absurt. Varenda nyanställning ska vakansprövas, trots att vi alla vet att vi egentligen har för lite vårdpersonal.

Varenda år påpekar man att man ökar budget, men iom man ökar mindre än kostnadsökningen i samhället så måste vi spara. (I år fick vi 1,8% mer än förra året, men bara läkarnas löner stiger ju med 3%). I Skåne döljer man det dock i att säga att man ökar sjukvårdsbudgeten med 3,5%, men av den klumpen budgeterar man ju för den nya förvaltningen ”Nära vård” som nästan bara ska ha en gigantisk administration anställd. Vårdpersonalen ska lånas från andra förvaltningar. Det kommer ju också nya dyra behandlingar som kan göra stor skillnad för somliga. Så vi ska göra mer för mindre, men man vägrar höja regionskatten.

Karin Filipsson, ordförande Lund:

• Att stoppa Millennium (helst dock långt innan valet som gemensamt beslut oavsett parti-tillhörighet) och initiera en grundlig utredning för att få ett system som är användarvänligt.

• Satsa på medarbetarna i vården så de väljer att stanna kvar. Att byta ut personal hela tiden kostar jättemycket.

• Verka för ett ökat fokus på kontinuitet inom specialistvården för patienterna. Patienter med kroniska sjukdomar ska ha en läkare som det vet är ”sin” läkare inom en enhet. Detta sparar tid för både patient och vårdpersonal.

• Sedan får jag väl också lägga till en fungerande primärvård, för då underlättar ju detta även för sjukhusläkare. Följa upp hur mycket Nära vård kostar och vad som blir bättre med denna omorganisation.

• Kloka administrativa val för att optimera vårdpersonalens arbete.

• En rimlig budget för sjukvården så att man kan komma ifrån den eviga diskussionen om att hela tiden bara prata om hur vi kan spara pengar istället för att prata om hur vi ska utveckla sjukvården.

Rofida Ghazvinian, ordförande Malmö:

• Att politiker lovar att satsa på fler vårdplatser, så att patienter får vård i tid och vårdpersonalen får rimliga arbetsvillkor.

• Att politiker lovar att trygga kompetensförsörjningen av läkare genom att säkerställa tillräckligt många AT-, BT- och ST-tjänster i hela landet.

• Att politiker lovar att specialistläkare ges möjlighet till kontinuerlig fortbildning, så att vården håller hög medicinsk kvalitet över tid.

• Att politiker lovar en verklig och långsiktig satsning på klinisk forskning som stärker både patientnytta och vårdens utveckling.

• Att politiker lovar att högsta medicinska kompetens ska genomsyra alla nivåer av ledning och styrning inom hälso- och sjukvården.

• Att politiker lovar att minska antalet administrativa tjänster på central nivå som saknar högsta medicinska kompetens, och i stället öka andelen sköterskor och sekreterare i patientnära arbete.

• Att politiker lovar att förvaltningschefer och verksamhetschefer ska vara läkare med klinisk erfarenhet.

• Att politiker lovar att hälso- och sjukvårdsdirektörer ska vara läkare, så att vården leds av personer med djup medicinsk förståelse.

• Att politiker lovar att kraftigt förbättra tillgängligheten till läkarmottagningar inom specialistsjukvården, så att patienter får träffa rätt kompetens i rimlig tid.

• Att politiker lovar att öka tillgängligheten till operationer, endoskopier och andra nödvändiga medicinska åtgärder, med kortare väntetider och jämlik tillgång oavsett bostadsort.

• Att politiker lovar en lättillgänglig och jämlik cancerscreeningsverksamhet för alla invånare, baserad på medicinsk evidens.

Per Hammarlund, ordförande Ängelholm:

• Råda bot på vårdplatsbristen

• Arbeta bort på vårdköerna

• Förbättra arbetsvillkoren för vårdpersonalen

• Ta bort onödig administration

Region Jönköping

Thorun Frennvall, ordförande:

Nedanstående är synpunkter från styrelsemedlemmar här i region Jönköping:

• Viktigt att poängtera den stora förändring som byte av AT till BT kommer att innebära både kunskapsmässigt, handledingsmässigt, fördelning av arbetsuppgifter etc. Kommer att påverka hela kollektivet.”

• En punkt är väl konkurrenskraftiga och marknadsmässiga löner, behöver ingå i budgeten även om HR sköter det praktiskt.

• Flexibilitet vad gäller schema inklusive ett flextidsavtal värt namnet, är väl också tjänstemännen men politiken borde väl kunna påpeka att det inte ser bra ut att flera tusentals timmar stryks för medarbetarna vid flextidsavstämningar.

• Då verksamhetsområden mer eller mindre regelmässigt går med underskott kanske man borde se över fördelning av medel, det verkar ju inte möjligt att spara in dessa medel och med PRD är ju stora delar interna finansierade och en besparing inom till exempel medicinsk vård med lab, röntgen mm leder ju till mindre intäkter för dessa verksamheter så hur man än vänder sig så har man ändan bak. Underskott flyttas från en verksamhet till en annan .

• Tydliga direktiv att man skall prioritera kärnverksamheten och att ”fluff-fluff” kommer i andra hand.

• Framför allt AT-BT-ekvationen som ersätts av ST-läkare vill en ju ha mer konkreta tankar på hur det ska lösas. I nuläget är det ju anställningsprövning på alla nya ST i slutenvården och väldigt svårt att få grönt ljus för att nyanställa. Mycket viktig framtidsfråga och arbetsmiljöfråga i realtid.

Region Jämtland/Härjedalen

Styrelsen Jämtlands Läkarförening genom Simon Carlqvist, ordförande:

• Inga kortsiktiga besparingar på till exempel personal, som riskerar att göra vården dyrare och sämre.

• När pengarna inte räcker – våga tala om vad vi ska sluta göra.

• Stadsbidrag som är generella och långsiktiga – inga ”pressmeddelandepengar”

• Fortsätt framåt med en reell satsning på primärvård – fast läkarkontakt med kontinuitet i hela regionen.

• Konkurrenskraftiga läkarlöner – särskilt för läkare tidigt i karriären.

• Att resultaten av utredningen ”Nätt och jämt” om kostnads- och skatteutjämningssystemet förverkligas (regionen skulle få ca 200 miljoner per år i utjämning). Detta skulle främja jämlik vård nationellt.

Region Stockholm

Andreas Fischer, ordförande:

• Den viktigaste frågan är möjlighet/ krav på fortbildning för läkarna som i förlängningen även är en patientsäkerhetsfråga.

• Redogöra för de olika partiernas inställning till vårdval

• Att de stora ”universitetssjukhusen” ”förstatligas”

• Förbättra läkarens fysiska och psykiska arbetsmiljö

• Se över patienternas möjlighet till second opinion, via reglerade egenvårdsremisser.

Region Västmanland

Yvette Andersson, ordförande:

Det finns många viktiga frågor. Vi har två som vi tycker är extra viktiga:

• Fortbildning bör vara en skyldighet och inte bara en rättighet.

• Administrativa uppgifter ska minimeras och så långt det är möjligt utföras av andra än läkare.

Region Östergötland

Niklas Theorin, ordförande:

Jag vill, precis som när jag önskar saker av jultomten, se att jag faktiskt sedan får det jag önskade. En kort lista:

• Fler bemannade vårdplatser för att minska (etisk) stress för jourer.

• Bättre operationskapacitet och resursplanering för att minska köer. Det leder till stress, onödigt lidande och i vissa fall att patienten hunnit bli sjukare med större risk för komplikationer, långa vårdtider osv.

• En bättre fungerande kommunal omsorg. Med fungerande hemtjänst skulle färre behöva bli inlagda och fler äldre skulle antagligen må bra av andra boendeformer.

• En bra bemanning i primärvården. Minskad stress för kollegorna där och med bättre omhändertagande skulle färre behöva hamna på sjukhus.
• Utöver det förstås en större lyhördhet för den medicinska professionen i frågor som gäller vård, prioriteringar osv.

Region Blekinge

Alexander Scheel-Exner, sekreterare i Blekinge Läkarförening:

• Att politikerna oavsett färg i mycket högre utsträckning involverar läkarprofessionen som faktiskt har den högsta medicinska kompetensen i frågor som rör sjukvård.

• Att man gör regionen till en mer attraktiv arbetsplats genom att säkerställa marknadsmässiga och konkurrenskraftiga löner och arbetsvillkor för läkare inom bristspecialiteter istället för att som nu lägga sig lågt med bristande konkurrenskraft på lönesidan.

• Att man även arbetar på att få fler allmänläkare till länet, då Blekinge har ett lågt antal specialister i allmänmedicin per 1000 invånare om man jämför med andra regioner och Sverige i övrigt. Mer tid för administrativt patientarbete, möjlighet till förkortad arbetstid med konkurrenskraftiga löner är åtgärder som väntar på beslut trots åratal av uppmaningar från BLF.

• Att man gör någonting åt den rådande och kroniska platsbristen som föranlett anmälningar och som bevisligen utgör en fara för patientsäkerheten. Publicerade data påvisar antalet dödsfall som kan tillskrivas just platsbrist inom Svensk sjukvård. Att inte agera är att undandra sig ansvar.

Region Halland

Elisabet Aili, ordförande:

• Viktigaste frågan enligt min uppfattning är kompetensförsörjningen, både räknat som antal läkare för att fortsatt kunna bemanna sjukvården och som bibehållande av läkarnas kompetens/fortbildning. Vi behöver politiker som inser att läkarnas arbete är ”guldet” i vården och vill göra sjukhusvården till en attraktiv arbetsplats, så vi kan locka de bästa framtida kollegorna till yrket.

• Att öka antalet vårdplatser, där det första steget är att medge att den existerar och därefter i kommunikation med sjuksköterskor och läkare ha som ambition att lösa bakomliggande problem.

• Att verka för att kliniskt verksamma läkare ges möjlighet att vara chefer inom den verksamhet där de jobbar, och kunna fortsätta arbeta deltid kliniskt, vinsten är bättre kontinuitet och högre förtroende hos medarbetarna. Om administrativa stöd flyttas ner i verksamheten blir dessa till större hjälp för cheferna som kan lägga fokus på rena ledningsuppgifter i stället för administrativa kringuppgifter.

Region Västerbotten

David Hellsten, ordförande Umeå:

• För Sjukhusläkarna i regionen är vårdplatser och arbetsmiljö centrala frågor inför valet. Men vårdplatser handlar i grunden inte om lokaler eller sängar, utan om personal. Det är personal på golvet som behöver finansieras och ges rimliga villkor för att fler vårdplatser faktiskt ska kunna hållas öppna. Regionen måste därför fokusera på att skapa arbetsvillkor som gör att medarbetare vill stanna och arbeta i sjukvården. Det är en förutsättning för både patientsäkerhet och långsiktig resursanvändning.

• Samtidigt behöver de resurser som redan finns användas betydligt bättre. Ineffektiv administration och verksamhetsfrånvända upphandlingar riskerar att förvärra problemen. Upphandlingen av patientnätter på hotell utanför sjukhuset är ett exempel på beslut som fattats långt från den kliniska verkligheten, med negativa konsekvenser för både patienter och personal.

• Vi ser också ett tydligt behov av bättre samarbete mellan primärvård och sjukhus. För att vårdsystemet ska fungera effektivt krävs gemensamt framtagna riktlinjer och ömsesidig förståelse. När specialiserad vård utformar styrande dokument för primärvården utan tillräcklig dialog riskerar det att leda till felprioriteringar och ineffektiv resursanvändning – något som i slutändan drabbar hela vårdkedjan.

• I grunden handlar det om att regionen börjar se personalen som sin viktigaste resurs, ger chefer rimliga mandat och säkerställer att medicinsk kompetens finns med i beslutsfattandet.

Elias Karlsson, ordförande Skellefteå/Lycksele:

Inför valet i höst skulle jag vilja se politikerna utlova;

• En ordentlig satsning på primärvården inom regionen som då även åtföljs av ordentliga tillskott av resurser.

• En rättvis vård över hela regionen, oavsett geografisk hemvist.

• En fortsatt satsning på tre fullvärdiga akutsjukhus, med respekt för deras olika geografiska och demografiska förutsättningar.

Region Uppsala län

Katarina Asplund, ordförande:

Region Uppsala måste säkerställa att sjukvården styrs av medicinska behov, patientsäkerhet och långsiktig kvalitet – inte av kortsiktiga budgetkrav. För att klara detta krävs följande prioriteringar:

1. Ge sjukhuset en realistisk budget

Sjukhusets ekonomi måste dimensioneras utifrån befolkningsutveckling och vårdbehov. Underfinansiering leder till vårdbrist, överbelastad personal och sämre patientsäkerhet. Budgeten ska spegla det verkliga uppdraget – inte tvärtom.

2. Stoppa neddragningar av vårdplatser – bygg ut kapaciteten

Antalet vårdplatser är en grundläggande förutsättning för säker vård. Regionen ska därför:

• Stoppa alla beslut som minskar antalet disponibla vårdplatser.

• Dimensionera vårdplatser efter medicinska behov och befolkningsutveckling.

• Säkerställa full bemanning så att platser inte hålls stängda på grund av personalbrist.
  Vårdplatser ska vara en garant för patientsäkerhet – inte ett verktyg för att balansera budgeten.

3. Minska administration och onödiga IT- och datasystem

Regionen ska prioritera att resurser används till patientnära arbete. Det innebär att:

• Onödig administration och ineffektiva datasystem ska minska.

• Medel i första hand ska användas till att anställa och behålla vårdpersonal, inte till fler administrativa funktioner.

4. Prioritera sjukhusbaserad, säker och jämlik förlossningsvård

Förlossningsvård ska bedrivas i sjukhusmiljö där det finns omedelbar tillgång till läkare, anestesi, operationsresurser och neonatalvård. Regionens resurser ska därför riktas till verksamheter med full beredskap för akuta komplikationer.
Parallella vårdformer som saknar medicinsk och teknisk säkerhet bör inte prioriteras. Förlossningsvården ska styras av patientsäkerhet, kvalitet och jämlikhet – inte av ideologi eller besparingar.

5. Bygg ut fortbildning och karriärutveckling för läkare

Vårdens kvalitet är direkt beroende av läkarnas kompetens. Regionen måste därför:

• Garantera öronmärkta resurser för fortbildning, handledning och kompetensutveckling.

• Säkerställa att läkare får tid och möjlighet att utveckla sin specialistkompetens.

• Skapa tydliga och attraktiva karriärvägar inom klinik, forskning och ledarskap.
  Medicinsk kvalitet ska alltid väga tyngre än kortsiktiga besparingar.

6. Ge verksamheterna flexibilitet i hur chefer anställs

Ett generellt krav på att alla chefer i vården ska vara tillsvidareanställda som chefer och inte ha kvar sin grundtjänst riskerar att försämra ledarskapet och minska verksamheternas handlingsutrymme. Verksamheterna har olika behov och förutsättningar, och chefsstrukturer måste kunna anpassas därefter. Tidsbegränsade chefsförordnanden bör också vara möjliga för att säkerställa att ledarskapet håller hög kvalitet och att olämpliga chefsrekryteringar kan korrigeras utan långvariga konsekvenser.

Regionen bör därför:

• Ge verksamheterna frihet att välja den anställningsform och chefsmodell som bäst stödjer den kliniska verksamheten.

• Säkerställa att ledarskapet bygger på kompetens, ansvar och klinisk förankring – inte på administrativa tvångsmodeller.

Region Sörmland

Marie Engman, ordförande:

• Att vårdplatserna för barn i Nyköping öppnas upp som man tidigare planerat för. Har skjutits på framtiden och för närvarande skickar vi barn från Nyköping till Eskilstuna som vi skulle ha kunnat ta hand om i Nyköping om vårdplats funnits.

• Vårdplatser för patienter som behöver rehabilitering efter traumatiska hjärnskador eller allvarliga sjukdomstillstånd.

• Adekvat budget för BT-platser, verkar i nuläget saknas tydlig plan budgetmässigt för övergången från AT till BT.

Region Dalarna

Kristina Jennische ordförande:

I Dalarna behövs det ett rejält grepp om vårdplatsfrågan och det är hög tid att politikerna lovar vårdplatser. Det krävs stora insatser för att förbättra den fysiska och digitala arbetsmiljön så att regionen blir en attraktiv arbetsplats och för att bli det måste både tjänstemän och politiker intressera sig mer för de anställdas verklighet. Utan anställda kommer aldrig vårdplatsfrågan att kunna lösas.

Vi vill se vallöften som är välförankrade i verksamheten och därför blir riktiga och rimliga. Kortsiktiga populistiska utspel är ointressant.

Region Gotland

Regina Göbel, ordförande i Gotlands läkarförening:

Två vallöften som vi gärna vill se från politikerna på Gotland:

• Vi önskar en fortsatt öppen dialog mellan politikerna och oss som är experter i hälso- och sjukvårdsfrågor.

• Militärens resurser har potential att förbättra sjukvården på ön. Politikerna bör värna om ettrespektfullt och konstruktivt samarbete mellan det civila samhället och militären.

Västra Götalandsregionen

Shokoufeh Manouchehrpour, ordförande Göteborg:

• En adekvat dimensionering av vårdplatser för sjukhusen i regionen och speciellt på Sahlgrenska då vi har många nationella uppdrag och är sista utposten inom regionen.

• Satsa på vårdpersonalen, behålla de som finns och rekrytera tillbaka de som lämnat genom att förbättra arbetsmiljön, högre löner och möjlighet till utveckling. Vi vet att VGR i allmänhet ligger sämst till i lön när det gäller läkarna framför allt jämfört med de andra universitetssjukhusen.

• Satsa på fortbildning för specialistläkarna genom öronmärkt budgetering (hoppas att det blir lag på detta efter den pågående utredningen).

• Efter Millenniumkraschen befinner vi oss i ett limbo men jag vill ha löften att de tänker till ordentligt innan de binder sig till något nytt journalsystem. Vår digitala arbetsmiljö påverkar oss jättemycket och är en tidstjuv.

• Satsa på mer offentligt sjukvård och inte hejvilt på privatiseringar som tar mer pengar från offentliga sjukvården men inte kommer till nytta för allmänheten.

• Och till sist vill jag ha ett löfte om nollvision när det gäller dödsfall på grund av vårdplatsbrist.

Laura Raduta, ordförande sektion SÄS VGLF:

Jag skulle önska mig att politikerna skulle vara intresserade av:

• Att se påverkan på medarbetarnas arbetsmiljö utifrån den ekonomiska pressen som vi utsätts för.

• Fler kollegor som kan ta hand om fler vårdplatser

• Fortbildning som krav för att kunna utöva yrket.

Region Värmland

Christofer Lindholm, ordförande för Värmlands läkarförening:

• Vi önskar att regionen får en handlingsplan för hur vi ska komma till 1/1100 i primärvården. Detta har vi inte. Vi har dock satt ett delmål med 1/1500 men saknar en handlingsplan att nå dit.

• Kompetensförsörjning och konkurrenskraft: Värmland är en glesbygdsregion som är beroende av att utbilda och behålla nyutbildade läkare för att långsiktigt säkra kompetensförsörjningen. Regionen rekryterar i liten utsträckning färdigutbildade specialister och måste därför kunna behålla läkare som genomför AT och ST i Värmland. I dag misslyckas regionen med att behålla nyblivna specialister, främst på grund av bristande konkurrenskraft i lön och villkor. Lönenivåerna, särskilt för yngre läkare, ligger bland de lägsta i landet och släpar efter både nationellt och i jämförelse med grannregioner. Sedan 2004 har reallönerna i Sverige ökat med 37 %, medan läkarnas endast har ökat med 16 %.

• Konsekvensen är ökad personalomsättning och ett växande beroende av hyrläkare. För att säkerställa en stabil, kostnadseffektiv och patientsäker vård krävs politiska beslut om konkurrenskraftiga löner och en långsiktig kompetensförsörjningsplan för specialistläkare.

• Vi behöver även få en handlingsplan för vårdplatsbristen.