• 25 april 2016
• 0
• AV: Eva-Maria Björk

Den externa revisionsrapport som gjorts kring den svenska infrastrukturen för biobanker BBMRI, är nu klar och har lämnats in till Vetenskapsrådet. Bland annat har revisorerna hittat en del frågetecken kring ekonomin, och de ifrågasätter även den organisationsstruktur som gjort att styrningen koncentrerats till Karolinska Institutet i så hög grad, något Björn Halleröd på Vetenskapsrådet tror det är svårt att komma runt. 

Björn Halleröd, som är huvudsekreterare för Forskningens infrastrukturer på Vetenskapsrådet har hunnit läsa igenom rapporten, men inte fördjupa sig i den ännu. Rapporten pekar på frågor om hur medel har fördelats mellan de olika noderna inom BBMRI och i viss del hanteringen av ekonomi i sig. När det gäller det senare finns frågetecken som revisorerna pekat ut men dessa tycks inte vara av en sådan art att de hotat verksamheten menar Björn Halleröd, men att exempelvis både lön och konsultarvoden betalats ut samtidigt är inte okej, menar han.

– Det är inte acceptabelt att man betalar ut lön och konsultarvoden samtidigt. Men det är något som KI får ta till sig och hantera. Vi kan inte gå in och ta frågor på den nivån, den byråkratin är det ingen som vill ha och vi har inte resurser till det.

Vilka möjligheter har Vetenskapsrådet att kontrollera att finansierade projekt sköts på ett korrekt sätt?

– Vi kan göra utvärderingar under resans lopp och i det här fallet har vi gjort en sådan. Då pekade man också på ledningsproblemen och vi poängterade att det måste rättas till. Sedan blir det ju också de facto en ny utredning när ansökan lämnas in och vi kan även göra slumpmässiga eller påkallade revisioner.

I revisionsrapporten konstateras också att den organisationsstruktur där Karolinska Institutet är värduniversitet och samtidigt är den samverkanspart som utser styrelsen och tillsätter föreståndaren har centraliserat styrningen till KI på ett sätt som påverkat förtroendet för ledningen på ett negativt sätt. Björn Halleröd håller inte riktigt med om den problematiken.

– Jag tycker det är svårt att se en annan organisation. Om man lägger ansvaret för en infrastruktur på ett universitet är det det universitetet som är ansvarigt. Det som är viktigt är däremot att universitetet är tydligt med de roller man har. Sprider man ut rollerna på många universitet är det ändå värduniversitetet som är ansvarigt, säger han.

Vikten av tydliga roller är också något som Vetenskapsrådet numera arbetar med i alla projekt, inte enbart när det gäller BBMRI.

– Vi försöker ha tydligare skrivelser nu, för att det ska komma fram bättre att tydligheten är viktig.

Vetenskapsrådet tilldelade som bekant endast 11 miljoner i avtrappningsbidrag till BBMRI under de kommande två åren. Hur framtiden ser ut kommer att avgöras i höst. Då kommer Vetenskapsrådet fatta beslut om en ny utlysning av medel där biobankerna troligtvis kommer ingå, men hur det ska se ut är ännu för tidigt att säga. Vetenskapsrådet kommer dock genast börja ett utredningsarbete att bygga det beslutet på.

– Det som händer nu är Vetenskapsrådet genomför en inventering av svensk forsknings viktigaste behov av infrastruktur med sikte på att lysa ut medel 2017. Att en fungerande samordning av biobanker är med stor sannolikhet ett sådant behov.

Hur påverkar det här biobankerna i landet?

– Biobankerna finns ju kvar, frågan är hur vi kan samarbeta och samordna dem för bättre forskning. Då gäller det både forskningsbaserade biobanker, men också landstingens biobanker som är en stor resurs. Jag ser framför mig att vi får göra ett omtag och får en ny organisation. Min förhoppning är att vi kommer kunna se tillbaka på detta och konstatera att vi har en ny och bättre organisation.

Kommer Karolinska Institutet ha en roll i den framtiden?

– KI kommer absolut ha en roll i det, säger Björn Halleröd.